Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Demografi
714
i flertalet av sistnämnda länder i allm. något
understiger 30 °/oo, är det i v. Europa i
regel nere i omkr. 20 °/oo, i Frankrike och
numera även i England vissa år långt under
sistnämnda siffra. 1924 var födelsetalet i
Sverige föga mer än 18 °/oo (18,i), vilket,
såvitt tillgängliga uppgifter ge vid handen, är
lägre än något samtidigt födelsetal i Europa,
kanske i världen, medan motsv. tal på
1870-talet var över 30 och ännu så sent som 1910
25 °/oo (under högkonjunktursåret 1920 23,6
°/oo). 1925 visar födelsetalet i Sverige
ytterligare nedgång (17,5 °/oo)- — Om
äktenskaplig och utomäktenskaplig börd, fruktsamheten
i olika åldrar, dödfödslar m. m. se F ö d e 1 s
e-frekvens.
Av befolkningsstatistikens faktorer är d ö
d-ligheten mest ingående studerad (se
därom närmare Dödlighet och
Dödlighetstabeller). Ett folks dödlighet
mä-tes vanl. genom att man sätter antalet årligen
döda i relation till hela folkmängden. Rent
teoretiskt sett gives naturligtvis ingen övre
gräns för dödstalet, och historien lämnar även
bevis för att befolkningen i hela landsändar i
forna dagar gått under till följd av pest och
andra epidemiska sjukdomar. Nyare
forskningar ha visat, att under den svåra pesten
1710—11 ej mindre än omkr. 1/5 av Stockholms
hela befolkning dött ut, och så sent som
hungeråret 1868 bortrycktes nära 80 °/oo av
Finlands befolkning. Som undre gräns för
dödligheten möter man ofta i äldre
framställningar ett dödstal av 17 °/oo. Lägre dödstal
har dock numera även inom mycket stora
folkmängder vid flerfaldiga tillfällen
förekommit, och Sverige har att uppvisa ett län
(Jämtlands), där under ett helt årtionde, 1840-talet,
dödstalet något understeg 13 °/oo- Mycket
under 10 °/oo torde man dock icke ha grundad
förhoppning att kunna nedbringa dödstalet
inom ett folk. Dödligheten inom hela
människosläktet uppskattades vid senaste
sekelskifte till omkr. 35 °/oo- Dödstalet för Europa,
då 25, är nu nere i omkr. 15 °/Oo, Högsta
dödligheten uppvisa de slaviska folken, den
lägsta de germanska. De gynnsammaste
siffrorna, 10—12 °/oo, förekomma i Australien,
Kanada, Nederländerna, Sverige, England,
Förenta staterna, Danmark och Norge. Sveriges
dödstal har stundom varit lägre än de övriga
nämnda ländernas — utom Australiens och
Kanadas —, men sedan 1900-talets början har
sänkningen i dödstalet här försiggått
långsammare. Att framstegen dock även här varit
synnerligen stora framgår därav, att siffran,
som för 1750-talet var 27, för 1850-talet 22,
för 1880-talet 17, f. n. (1926) är 11—13 °/ü0.
Då dödstalet med rätta betraktas såsom en
god kulturmätare, vittnar detta om de
skandinaviska folkens höga kulturståndpunkt.
Den naturliga folkökningen
mä-tes genom skillnaden mellan födelse- och
dödstalet. Till följd av omflyttningens störande
inverkan sammanfaller dock endast för
män
niskosläktet i dess helhet födelseöverskottet
med den verkliga folkökningen. Då högsta
tänkbara födelsetalet är något över 60 °/oo
och lägsta möjliga dödstalet något under 10 °/00,
skulle något över 50 °/oo vara den naturliga
folkökningens övre gräns. Detta innebär
fördubbling av folkmängden på mindre än 14 år,
men en sådan har aldrig kunnat konstateras
i verkligheten. I en del länder har man för
enstaka år funnit ett födelseöverskott om 20—
25 °/oo- Redan en naturlig folkökning av 15
°/oo hör i Europa åtm. för en längre följd av
år till sällsyntheten. Om födelseöverskottets
storlek pro mille (inom vid resp, tidpunkter
gällande gränser) upplyser följ, tabell:
Land 1891/1900 1906/10 1920/24 1924
Sverige ... 10,8 11,1 7,9 6,1
Norge ... 14,i 12,6 12,o 10,6
Danmark ... 12,8 14,5 11,5 10,5
Finland ... 12,7 13,5 1 10,3 2 10,7
England 11,7 11,6 9,2 6,7
Skottland 10,3 7,5
Irland 5,2 6,1 5)9
Nederländerna ... 14,1 15,2 15,7 15,3
Belgien 9,8 8,8 7,5 2 7,3
Tyskland .... ... 13,9 14,1
Österrike .... ... 10,6 11,3 1 5,6 2 7,0
Schweiz 9,1 10,0 1 7,2 2 7,6
Frankrike .... 0,6 0,7 2,6 1,8
Italien ... 10,8 11,5 1 12,7 2 12 6
Spanien 9,0 10,2
Portugal 9,8 11,1 3 3
Ungern ... 10,7 11,7 8,5 6,2
1 1920/23. — 2 1923. — 3 Uppgift saknas.
Under 1800-talet lågo de romanska
länderna, utom Italien och Rumänien, under i
naturlig folkökning. Nu synas de germanska
länderna ha börjat övertaga denna roll.
För ett lands folkökning spelar ofta även
omflyttningen en betydande roll. I
Frankrike t. ex., där stundom de dödas antal
överstigit de föddas, har det oaktat före
världskriget aldrig folkminskning ägt rum.
En relativt stark inflyttning förmådde där
ej blott uppväga dödlighetsöverskottet utan
även höja landets invånartal. De förnämsta
ut-vandringsländerna i Europa voro intill
världskriget, då utvandring (se d. 0.) åtm. i större
omfattning omöjliggjordes, Italien,
österrike-Ungern och Irland. I Sverige, som för endast
några årtionden sedan lämnade ett ej ringa
tillskott till den transoceana utflyttningen,
nedgick emigrationen redan före världskriget
till ett minimum och neutraliserades 1918—20
helt av den då ökade inflyttningen. Emigra-
Medeltal
Födelseöver-årl. skott °/00
Folkökning 1
Utflyttnings-°/00 överskott °/00
1851/60 ..... 11,1 10,4 0,7
1861/70 ..... 11,2 7,6 3,6
1871/80 ..... 12,2 9,1 3,1
1881/90 ..... 12,1 4,7 7,4
1891/1900... 10,8 7,1 3,7
1901/10 ..... 10,9 7,3 3,6
1911/15....... 9,1 6,8 2,3
1916/20 ...... 6,6 6,6 O,o
1921.......... 9,o 8,4 0,6
1922 ......... 6,8 5,6 1,2
1923 ......... 7,4 3,o 4,4
1924 ......... 6,1 5,o 1,1
1925 ......... 5,8 2,9 2,9
1 Jämte ur kyrkböckerna som obefintliga avförda
personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
