Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deportation - Deportera - Depositarie - Deposition - Depositionsbevis - Depositor - Depositum - Depot - Depravation - Depreciering el. Depreciation - Depression
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Deportera—Depression
740
tationsstraffet alldeles . England. Dock finnes
det ännu kvar i Brittiska Indien. — I
Frankrike förekom d. under den stora revolutionen,
då till följd av »lagen mot de misstänkte»
dessa deporterades till Cayenne. Där ha
åtskilliga av revolutionens ryktbarheter slutat
sitt liv. D. började åter användas efter 1848
års revolution, då bl. a. Cayenne och andra
platser i Guayana (ryktbar blev sedermera
Djävulsön genom Dreyfus’ deportering dit)
åter brukades som förvisningsort. Till Nya
Kaledonien förvisades 1871 många
kommu-narder. D. har till senaste tid tillämpats i
Frankrike vid upprepat återfall i vissa grövre
brott; denna strafform uppges ha (1926) börjat
avvecklas. — I Ryssland begagnade man d.
till Sibirien som straff redan 1591, och det
kom på 1800-talet till ymnig användning,
såväl på administrativ väg som på grund av
laga dom. De deporterades öde var mycket
växlande. Några, däribland de flesta
politiska fångarna, voro blott pliktiga att
uppehålla sig inom ett visst område men åtnjöto
f. ö. sin frihet, andra dömdes att bruka
jorden och blevo efter 10 års förlopp med
avseende på rättigheter likställda med bönderna,
andra åter dömdes till att arbeta i
bergverken el. i Sibiriens fängelser. De värsta
förbrytarna deporterades till ön Sachalin. Vid 1917
års marsrevolution upphörde all d. men har
under bolsjevikregimen åter börjat tillgripas.
— Även i Preussen och Norge har man förr
i någon mån använt deportationsstraff (i
Norge tvångsarbete i Finnmarken).
Deportera, se Deportation.
Depositärfe, se Depositum.
Deposition (lat. deposi’tio, av depönere,
nedlägga). 1. Nedläggande, överlämnande i
förvar, insättande av värdeföremål, penningar
o. dyl. i en bank eller i offentligt förvar
(såsom borgen, pant, vid vad o. dyl.). Inom
bankverksamheten nyttjas d. ej blott om
verklig förvaring av föremål (egentlig d.)
utan även i överförd bemärkelse (jfr D
e-p o si tum). Om penningar, som insättas i
bank på viss tids uppsägning, se d e p o s
i-tionsräkning under Bank, sp. 839. O. Å.
2. D. (lat. deposi’tio co’rnuum, »hornens
avläggande») kallades fordom vid universiteten
en egendomlig ceremoni, som utfördes, då
nykomna studenter (djäknar) upptogos i de
äldres samfund, och utgjorde en rå symbolisk
framställning av studiernas förädlande
inflytande. — Vid de sv. universiteten blevo de
djäknar, som skulle undergå ceremonien, d
e-pon en ter na, först inför dekanus
underkastade examen i Luthers större katekes samt
i »vetenskaper och språk», varvid vanl. en
akademiadjunkt fungerade som
ceremonimästare (d e p o s i t o r). Deponenterna utstyrdes
i narrdräkt med långa horn (därav
benämningen cornutus, »behornad») och åsneöron
(otymplighetens och dumhetens symboler)
samt drevos med hugg och slag in i det
rum, där åskådarna väntade. Sedan en mängd
narraktiga upptåg anställts, blevo djäknarna
med en stor träsax befriade från sina påhäng,
»hyvlades» och förklarades slutligen för »fria
studenter» (liberi studiosi).
Depositionscere-monierna följdes med stort intresse men
avskaffades 1691 på Karl XI :s befallning. Jfr
Pennalism. R. G.*
Depositionsbevis (jfr Deposition 1),
intyg om verkställd deposition i en bank (se d. o.).
Depo’sitor, se Deposition 2.
Depo’situm, lat., anförtrott gods, »inlagsfä»,
men även själva i n 1 a g s a v t a 1 e t el. lös
saks överlämnande i förvar för att i samma
skick återställas. Den person, åt vilken
saken anförtros (d e p o s i t a r i e n), äger icke,
utan särskilt medgivande, rätt att bruka den.
Han skall vårda den med sorgfällighet och
återställa den till deponenten i samma skick,
vari han mottog den, vid äventyr av
ersättningsskyldighet, därest saken skadats el.
förstörts genom hans vangömmo el. vållande.
För sitt besvär kan depositarien, efter svensk
rätt, betinga sig arvode. Föremål för
inlags-avtal kunna vara lösa saker av varjehanda
slag. Väsentligt är dock, att just de inlagda
föremålen skola återställas och icke utbytas
mot andra av samma slag. Den vanliga
»depositionen» av penningar i bank är alltså icke
inlagsavtal utan försträckning. I. Afz.*
Depot [depå’] (fr. dépot), se Depå.
Depravatiön (av lat. depravätio),
sedefördärv. — Depravera, förskämma, moraliskt
fördärva.
Depreciering el. Depreciatiön (fr.
dé-préciation, av lat. de, negerande, och pre’tizim,
pris), minskning av penningvärde gentemot
varorna; — kanske mera egentligt —
värdeminskning av mynt, t. ex. av silvermynt i
förhållande till guldmynt (el. tvärtom), av
pappersmynt i förhållande till metallmynt
(resp, myntmetall) el. av metallmynt (resp,
myntmetall) i förhållande till pappersmynt.
Ordet tages vanl. i betydelsen av den
faktiska värdeminskningen, medan d e v a 1 v
a-t i o n (se d. o.) betyder minskning av det
lagbestämda värdet. Jfr Agio och
Pappersmynt. — Verb: Depreciera.
Depression (lat. depre’ssio), nedtryckning;
genom tryck åstadkommen fördjupning;
betryck.
1. Ett sjukligt psykiskt tillstånd, som
karakteriseras av en av olust åtföljd relativ
hämning av känslo-, vilje- och
föreställningslivet. Se Nervsjukdomar. C. H-m.
2. Horisontens d., vinkelavståndet
mellan den fria havshorisonten och ögats
horisont, d. v. s. den horisont, som utmärkes
av det genom observatörens öga tänkta
horisontalplanet. Se D a 1 n i n g. S. A-f.
3. Barometrisk d., dets. som
barometerminimum. E. P.
4. Ekonomiskt betryck. Som d e p r e
s-sionsperiod betecknas tider, då
näringslivet visar ringa livstecken och
företagsamhet och då produktionen minskas i jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
