Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Derry - Derwent - Derwentwater - Dervisch - Dervisch pascha, Ibrahim - Derzjavin, Gavriil Romanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Derry—Derzjavin
758
Derry [de’ri], se
Londonderry.
Derwent [dö’coont]. 1.
Floder i England, såsom
D., biflod fr. v. till Trent,
96 km lång, segelbar från
staden Derby; D. till
Sol-wayviken av Irländska
sjön, geuomflyter de
Cum-briska sjöarna
Derwent-water och Bassenthwaite,
60 km lång; D., biflod fr.
v. till Ouse, 90 km lång,
segelbar från staden
Mal-ton. — 2. Tasmaniens
viktigaste flod, från Lake S:t
Clair till Storm bay vid
Ho-bart; omkr. 200 km lång.
Derwentwater [-[dö’coont-coäto],-] {+[dö’coont-
coäto],+} en av
Cumberland-sjöarna i n. England.
Ge-nomflytes av floden Derwent. D. ligger 74,5
m ö. h., största djup 22 m, yta 5,35 kvkm.
Jfr Cumbriska bergen.
DervFsch, pers., »tiggare», namn på
medlem i något av vissa mystiskt-religiösa
brödraskap i muhammedanska länder.
D.-institutionen har många likheter med
munkväsendet. De olika brödraskapens medlemmar
ha sammankomster för gemensamma
andakts-övningar i kloster, som ofta äro utrustade med
rika donationer och stå under uppsikt av en
prior, sjeich (äldste) eller mürsjii (ledare).
Denne utses vanl. på grund av anciennitet el.
genom val, vilket sedan stadfästes av
sjeich-ul-isläm. Innan en lärjunge, murid, upptages
i orden och får tillstånd att anlägga dess
dräkt, måste han vanl. genomgå en viss
prövo-tid. F. ö. märkes, att celibat icke är
obligatoriskt och att d. icke räknas till
prästerskapet. Ordnarna indelas i två klasser: bå
sjar’ (»med lag»), sådana, som inrätta sitt
liv i överensstämmelse med islams föreskrifter,
och bi sjar’ (»utan lag»), sådana, som
knappast kunna sägas tillhöra något bestämt
religiöst samfund, ehuru de påstå sig vara
muhammedaner. Den förstnämnda klassen
omfattar ett mycket stort antal ordnar, som
huvudsaki. skilja sig från varandra genom
den olika successionen från kaliferna Abu
Bekr och Ali, vilka uppgivas som
d.-institu-tionens stiftare. Att erhålla någon närmare
kännedom om de mångfaldiga regler och
ceremonier, som iakttagas, är för den
utomstående icke möjligt, då dylika ting strängt
hemlighållas för den oinvigde. Mest bekanta bland
dessa ordnar äro er-Rifä’ije (de tjutande d:s
orden), stiftad av Ahmed er-Rifäfi (d. 1182),
och el-Maulawije (de dansande d.), som
stiftades av den berömde persiske författaren
Maulawi Djeläl ed-din er-Rümi (d. 1273). I
sin urspr. form representerade d.-institutionen
inom islam en mystisk riktning, som
tillämpade vissa egendomliga principer för tolkningen
av koranen och den från Muhammed härstam-
Dansande dervischer.
mande traditionen, men i många fall urartade
den högst betänkligt. Under asketens
förklädnad döljer sig ofta nog en simpel tiggare el.
listig bedragare. Emedan d. icke erkänna
någon annan auktoritet än sitt eget andliga
överhuvud, ha både de turkiska sultanerna
och de ortodoxa ’ulemä i alla tider betraktat
dem med oblida ögon. De flesta d.-ordnarna
fortleva ännu i dag, och särskilt maulawiterna
räkna många medlemmar, som tillhöra de
högre och mera välmående klasserna. Se
»En-zyklopaedie des Islam», art. Derwish, och där
förtecknad litt. K. V. Z. (P. L.)
Dervi’sch pascha, I b r a h i m, turkisk
militär och diplomat (1817—96). Blev 1849
divisionsgeneral och 1855 högste ledare av
Turkiets militärskolor. 1862 ledde han
fälttåget mot Montenegro. Han var därpå en
tid turkiskt sändebud i Petersburg samt blev
1865 kommissarie över Libanonområdet och
1875 generalguvernör över Bosnien och
Heree-govina, där hans grymma framfart blott gav
ny näring åt det bosniska upproret. 1876
blev D. emellertid för en kort tid
krigsminister samt försvarade 1877 under
ryskturkiska kriget med tapperhet Batum. 1880
kuvade han med stränghet ett albanskt uppror.
Derzjavin [$a’-], Gavriil Romanovitj,
rysk skald (1743—1816). Son till en fattig rysk
adelsman av urspr. tatarisk släkt, var D. i
ungdomen menig soldat, befordrades sedan till
officer och deltog med
utmärkelse 1773 i
Bi-bikovs fälttåg
motPu-gatjev. Efter att ha
fått plats som
tjänsteman i senaten
debuterade han som
odediktare i Lomonosovs
anda, dock med
ansatser till en något
lättare och naturligare
stil, vann genom det
1782 publicerade odet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
