Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diakonissa - Diakonistyrelse - Diakris - Diakritiska tecken - Diakromförfarandet - Dial - Dialekt - Dialektik - Dialektiker - Dialektlitteratur - Dialektologi - Diallag - Dialog - Dialogus (Dyalogus) creaturarum moralizatus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Diakonistyrelse—Dialogus (Dyalogus) creaturarum moralizatus
852
J. C. Bring, »Om diakonissaken», I—III (1895
—97); Hj. Lyth, »Diakonissanstalten i
Stockholm 1851—1911» (1911); O. Centerwall,
»Sa-mariterhemmet» (1921); »Församlingshyddan
1899—1924» (1924); J. Norrby, »Minnesblad
från Diakonissanstalten i Stockholm 1851—
1926» (1926). Utländsk: Th. Schäfer, »Die
weibliche Diakonie» (3 bd; 2:a uppl. 1887—
94), »Praktisches Christentum» (4 bd, 1888—
1901) och »Im Dienst der Liebe» (3:e uppl.
1902); E. Wacker, »Der Diakonissenberuf nach
seiner Vergangenheit und Gegenwart» (2:a
uppl. 1890); »Den danske diakonissestiftelse
1863—1913» (1913); A. Johnsen, »Kvindelig
diakoni i Norges kirke» (1919);
»Diakonissanstalten i Helsingfors 1867—1917» (1917).
J.T. B. (E. Lmn.)
Diakonistyrelse, se Svenska kyrkans
diakonistyrelse.
Diakris (grek, dia’krisis), urskiljande,
särskiljande.
Diakritiska tecken (jfr Diakris),
skrifttecken (punkter, streck, hakar o. s. v.), som
tillfogas bokstäver för att ge dessa ändrade
ljudvärden (t. ex. fr. cedilj, se d. o.; po.
2 = tonande s-ljud, å = $, & = M; även sv.
å, ä, ö) el. skilja ord med eljest lika
stavning men olika betydelse (t. ex. fr. d, till,
ou, varest, från a, har, och ou, eller). D.
brukas ofta, när alfabeten överföras till
andra språk (t. ex. det latinska till tjeckiska),
el. vid fonetiska transkriptioner.
Diakrömförfarandet, en av A. Traube 1907
uppfunnen, på den subtraktiva
trefärgsprin-cipen grundad metod för framställning av
transparenta färgfotografier (jfr F ä r g
fotografi). J- H~g-
Diäl, se Sömnmedel.
Diale’kt (grek. diaTektos), munart,
bygdemål, folkmål; språk, som talas inom ett visst,
jämförelsevis litet område (landskap,
härad, socken, by, ö) men ej godkännes utanför
detta, i motsats till riksspråk, som
gäller i en stat, el. nationalspråk, som
utmärker ett folk. Om svenska d. se Svenska
språket. — Adj.: Dialektal. R-n B.
Dialektik (grek, dialektiké, av diale’gein,
plocka i sär, eg. samtalskonst). Med d.
betecknas vanl. viss analys av begrepp. Då
begreppen tänkande och begrepp äga olika
betydelse i olika system, får också ordet d.
skiftande betydelse. Se H e g e 1, Kant och
Platon. Om begreppet, som analyseras, är
motsägande, blir d. ett uppvisande av detta
och ett dragande av motsatta konsekvenser
ur begreppet. Med dialektiskt förhållande
mellan begrepp förstår man därför ofta det
förhållandet, att begreppen, som förutsättas
vara skilda från varandra, på grund av sin
motsägande karaktär i själva verket övergå
i varandra. C. H-m.
Diale’ktiker (jfr Dialektik), person, som
skickligt och lätt förfäktar och bemöter
åsikter; spetsfundig, hårklyvande debattör. —
Adj.: D i a 1 e’k t i s k.
Dialektlitteratur (jfr D i a 1 e k t), på
bygdemål skriven litteratur. Svensk sådan finns
förtecknad av A. Noreen, »Vårt språk», I
(1903).
Diaiektologl (jfr Dialekt), vetenskapen
om dialekterna, bygdemålsforskning.
Dialläg, se Pyroxen mineral.
Dialog [-lä’g] (grek. dia’logos), samtal
mellan två (el. flera) personer; i samtalsform
författat litterärt arbete. — Sokratisk
d., samtal i frågor och svar, varvid den
svarande just genom frågornas form ledes till
att utveckla de åsikter, som den frågande
önskar få fram. Jfr R. Hirzel, »Der D.»
(1895). _ -
Sida ur »Dialogus creaturarum moralizatus».
Dia’logus (DyaJogus) creaturarum
morali-zätus, Djursamtal med moraliska
utläggningar, latinsk, en viss Nicolaus från
Berga-mo tillskriven fabelbok, av vilken en uppl.
trycktes i Stockholm av J. Snell 1483. Denna
bok är det första fullständigt daterade (d. v. s.
med utsatt tryckort, år och tryckare försedda)
tryckalster, som utgivits i Sverige. Bokeu
innehåller djurdialoger, illustrerade med 120
träsnitt. Bevarade äro 6 ex., därav 2
fullständiga (det bästa i Kungl. bibi, i
Stockholm). Tidigare har D. ansetts vata den
första bok, som tryckts i Sverige, men senare
forskningar (I. Collijn) torde ha visat, att
vårt äldsta tryckalster är en liten latinsk
grammatika, (Remigius, »Magister que pars»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
