Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Demografi
710
länder en följd bl. a. av att de stora byarna
sprängdes genom skiftesverket. De gamla
byarna voro näml, för sin tid ett slags städer
ocb gåvo sina inv. tillfälle till sällskaplig
samvaro, som sedan måste sökas i städerna.
I en del länder, t. ex. Sverige, stannade
strömmen från landsbygden ej mer än till en del
i städerna utan övergick till emigration.
Särskilt till följd av sistnämnda omständighet
är stadsbefolkningen i Sverige alltjämt
relativt ringa. I v. Europa i dess helhet uppgår
stadsbefolkningen till mer än 50 % av
befolkningen, i ö. Europa däremot ej ens till 20 %.
— I äldre tider rådde i befolkningsstatistiskt
hänseende en bestämd skillnad mellan land
och stad. Särskilt gällde detta dödstalet,
vilket ofta var ända till 50 % högre i städerna
än på landet. Numera ha doek
skiljaktigheterna alltmera bortfallit, och städernas
dödstal understiger i regel något landsbygdens.
Endast beträffande fördelningen efter kön (ett
starkare kvinnoöverskott) och stundom även
efter ålder (ett proportionsvis större antal i de
arbetsdugligaste åldrarna) förefinnas alltjämt
vissa särdrag i städernas d.
Varje större befolkning består av omkr. 100
olika årskullar, av vilka i regel varje yngre
är något talrikare än varje äldre. I Sverige
räknade vid 1917 års utgång (den senaste tid
punkt, för vilken dylik statistik finnes) t ex.
åldern 0/1 år 115,000 pers., åldern 20/21 år
102,000 och åldern 50/51 år 52,000 pers. Så
decimeras grupperna allt mer och mer. Redan
i åldern 60/61 år funnos endast 45,000 pers,
kvar, i åldern 80/81 år icke mera än 13,000
och i åldern 100/101 år endast ett tiotal
individer. Utom det förhållandet, att varje äldre
grupp längre varit utsatt för dödens
härjningar, är att märka, att den i regel redan
från begynnelsen varit fåtaligare. Då
folkmängden emellertid tillväxer ganska
oregelbundet, kan det stundom inträffa, att en
äldre kull höjer sig över en yngre. Även yttre
förhållanden, såsom missväxt o. dyl., inverka
på årskullarnas storlek. Den kull, som
räknar sin uppkomst från 1859 och som alltså
vid 1917 års slut representerade åldern 58/59
år, räknade 51,300 individer. Av den 9 år
yngre kullen från nödåret 1868 fanns
samtidigt endast kvar ett antal av 46,900. Även
omflyttningen kan utöva stark inverkan på
åldersfördelningen. Härvid är att märka, att
emigration mest förekommer i åldern 15/40
år. Av ett visst inflytande är vidare det
förhållandet, att en övertalig generation i sin
tur ger upphov till en annan övertalig
generation och att omvänt en undertalig kull,
kommen till prokreationsfärdig ålder, ger
upphov till en ny undertalig kull. Ej minst i
Sverige kan man tydligt urskilja dylika
flod-och ebbtider i befolkningstillväxten. Första
flodböljan förmärktes på 1680-talet under Karl
XI :s regering. Den nästa uppträdde på
1710-talet och möjliggjorde de täta utskrivningarna
under Karl XII. Härefter återkom den med
jämna mellanrum på 1750-, 1780-, 1810-,
1840-och 1870-talet men bortsopades av 1880-talets
starka emigration. Denna lag, först påvisad
på 1850-talet av Eilert Sundt och sedan vidare
utformad av Gustav Sundbärg, utövar ett
starkt inflytande även på andra faktorer är
ålderssammansättningen och
befolkningstillväxten. Flodtider i ungdomsåldern ha ofta
till följd trängsel på arbetsmarknaden,
fallande arbetslöner och försenade giftermå’
samt framkalla stundom även politiska och
sociala strider. Flera av de ovan angivna
årtiondena utmärka sålunda orostider i
Sveriges historia, och paralleller härtill kunnt.
påvisas i flera andra länder. Franska
revolutionen utbröt under en flodtid i landets be
folkningshistoria, och vid tiden för 1848 års
revolutioner nådde de övertaliga årskullarna
från tiden omedelbart efter Napoleonskrigen
myndig ålder. Rörande befolkningens
åldersfördelning kan ock konstateras det
egendomliga förhållandet, att åldern 15/50 år nästan
alltid utgör omkr. U» av hela befolkningen.
Atm. i v. Europa gäller vidare som regel,
att åldern under 15 år utgör omkr. 1/3 samt
åldern över 50 år omkr. Ve av hela
befolkningen. Genom förhållandet mellan de båda
senaste åldrarna vinnes en god mätare på
befolkningstillväxten. En stark övertalighet
i barnaåldrarna är tecken på en hastigt till
växande folkmängd (den progressiva be
folkningstypen), en ringa övervikt i samma
åldrar på en stillastående folkmängd (den
stationära typen) och undertalighet i
barnaåldrarna på en folkmängd i utdöende
(den regressiva typen). Progressiv
folkmängd förekommer i länder med stark
inflyttning (t. ex. Förenta staterna), regressi v
folkmängd däremot i länder med abnormt låg
äktenskaplig fruktsamhet (t. ex. vissa delar
av Frankrike). Enl. senast publicerade upp
gifter (1920) uppgår i Sverige åldern under
15 år till omkr. 293 °/Oo samt åldern över 50
år till omkr. 208 °/Oo av folkmängden. Den
så betydelsefulla åldern 15/50 år utgör
följaktligen omkr. 499 °/oo av hela folket.
Tidigare rådde stor undertalighet i denna ålder.
Ännu så sent som 1917 var promilletalet 488
och i början på 1890-talet. då bristen var
störst, föga mer än 460. Denna undertalighet
var närmast föranledd av den starka
utflyttningen, vilken verkar som en förstärkt död
lighet inom ut vandringsåldern. Genom
minskad utvandring och hastigt sjunkande
födelsetal har pä de senaste åren en stark
förskjutning ägt rum till de livskraftigaste
åldrarnas förmån på bekostnad av barnaåldrarna.
Redan 1920 förelåg en brist på 165,000 pers,
i åldern 0/5 år, jämfört med det antal, som
svarar mot proportionen under den långa
tidrymden 1751/1900, och sedan dess har
under-taligheten i denna ålder blivit än mer
framträdande. Underskottet i barnaåldrarna
upp-väges numera helt av överskott i de högre
åldrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
