Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desprez, Jean Louis - Dess - Dessaix, Joseph Marie - Dessalines, Jean Jacques - Dessau - Dessauern, Den gamle - Dess dur - Dessein - Dessert - Dessin - Dessoir, Ludwig (Leopold Dessauer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Dess—Dessoir, L.
796
Bassi, Estenberg, Gjörwell m. fl. —
fortplantade hans stil. »D:s skola» representerar en
sparsam, nykter men formsaker och väl
studerad arkitektur.
D:s »gigantiskt rika snille» tog sig uttryck
ej minst i hans teckningar och akvareller,
ofta av magistral hållning, lika ofta utförda
med spirituell fantasi och alltid med rappt
handlag. I regel överträffa skisserna de större
målningar han utförde. Det gäller såväl hans
oljemålning »Nyårsmässan i San Pietro vid
Gustav III:s besök i Bom» (Nationalmuseum)
som de stora bataljscener från finska kriget
konungen beställt för ett galleri på
Drottningholm (4 sjöslag fullbordades — endast en
av målningarna, »Segern vid Högland», är
i oskadat skick bevarad, uppsatt på
Rosers-berg). En tidigare, stor och högst figurrik
bataljtavla, »Slaget mellan krotoniaterna och
sybariterna», är nu uppsatt i svenska
beskick-ningshuset i Helsingfors. — D. är mycket rikt
representerad på Nationalmuseum av
akvareller, teckningar och arkitekturritningar,
likaledes i Konstakademien (omkr. 500 blad), i
teatermuseet pä Drottningholm av skisser till
scenerier och kostymer, dessutom i Göteborgs
museum och i privata samlingar.
Litt.: Looström, »I svenska
konstnärskretsar» (1916). D:s förteckning över hans elever
och arbeten intill 1798 är tryckt i F. Sander,
»Nationalmuseum», vol. II. G-g N.
Dess (fr. ré bémol, eng. d flat), den medelst
ett b en halvton sänkta tonen d. Förväxlas
enharmoniskt med ciss.
Dessaix [desä’], Joseph Marie, greve,
fransk general (1764—1834). Var före
revolutionen läkare i Paris, tillhörde det första
revolutionära ytterlighetspartiet, förde från
1792 militärt befäl samt blev 1809
divisionsgeneral och greve. Under de hundra dagarna
slöt han sig till Napoleon och satt därför en
tid häktad. (L af P.)
Dessalines [desali’n], Jean Jacques,
kejsare av Haiti, urspr. negerslav (1758—1806).
Gav prov både på tapperhet och på grymhet
som adjutant åt Toussaint 1’Ouverture under
upproret mot Frankrike. Efter Toussaints
förvisning underkastade han sig 1802 general
Torg i Dessau.
Slottet i Dessau.
Leclerc men reste sig ånyo 1803 och lyckades
då förmå fransmännen att utrymma Haiti.
D. lät 1804 utropa sig till kejsare, men hans
styrelse urartade snart till ett outhärdligt
tyranni; under ett tåg mot några upproriska
generaler blev han mördad.
De’ssau, huvudstad i tyska fristaten Anhalt,
på vänstra stranden av Mulde, 7 km från dess
utlopp i Elbe; 72,375 inv. (1925), övervägande
protestanter. D. är modernt byggt med breda
gator och många parker. Stadshuset (uppf.
1901) vid Kleiner Markt är en ståtlig
byggnad med ett 75 m högt torn. Slottets
mittbyggnad uppfördes 1872—74 i renässansstil,
v. flygeln 1530—49; den ö. flygeln
ombyggdes 1748—51 av von Knobelsdorff. Nära
slottet ligga Schloss- eller Marienkirche (nybyggd
1506—41) och orangeriet (1700-talet), sedan
1923 teater. I stadens n. v. del
järnvägsstationerna och i v. industrikvarteren och
flygfältet. Industrien är betydande och omfattar
maskiner, järnvägsvagnar, flygmaskiner
(Jun-kers Werke), tapeter, papper, socker och
kemiska artiklar. D:s hamn är Wallwitzhafen.
1924 avsändes flodledes 114,297 ton och
an-kommo 104,752 ton. Stor handel med
spannmål. — D. grundades i slutet av 1100-talet
av invandrade flamländare samt var 1603—
1863 residens för hertigarna av Anhalt-D. och
1863—1918 huvudstad i hertigdömet Anhalt.
De’ssåuern, Den gamle, binamn på furst
Leopold av Anhalt-Dessau (1676—1747). Se
Leopold, tyska furstar.
Dess dur (fr. ré bémol majeur, eng. d flat
major), den durtonart, som har dess till
grundton och företecknas med fem b> näml, för h,
e, a, d och g (parallelltonart: b moll).
Dessein [-sä’], fr., föresats, avsikt; utkast,
plan, skiss. Jfr D e s s i n.
Dessert [-sä’r], fr., eg. anrättning av
konfekt, frukt o. dyl., som serveras efter
»efterrätten», vanl. dock dets. som efterrätt. —
Dessertvin, sött (och spritstarkt) vin,
t. ex. madeira, portvin el. sherry, som
serveras till d.
Dessin [-sä’], fr., utkast, (mer eller
mindre genomarbetad) ritning. Jfr Dessein.
Dessoir [däsoä’r], L u d w i g (eg. Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
