Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Gustaf Adolf - De la Gardie, Jakob Gustaf - De la Gardie, Jakob Kasimir - De la Gardie, Jakob Pontusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
De la Gardie, J. G.—De la Gardie, J. P.
646
1670 överkammarherre. Var envoyé en
mission an6oi»1p ti]i England, Frankrike och
Regensburg 1672, blev
överste för Livreg:tet
till häst s. å., riksråd
1673, kansliråd 1674,
lagman i
Västergötland och på Dal 1681,
vice president i Svea
hovrätt s. å. (ord.
1682) samt kansler för
Äbo akademi 1687.
Erhöll 1688 flera uppdrag
i Pommern och blev
1692 president i
pommerska reduktions-
kommissionen. Nov. 1694 avgick D. på grund
av sjukdom. (B. H-d.)
De la Gardie [de la ga’rdi], Jakob Gustaf,
greve, militär, diplomat, arkivsamlare (1768
—1842), sonson till M. J. D. Blev 1788 kapten
vid Lätta dragonerna men tog av politiska
skäl avsked 1789. Han
blev överste i armén
1792, envoyé en
mission spéciale till
Sach-sen 1795 och Danmark
1798, var envoyé i
Wien 1799—1801 samt
i Madrid 1813-15. D.
var lantmarskalk vid
pommerska lantdagen
i Greifswald 1806,
brigadchef för Södra
armén och chef för
Skånska lantvärnet 1808
samt ordf, i hemliga utskottet vid riksdagen
1809. Jämte E. Ruuth var D. ledare för
gusta-vianerna, som önskade få den avsatte
konungens son, prins Gustav, vald till tronföljare.
Han väckte stort uppseende genom att påyrka
ståndsprivilegiernas avskaffande, ny
skattläggning och tidsenligare folkrepresentation
samt arbetade för revision av nya
regeringsformen. 1812 var han ordf, i bankoutskottet
och 1834—35 lantmarskalk, blev led. av Rikets
allmänna ärenders beredning 1812, dess ordf.
1819 och tjänstledig från beredningen 1840.
Han blev generalmajor 1812, generallöjtnant
1818, en av rikets herrar 1823, general i
armén 1826 och överste marskalk hos
drottningen 1829. — D. var en grand seigneur, som
på sitt gods Löberöd i Skåne samlade ett
bibliotek på över 12,000 bd (nu på Maltesholm)
och ett synnerligen betydande arkiv (se D
e-lagardieska arkivet). D.
efterlämnade vidlyftiga »journaler» från tiden 1799—
1801, 1813—15 samt från riksdagen i Örebro
1812. Om D. som minister i Madrid jfr
uppsats av Elof Tegnér i Ord och Bild 1894. S. C.*
De la Gardie [de la ga’rdi],
JakobKasi-m i r, greve, krigare, riksråd (1629—58), son
till J. P. D. Vistades 1646—50 utrikes och
besökte därunder Frankrike samt kämpade i
Paris på det kungliga partiets sida i frondens
barrikadstrider. 1650 blev han överste för
Dalregementet, s. å. chef för Livgardet, 1653
generalmajor av infanteriet, s. å.
överkammarherre hos drottningen och riksråd. Under
Karl X Gustavs polska krig, då han
synnerligen utmärkte sig, förde han befäl som
generallöjtnant, och efter tåget över Bält var han
en tid guvernör över Fyn och Själland. 1658
blev han vid Köpenhamns belägring general
av infanteriet och guvernör över Fyn. D.
stupade utanför Köpenhamn 7 okt. s. å.
De la Gardie [de la ga’rdi], J akob
Pontus son, greve till Läckö, frih. till
Ekholmen, fältherre (15 8 3 20/8—1652 12/s), son till
P. D. Jämte Carl Carlsson Gyllenhielm
försvarade D., som blev överste vid aderton år,
över två månader 1601 fästet Wolmar i
Livland mot polackerna men var efter dess fall
i polsk fångenskap till 1606. Utväxlad,
studerade han ett år krigskonst under Morits av
Oranien. D. blev dec. 1608 generallöjtnant
över krigsfolket i Finland och befälhavare för
den undsättningshär Karl IX sände tsar
Va-silij mot kosacker och polacker, vilka sökte
störta tsaren till förmån för den andre falske
Dimitrij (se d. o.). Karl ville därigenom
minska det polska inflytandet i Ryssland och
betingade sig Keksholms län som ersättning.
Mars 1609 gick D. över ryska gränsen,
förenade sina trupper med tsarens under Michail
Skopin Sjujskij och ryckte under täta strider
till Moskvas undsättning, där han och Skopin
intågade 12 mars 1610. Trots truppernas
missnöje, vållat av ryssarnas oregelbundenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
