Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokrater - Demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Demokrati
718
vållade 1860 ny schism, i det att
nordstats-demokraterna till presidentkandidat
nominerade Stephen Douglas (se d. o.),
sydstatsmän-nen däremot Breckinridge, vilken splittring
bland d. ledde till seger vid presidentvalet
för det nya republikanska partiet (Lincoln).
Under inbördeskriget (1861—65) voro d. ett
unionsfientligt sydstatsparti, och efter krigets
slut blev reorganisationen svår och långvarig.
Man erkände krigets resultat men sökte
utestänga negrerna från utövande av rösträtt i
sydstaterna. I nordstaterna vann partiet
småningom åter anhängare genom sitt
frihandels-program och sin kritik av
förvaltningskorrup-tionen under Grants båda presidentskap, och
presidentvalet 1884 blev en demokratisk
valseger (Cleveland, segrade även vid valet 1892).
Under de senaste årtiondena ha både d. och
republikaner partipolitiskt alltmer förlorat
sin urspr. karaktär. Motsättningen mellan
dessa båda gamla historiska partier
upprätt-hålles främst genom de å ömse håll allt
rikare utbildade partiorganisationerna, inom
vilka nya politiska motsatser framträtt
under tävlan om väldet över dessa
organisationer. Partiets anslutning till fri
silverutmynt-ning vållade vid presidentvalskampanjen 1896
utbrytning av en grupp s. k. guld
demokrat er; schismen hävdes, då
partikonventet 1904 klart uttalade sig för
guldmyntfotens bibehållande. Efter en rad nederlag
(jfr Bryan) segrade d. vid 1912 års
presidentval (Wilson, återvald 1916) men
besegrades ånyo i grund 1920 och 1924. Kritik av
överdrifter i republikanernas
tullskyddspoli-tik, opposition mot imperialism i
utrikespolitiken och relativt välvillig hållning till
Nationernas förbund äro f. n. (1926)
kännetecknande drag i det demokratiska partiets politik,
vilken f. ö. ej sällan medger samverkan med
republikanernas vänstra flygelgrupp. V. S-g.
Demokrati (av grek, dèmos, folk, och
kra-téi’n, härska), »folkvälde», folksuveränitet,
styrelsesätt, som vill inrymma bestämmande
makten åt folkets flertal; stat, där ett sådant
styrelsesätt råder. Med d. förstodo forntidens
greker en i deras stadsstater vanlig
republikansk statsform, enl. vilken alla fria manliga
medborgare hade lika rätt att deltaga i
folkförsamlingen och denna själv omedelbart, i
regel genom omröstning, avgjorde alla statens
angelägenheter. Det mest typiska exemplet
på antik d. (omedelbar d.) är Atens
författning efter de av Kleisthenes och Perikles
genomförda demokratiska reformerna. I den
antika d., som i Rom städse hade att kämpa
mot aristokratiska strävanden, ingick alltid
ett aristokratiskt drag, enär det härskande
medborgarfolket hade under sig en talrik
slavbefolkning, som saknade politiska och över
huvud medborgerliga rättigheter. Denna d.
stod i motsats till monarki (envälde) och
aristokrati (se d. o.; fåtalsvälde) men
urartade stundom till o k 1 o k r a t i (se d. o.;
pöbelvälde). Germanernas d. i äldre tid
lik
nade den antika både däri, att
statsangelägenheterna omedelbart handhades på
folkförsamlingar (ting), och däri, att trälar och
kvinnor ej ägde några politiska rättigheter. Den
var emellertid en landsbygds- och ej en
stads-demokrati, och folkförsamlingen delade vanl.
där makten med en konung. Modern d., som
i teorien bröt fram på 1700-talet (Rousseau,
franska revolutionen) och praktiskt
förverkligades främst i Amerikas förenta stater,
inrymmer åtm. i teorien åt alla
samhällsmedlemmar lika del i den maktägande
folkviljans bildande. Den är, i motsats till den
antika, nästan undantagslöst
representativ, d. v. s. att folket utövar sitt inflytande
på statsangelägenheterna genom valda
representanter. Dock förekommer i många stater
en blandning av representativ och omedelbar
d. genom referendum (se d. o.).
Inom moderna stater med demokratisk
styrelseform har denna vanl. gestaltat sig som
parlamentarism (se d. o.). I denna
form har d. i betydelse, åtm. i teorien, av
»styrelse av folket, för folket och genom
folket» trängt igenom i de flesta civiliserade
länders statsskick, vanl. genom gradvis
skeende utveckling (så i Brittiska riket, de
nordiska länderna m. fl. stater), flerstädes (t. ex.
i Turkiet oeh Tyskland) på revolutionär väg.
Socialdemokratien (se d. o.), som
urspr. intog en skarpt utpräglad
stridsställ-ning mot »kapitalistsamhället», även då detta
framträdde som politisk d., har i ett flertal
länder i praktiken inordnat sig i det nya
de-mokratisk-parlamentariska systemet. I
Ryssland däremot har ur socialdemokratien
framgått en kommunistisk (»bolsjevikisk») rörelse,
som trängt sig fram till makten i staten med
ett program, som åt »arbetarna, soldaterna
och bönderna» förbehåller diktatorisk makt
(»proletariatets diktatur») med uteslutande av
andra klasser inom folket (se Bolsjevism
och R y s s 1 a n d). I de nya stater, som
upp-kommo i samband med världskriget, infördes
genomgående ett demokratiskt styrelsesätt
efter mönstret av fransk eller engelsk
parlamentarism. Bland den moderna d:s avigsidor
plägar framhållas dess maktlöshet mot en
utveckling, som låter maktens realitet övergå
till partiorganisationer eller tilltagsna
målsmän för privatekonomiska intressen; särskilt
har utvecklingen gått åt detta håll i Förenta
staterna, därvid dock ofta framkallande
mot-hugg från ärligt demokratiska
reformsträvanden. Som reaktion mot urartning av
västerländsk d. har i några länder (främst
Italien) framträtt en faktisk diktatur, som gör
anspråk på att hävda det allmännas rätt
emot privat- och klassintressen (jfr F
a-scism). Litt.: Om d:s utveckling inom
moderna statsförfattningar se K. Staaff, »Det
demokratiska statsskicket» (2 bd, 1917), J.
Bryce, »Modern democracies» (2 bd, 1921), och
W. Hasbach, »Die möderne Demokratie» (2:a
uppl. 1921). Jfr vidare W. E. H. Lecky, »De-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
