Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Delos
696
Kustlandskap från Delos. I förgrunden teatern.
deras innehåll fördes till Rheneia. Efter
peloponnesiska kriget blev D. självständigt men
kom snart åter under Atens inflytande. Vid
200-talets slut och i början av 100-talet f. Kr.
blev D. en betydande transitohamn, där många
utländska köpmän, särskilt romare och italiker,
slogo sig ned. Sedan romarna besegrat
Per-seus av Makedonien, fördrevo de den gamla
befolkningen, överlämnade ön till Aten och
gjorde den till medelpunkt för handeln,
särskilt slavhandeln, genom att där inrätta en
frihamn (166 f. Kr.). Under Roms mäktiga
skydd konkurrerade D. ut Rhodos och ärvde
ArkaisKa lejonfigurer på Delos, uppställda längs en
forntida gata från stranden till tempelområdet.
efter Korints förstöring (146 f. Kr.) även dess
handel. Denna blomstring avbröts av
härjningarna i krigen med Mithridates (88 och 69
f. Kr.); efter den sista skövlingen tog handeln
andra vägar.
Det heliga området och staden ha utgrävts
av fransmännen sedan 1873, men
grävningarna bedrevos länge osystematiskt, tills
hertig de Loubats frikostighet åstadkom en
ändring till det bättre. Ruinerna äro mycket
vidsträckta och härstamma till övervägande
del från hellenistisk tid, d. v. s. det romerska
inflytandets dagar. Från mykensk tid finnes
en grav, som är den äldsta kultplatsen; från
äldre grekisk tid flera tempel, bl. a. Apollons
och Artemis’, och skattehus. Hamnen är en
grund bukt, skyddad mot nordanvinden av en
stor hamnarm. Där ligga magasin och en av
Filip V av Makedonien byggd hall; bakom
denna en mindre portik och en fyrkantig
gård, säkerligen en basar. S. om dessa
byggnader äro bostadskvarteren med många
ganska väl bibehållna hus, teatern och de
främmande gudarnas (den syriska Afrodites,
Sera-pis’, Anubis’, Isis’) helgedom. I n. ligger det
heliga området med tempel och andra
byggnader och n. om detta en annan större basar,
avsedd för de italiska köpmännen, och vidare
den »heliga sjön» och talrika ruiner. Fynden
på D. äro av särskild vikt för den
hellenis-tisk-romerska tiden; de belysa bostäderna och
deras inrättning, ekonomiska och
kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
