Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dexippos, Poplios Herennios Hermeios - Dextrin - Dextrokardi - Dextros - Dezède el. Dezaides - Dezjnev, Semen Ivanovitj - D. G. - dg - Dhammapada - Dhanora - Dharma - Dharmasastra - Dharmasutra - Dharmsala - Dharwar - Dhaulagiri el. Dh(a)walagiri - Dhona - D. H. S. - Dhulia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Dextrin—Dhulia
840
tiones græcæ, III, 715—717, 1202). Av D:s
arbeten (Tiden efter Alexander, Historisk
översikt — från äldsta tider till Claudius
II —, Kriget mot goterna) finnas
brottstycken bevarade och utgivna i Müller,
»Fragmenta historicorum græcorum», III, 666 ff.
(1849), m. m. För eftervärlden är D:s namn
mera känt därigenom, att han vid goternas
(herulernas) framryckande mot Aten omkr.
267 satte sig i ’spetsen för en skara
flyktingar och lyckades fördriva fienden. På
denna berättelse h$r Viktor Rydberg fotat sitt
berömda skaldestycke »Dexippos». M. Pn N-n.
Dextrin (av lat. de’xter, höger, så kallat
med avseende på ämnets egenskap att vrida
polarisationsplanet åt höger), en
kollektivbe-nämning på de vid stärkelsens (se d. o.)
nedbrytning till maltos bildade
mellanprodukter-na. Alltefter graden av denna nedbrytning,
som vanl. består i en depolymerisation av den
polymera stärkelsekomplexen, får man d. av
olika egenskaper. Så färgas d. alltefter
spjälk-ningsgraden blå, röd eller ej alls. D. äro i
allm. lösliga i vatten, vissa även i alkohol.
D:s empiriska formel är densamma som
stärkelsens, (CøHioOsjn. D. bildas antingen
genom röstning av stärkelse el. genom
behandling av densamma med utspädd mineralsyra
eller med enzymet a m y 1 a s. Tekniskt
fram-ställes den i stor skala enligt de två första
metoderna. D. har fått användning som
ersättning för gummi och som
styvnadsme-del (appretyr) i tygfabriker. Vid stärkning
av kläder indränkas dessa med stärkelseklister
och glättas med ett hett järn. Härvid
omvandlas stärkelsen till d. En liknande
omvandling sker vid brödbakning, och till följd
härav utgöres brödskorpan till stor del av d.
Även skorpor innehålla mycket d. Får en
lösning av d. intorka, bildas en glänsande yta.
Bestrykas t. ex. vetebullar under gräddningen
med vatten, löses litet d. från brödskorpan
och bildar efter vattnets avdunstning ett
glänsande överdrag. Vid fortsatt
sönderdel-ning av d. bildas slutligen först maltsocker
och därefter druvsocker. — Även de vid
spjälkning av glykogen och cellulosa erhållna
mellanprodukterna kallas ofta d. I. B.
Dextrokardl (av lat. de’xter, höger, och
grek. kardi’a, hjärta), en sällsynt anomali,
bestående däri, att hjärtat ligget i högra
brösthalvan, med spetsen vänd åt höger. Vanl. är
i dylika fall även läget av övriga inälvor
omkastat (situs inversus). J. E. J-n.*
Dextrös, se Sockerarter.
Dezède el. D e z a i d e s [dozä’d], fransk
operakompositör (omkr. 1740—92). Av hans
fr. o. m. 1772 skrivna sångspel vann
särskilt »Auguste et Théodore» rätt stor
berömmelse, ej minst i Sverige, där det f. ggn
gavs 1794 (»De begge kammarpagerne»). T. N.
Dezjnev [de’^-], Semen Ivanovitj,
kosack. Kringseglade 1648 på färd från Kolyma
till Anadyr Asiens östligaste udde, Östkap, som
därför (1898) fick namnet Kap Dezjnev.
D. G., förk. av lat. Dei gratia (se d. o.),
dg, off. sv. förk. av decigram.
Dhammapada (»lärans ord», »aforismer om
läran»), det mest bekanta verket inom den
buddistiska palikanon, en samling av 423
verser, uppdelade i 26 kapitel. Samlingen är av
sententiöst innehåll, och flera av dess verser,
av vilka mer än hälften återfinnes i andra
buddistiska verk, äro av stor skönhet. D.
finnes översatt till flera europeiska språk
(da. övers. 1920; utdrag i »Främmande
reli-gionsurkunder», II). Jfr Indiens språk
ochlitteratur. J. Ch-r.
Dhanöra, ort i britt.-ind. presidentskapet
Bombay, distriktet Khandesh. Sedan 1912
har Svenska alliansmissionen i D. en station
med skolor, sjukhus och barnhem.
Dharma, skt, allmän beteckning för sakral
och profan lag och hela omfattningen av en i
ett bramanskt och av kastväsendet normerat
samhälle levande hindus plikter, vilkas
noggranna uppfyllande utgör ett av de tre (ev.
fyra) målen för ett ordnat liv. D. är också
personifierad såsom rättvisans gud och
dyrkas särskilt i Bengalen. Inom buddismen är
D. vid sidan av Buddha och Samgha (den
buddistiska församlingen) en av de »tre
juvelerna», till vilka varje buddist i
trosbekännelsen förklarar sig ta sin tillflykt. J. Ch-r.
DharmaSästra (»lärobok i lag och rätt»,
»lagbok»), namn på metriskt avfattade
läroböcker i den för ett bramanskt samhälle
gällande sedvanerätten. Berömdast av dessa är
den s. k. M ä n a v a D., av traditionen
tillskriven M a n u (se d. o.), den indiske Adam,
men i själva verket antagligen i sin nuv.
form från något av de första århundradena
e. Kr. J. Ch-r.
Dharmasütra (»kompendium i lag och rätt»),
i kompendiös prosastil avfattade läroböcker
i såväl världslig som religiös rätt (jfr D h a
r-m a), vilka torde härstamma från något av
århundradena f. Kr. De ligga ytterst till
grund för Dharmasästra (se, d. o.). J. Ch-r.
Dharmsälä [dämsäTä], ort och sanatorium
i britt.-ind. prov. Punjab, 210 km n. ö. om
Lahore, ung. 1,350 m ö. h. bland Himalajas
förberg; omkr. 5,000 inv.
Dharwär, stad i britt.-ind. presidentskapet
Bombay, 140 km ö. om Goa; 34,750 inv. (1921).
Järnväg till Goa och Bangalore. Livlig
handel med bomull.
Dhaulagiri el. D h (a) w a 1 a g i r i [-[dåula-gi’ri],-] {+[dåula-
gi’ri],+} »vita berget», en av Himalajas högsta
toppar, 8,180 m ö. h. (enligt Bartholomew
8,167), i Nepal.
Dhona [då’na], se D o h n a.
D. H. S., förk. = diplomerad från
Handelshögskolan i Stockholm.
Dhüliä, stad i Främre Indien,
presidentskapet Bombay, vid Taptis biflod Panjhra,
300 km n. n. ö. om Bombay, dit järnväg
leder; 30,605 inv. (1924). Huvudort i det
bom-ullsrika distriktet Khandesh. I D. har
Svenska alliansmissionen sedan 1921 en station.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
