Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delta - Deltametall - Deltamuskeln - Deltastrålar - Delteil, Joseph - Deltoiddodekaeder - Déluge - Delvig, Anton Antonovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Deltametall—Delvig
700
Nilens delta.
den medför såsom deltakäglor i sjön,
vilken på detta sätt kan fyllas ut helt och hållet;
exempel härpå finnas från både alpdalarna
och Skandinaviens fjälltrakter. Stundom
bildas, när en flod utmynnar i en insjö eller ett
Mississippis delta.
inhav, först en undervattensbank, en b a r el.
b a r r e, på något avstånd från stranden,
vilken kan såsom en »Nehrung» avstänga en
lagun eller ett »Haff», som sedermera kan
Deltabildning vid Rapaälvens utlopp i sjön Laitaure,
Lappland.
fyllas av deltamaterial. De barrer, som bildas
längs oceanens öppna kust, betingas av
havs-strömningar och äro ej under alla
förhållanden beroende av materialtillförsel från
fastlandet genom floder. — Namnet d. härrör
från den grekiska bokstaven delta (Zl) och
Nildeltats form av en triangel med basen ut
mot Medelhavet.
D.-bildningar intaga ofta stora områden,
t. ex. vid Po el. Nilen; störst äro Huang-hos
d. samt Ganges’ och Brahmaputras samlade
d. Stundom äro d.-avlagringarna så
mäktiga (ofta över 100 m), att de måste
tänkas bildade under en period av landsänkning.
— I Sveriges kvartär finnas d.-bildningar,
avlagrade av glaciärälvarna vid deras utlopp
i det senglaciala havet såsom relativt stora,
terrass- el. platåliknande utvidgningar av
rullstensåsarna. K. A. G.
Deltametall, metallegering, består av omkr.
56 % koppar, 41 % zink, 1 % järn, 1 %
mangan, 1 % bly och spår av fosfor. Av d., som
har en ljust guldgul färg samt utmärker sig
genom hårdhet, seghet och styrka, framställas
maskindelar. I. B.
Deltamuskeln (så kallad till följd av sin
formlikhet med den grekiska bokstaven delta,
A), den trekantiga, tjocka, starka muskel, som
ger skuldrans yttre (överarmsdel) dess
av-rundning och, då den hopdrages, lyfter
överarmen utåt. Jfr Arm. G. v. D.*
Deltastrålar (ö-strålar), se
Radioaktivitet.
Delteil [deltä’j], Joseph, fransk författare
(f. 1895). Debuterade som lyriker i
akademisk anda men har som romanförfattare
framträtt som en av den s. k. överrealismens
främsta banerförare (jämte Aragon, Breton,
Sou-pault m. fl. unga skalder och kritiker),
överrealismen (»le surréalisme») utgår från Proust
och Pirandello och söker i en excentrisk form
uttrycka det undermedvetna själslivets
processer. Bland D:s romaner må nämnas »Sur
le fleuve Amour» (1923), en fantastisk
skildring från revolutionens Ryssland, »Choléra»
(1924) och den av Goncourtakademien
pris-belönta »Jeanne d’Arc» (1925), vars ohöljda
sensualism i den f. ö. starkt heroiserande
framställningen av det franska
nationalhelgo-net väckt mycken ond blod i katolska kretsar
och föranlett jämförelser med Voltaires »La
Pucelle». Kj. S-g-
Deltolddodekaèder, se Kristallsystem.
Déluge [dely’$], fr., översvämning,
syndaflod, se Après nous le déluge.
Delvig [dje’lj vik], Anton Antono vit j,
baron (jfr art. D e 11 w i g), rysk skald, äm
betsman (1798—1831). Redan i gymnasiet,
där D. var Pusjkins kamrat, gjorde han sig
bekant som skald, skrev senare idyller,
tillfällighetsdikter och visor i folkton, vilka
tonsattes av framstående kompositörer och blevo^
mycket populära. Han tillhörde Pusjkins
närmaste vänner. Sina fåtaliga dikter
publicerade han mest i litterära kalendrar; själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
