Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Denck (Denk), Hans - Dender - Dendera (Dendra) - Dendermonde - Dendra - Dendre - Dendriter - Dendrobium - Dendrocalamus - Dendroctonus - Dendrologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Dender—Dendrologi
726
lingen». — Litt.: D. G. Haake,
»H. D.» (1897); M. Schwindt, »H.
D.» (1924). A. G-w.
De’nder (fr. Dendre), biflod till
Schelde i Belgien; upprinner i
prov. Hainaut med två källarmar,
som sammanflyta vid staden Ath,
varifrån D. är kanaliserad.
De’ndera (be’ndra), ort i
Egypten omkr. 45 km n. om Tebe. 1
närheten ruinerna av den
forn-egyptiska staden Enet-te-ntoret
(koptiskans Tentöre, grek.
Te’n-tyra el. Te’ntyris), sedan äldsta
tider en huvudort för gudinnan
Hathors dyrkan. Hennes tempel,
i sitt nuv. skick härrörande från
den senare ptolemaiertiden och
första romerska kejsartiden, är
ett bland de bäst bevarade
minnesmärkena från det gamla Egypten (se bild).
Väggarna och pelarna äro försedda med
inskrifter och reliefer, bl. a. framställande
detaljer ur gudinnans kult. I näi beten av
huvud-templet finnes, som vanligt vid tempel från
senare tid, ett mindre sådant, ett s. k.
födelsehus, helgat åt sonen till templets gudomlighet.
Det här bevarade uppfördes av Augustus till
ära åt Hathors son Har-sem-tewe. E. P-s.
Dendermo’nde (fr. Termonde}, befäst stad i
belg. prov, östflandern, vid Denders inflöde i
Schelde; 9,473 inv. (1925). Fabrikation av
segelduk, rep, linolja m. m. D. har en gotisk
kyrka från 1400-talet med målningar av van
Dyck. Förr fanns där ett birgittinkloster,
Thronus Mariae. — Under världskriget intogs
D. 5 sept. 1914 av tyskarna.
De’ndra, se D e n d e r ä.
Dendre [dä’der], belgisk flod, se Dender.
Dendrlter (av grek. de’ndron, träd). 1.
Trädformigt grenade, mossliknande
teckningar, som stundom förekomma på skikt- el.
för-klyftningsvtor av olika bergarter. Deras
ursprung är h. o. h.
oorganiskt och kan
härledas från de
’ösningar av olika
■=alter, som alltid
finnas i
markvätskan (bergfuktigheten) och intränga
i bergarterna även
i de allra finaste
mellanrummen. Det
fasta ämnet
utskil-jes ur lösningen
antingen genom
lösningsmedlets avdunstning el. genom
kemisk omsättning.
D. äro vanl. bruna
el. svarta och bestå
ofta av järn- el.
manganoxidhydrat.
De bildas även på
Hathortemplet i Dendera.
andra sätt än i bergarter, t. ex. om en droppe
färgad vätska tränger in mellan ett par
glasskivor el. mellan bladen i en bok; om till
snittet i boken använts metaller, kunna
synnerligen praktfulla d. uppstå på bladen.
Äldre författare ha beskrivit många arter
av d. i tanke, att de voro värdefulla
växt-fossil. K. A. G.
2. Ett slags utlöpare från nervcellerna. D.
kunna också utstråla från nevriterna. Se
Nervsystem. C. H-m.
Dendro’bium, se Orkidéer.
Dendroca’lamus, se Rotting.
Dendro’ctonus, se Jättebastborrar.
Dendrologi (av grek. de’ndron, träd, och
lo’gos, lära), läran om träden. Sedan länge
har man i de flesta kulturländer ägnat stort
intresse åt studiet av träd och buskar, särskilt
sådana från främmande länder, ur botanisk,
skogs- och trädgårdssynpunkt. Särskilda
föreningar för d., ofta utgivande egna
publikationer, ha bildats: Deutsche dendrologische
Gesellschaft i Tyskland, Société dendrologique
de France i Frankrike, Dendrologische
Gesellschaft i Österrike samt i Sverige
Föreningen för dendrologi och
parkvård (från 1920) m. fl. Den svenska
föreningen sysslar med att insamla och bearbeta
dendrologiska rön, verka för god parkvård,
anordna exkursioner till egendomar med
gammal el. i övrigt intresseväckande parkkultur
samt med att utge skrifter i svensk d. och
parkvård. Dess organ är årsboken Lustgården
(sedan 1920, med N. Sylvén som redaktör).
Levande samlingar av träd och buskar ha
anlagts, t. ex. Bergianska trädgården (vid
Stockholm), Alnarps slottspark (i Skåne), Kew
gardens vid London och Arnold arboretum nära
Boston (troligen världens största anläggning
för d.; ledes av prof. C. S. Sargent). Bland
större nyare dendrologiska arbeten märkas
Beissner, »Handbuch der Nadelholzkunde» (2:a
uppl. 1909); Dallimore o. Jackson, »Handbook
of Coniferae» (1923); Elwes o. Henry, »Trees
of Greåt Britain and Ireland» (1906—13),
Dendrit på kalkstensplatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
