Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delos - Delphi - Delphinapterus - Delphinium - Delphinus - Delpit, Albert - Delsbo (socken) - Delsbo (tingslag) - Delsbostintan - Delta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Delphi—Delta
698
siella förhållanden samt de orientaliska
kulternas inträngande. Att D. lämnat de
viktigaste fynd av grekisk konst och detta från
dennas första början har mindre
uppmärksammats, enär skulpturfynden ej stannat på
platsen; de mera betydande ha förts till
museet i Aten, resten finnes i museet på den
närbelägna ön Mykonos. Från D. stamma t. ex.
Nikandras Artemis, den Archermos vanl.
tillskrivna Nike, arkaiska kvinnofigurer och
naxiernas koloss (en naken Apollonstaty) m.fl.
Resterna från den klassiska tiden äro mindre
betydande; däremot äro verken från den
hellenistiska tiden talrika och värdefulla.
Av den stora utgrävningsberättelsen
(»Ex-ploration archéologique de 1’ile de Délos») ha
5 bd (ej alla fullständiga) utkommit; talrika
uppsatser särskilt i Bulletin de
Correspon-dance Hellénique. En sammanfattande
översikt saknas; för orientering se
resehandböckerna, Baedekers »Griechenland» och Guide
Joan ne, »Grèce». M. Pn N-n.
De’lphi, se Delfi.
Delphina’pterus, se V i t f i s k.
Delpblnium, se Riddarsporre.
Delphlnus. 1. Se D e 1 f i n. — 2. Lat. namn
på dauphin (se d. o.). Om uttrycket Ad (In)
usum Delphini se Ad u s u m.
Delpit [-pi’], Albert, fransk författare
(1849—93). D. var fransk-amerikan, f. i New
Orleans, deltog i fransk-tyska kriget och fick
pris av Franska akad. för några
diktsamlingar. Av hans komedier höll sig »Le fils
de Coralie» (1880; »Coralies son», s. å.) länge
på scenen I sina många romaner skildrar
han med glatt penselföring den förnäma
världens liv; bland dem må nämnas »Le mariage
d’Odette» (1880) och »Disparu» (1888;
»Försvunnen», s. å.). — Även D:s broder Édouard
D. (1844—1900) framträdde som
romanförfattare; övers, är »Nemesis» (1883). (Kj. S-g.)
Delsbo, socken i n. Hälsingland, Delsbo
tingslag, Gävleborgs län; 475,3 kvkm, 5,796
inv. (1926). Upptager tingslagets s. del och
har rik och välodlad bygd vid v. ändan av
sjön S. Dellen och i de från n. och s.
inkommande dalgångarna. Sågverk vid
stationsorterna Långbacka, Delsbo, Fredriksfors
(Ljusdal—Hudiksvallsbanan). 4,587 har åker, 30,678
har skogs- och hagmark. Pastorat i
Ärkestiftet, Sundhede kontrakt. Litt.: K. N.
Le-næus, »Delsboa illustrata» (1764; nytt avtr.
1892); I. Gawell-Blumenthal, »Delsbo» (1915);
B. Hillgren, »Delsbodräkten» (1922) och »En
bok om D.», I, II (1925). Jfr Folkdräkt
(med bilder å plansch).
Delsbo, tingslag i n. ö. Hälsingland,
Gävleborgs län; 1,467,3 kvkm, 11,208 inv. (1926).
Omfattar socknarna Delsbo, Norrbo och
Bjur-åker kring de bägge Dellensjöarna och
sträcker sig åt n. v. på bägge sidor Svåga älv
kilformigt upp till Medelpadsgränsen.
Gränstrakterna äro höga (Käringberget i n. 472 m,
Stora öråsen i s. 458 m). På v. sidan om N. o.
S. Dellen och på näset mellan sjöarna ligga
i nära grannskap de tre socknarnas
huvudbygder och sockenkyrkor. Huvudnäringar äro
jordbruk och skogshantering. 8,957 har åker,
102,521 har skogs- och hagmark. I Bjuråker
Strömbacka järnbruk, mindre sågverk i
Delsbo. Tingslaget korsas i s. av statsbanan
Ljusdal—Hudiksvall. Tillhör N. Hälsinglands
domsaga och Hudiksvalls fögderi. —
Tingslagets socknar bilda tillsammans en av
Hälsinglands historiskt och etnografiskt mest
utpräglade huvudbygder.
Delsbostintan, se B 1 u m e n t h a 1, I. A.
Delta. 1. Fjärde bokstaven (A, d) i grekiska
alfabetet. — 2. Namn på de massor av
sediment, som en flod avlagrar omedelbart
utanför sin mynning. Då materialet sorteras efter
tyngd och grovlek, sjunker det grövre
tidigare till bottnen och bildar d:s »proximala»
del, det finare längre ut, i d:s »distala» delar.
D. vidgas utåt, och genom att nytt material,
som medföres av floden, skiktas ut över den
gamla deltakäglan, växer d. i höjd upp mot
vattenytan. Om floden utmynnar vid en kust,
som beröres av havsströmmar och är utsatt
för inverkan av ebb och flod, kan i de flesta
fall intet d. bildas (trattformiga
flodmynningar, estuarier, t. ex. Amasonfloden), utan
sedimenten föras längre ut på större djup.
Genom hopning av ständigt nya massor av
slam och sand tilltager ofta d. så, att så
småningom torrt land bildas utanför flodens
gamla mynning. Genom transporten och
sedi-menteringen av material inom floddalens
yttersta område höjes flodbädden och förlänges
därigenom stundom så, att den sänder sina
armar långt ut i havet, där d. vidare
ut-bygges (t. ex. Mississippideltat). — Om en flod
utmynnar i en insjö, avlagras de sediment
DELSBO T2
Skala LlmiH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
