Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikningslagen - Dikoa - Dikogami - Dikotomi - Dikotyledoner - Dikroism - Dikroitisk - Dikroskop - Dikt el. Dikt an - Dikta - Diktafon - Diktamen - Dikt an - Diktat - Diktator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Dikoa—Diktator
922
eller den värdeökning av marken, som vinnes
genom torrläggningen, eller ökad möjlighet
därtill. Om på yrkande av delägare i dylik
samfällighet dikningen gjorts mer
omfattande, än som erfordrats för torrläggning
till 1,2 m djup, skall den ökade kostnaden
påvila delägare, som därav ha fördel.
Ansökan om dikning, som berör annans mark
el. skall ske i samfällighet, göres hos K. B.
För vattenavledning genom
urtappning el. sänkning av sjö, reglering av
vattendrag el. avledning av vatten för jords
torrläggning gälla bestämmelserna om dikning,
men skyldighet att taga del i företaget äger
ej rum vid sänkning el. urtappning av sjö el.
reglering av vattenavlopp ur dyl.
vattenområde, om ej båtnaden av företaget till
mer än hälften faller å egendom, tillhörig
sökanden och dem, som förenat sig med honom
om företaget. Fråga om vattenavledning,
som kan antagas förnärma allmän el. enskild
rätt el. vari flera skola deltaga med olika
andelar, skall underställas K. B:s prövning.
Om in vallningsf öretag gälla i allm. samma
bestämmelser, men den, som ej sökt, företagit
el. förenat sig med sökanden, äger rätt att
fordra, att hans mark, som ingår i företaget,
löses för dettas räkning. H. J. Dft.
Diko’a, stad i britt, mandatområdet
Kamerun, i dess nordligaste del, nära gränsen mot
Nigeria; omkr. 20,000 inv. Var 1894—1900
huvudstad i riket Bornu (se d. o.).
Dikogaml (av grek. di’cha, i två delar, och
ga’mos, giftermål), utveckling på olika tider av
ståndare och pistiller i en tvåkönad blomma.
Se Pollination.
Dikotoml (av grek. di’cha, i två delar, och
te’mnéin, skära), tudelning. — Adj.: D i
kotö m (i s k). Jfr Förgrening.
Dikotyledöner, seGömfröiga växter.
Dikroi’sm, den egenskapen hos vissa
kristaller, att deras absorption är olika för
ljusstrålar, som passera parallellt och vinkelrätt mot
den optiska axeln, varigenom kristallen i
genomfallande sammansatt ljus visar olika färg
i dessa båda riktningar. Den allmännare,
även optiskt tvåaxliga kristaller omfattande
benämningen pleokroism (se C o r d i
e-r i t) torde vara mera brukad. G. A-ff.
Dikroltisk, tvåfärgad. Se Dikroism. —
Dikroitisk slöja, en vid
bromsilver-gelatinplåtar stundom förekommande
slöjbild-ning, som uppkommer, om framkallaren
innehåller ett bromsilverlösande ämne. Med detta
fel behäftade negativ synas i genomsikt
röd-aktiga, i reflekterat ljus gröna. J. H-g.
Dikrosköp, av W. K. von H ai di n g e r
(se d. o.) konstruerat instrument för
iakttagandet av kristallers pleokroism (dikroism).
Har praktisk betydelse vid bestämning av
slipade ädelstenar. G. A-ff.
Dikt el. Dikt an (ty. dicht an), tätt intill.
Då rodret lägges åt sidan så mycket som
möjligt, säges det läggas »dikt» el. »dikt
ombord». — Dikt bidevind, se Bidevind.
Dikta, i tekn. betydelse, täta; inom
verkstadstekniken medelst särskilt formade
mejslar stuka kanterna av järnplåtar i nitförband,
så att fogen blir tät för vatten, ånga, luft o.
dyl. Jfr N i t n i n g. Ax. L.
Diktafön, ett slags fonograf (se d. o.)
anordnad för upptagning av dikterad text och
textens senare återgivande i mikrofon till
renskrivaren. D. drives med fördel av en liten
elektrisk motor, kopplad till
belysningsled-ningen. Den är särskilt avsedd för
kontors-bruk och åsyftar att göra den dikterande
oberoende av skrivbiträdets närvaro. Samma
idé ligger till grund för en likartad apparat,
benämnd parlograf. G. H-r.
Diktamen, mlat. (i bet. skrivsätt, stil, av
dictäre, förestava), förestavning; föreskrift;
något som skrivits efter förestavning.
Kungligt d. till protokollet, av sv.
konungen i statsråd till protokollet avgivet
yttrande. Frihetstidens historia har många ex.
på kungl. d., nästan alltid blott maktlösa
meningsyttringar. Men under Gustav III:s
regering innefattade d. tillägg el. förklaringar
till regeringsformen, t. ex. ang. beräkning av
ståndens röster vid ett riksdagens beslut
(1786) och ang. riksdagens förmenta rätt att
giva bevillningen för vissa år. Ordet d.
brukas näppeligen annorstädes än i Sverige; hos
andra folk säger man i stället diktat (se
d. o.). Jfr Diktera.
Dikt an, se Dikt.
Diktat, stycke, förestavat till nedskrivning.
— 1. Musikdiktat består i att läraren
spelar el. sjunger före kortare satser, som
eleverna äga att omedelbart uppteckna i
notskrift. — 2. Se D i k t a m e n.
Diktator (lat. dictätor), ämbetsman med
oinskränkt myndighet. 1. I forntidens Rom
tillsattes under republikens första
århundraden vid vissa tillfällen, särskilt hotande
krigsfara, svårare inre oroligheter o. dyl., en
d., som för viss uppgift och för kortare tid,
högst sex månader, i sin person samlade
re-geringsmyndigheten. En gammal
benämning på d. är magister populi, »förman för
folket», d. v. s. fotfolket; han utnämnde
själv sin närmaste underordnade, magister
equitum, rytteribefälhavaren. övriga
ämbetsmäns (utom tribunernas) självständighet
upphörde under tiden; de verkade som d:s
underordnade. Efter 366 f. Kr. tillsattes en
d. stundom för vissa förvaltningsärenden, ss.
hållande av folkförsamling, inslående av
cla-vus (se d. o.) m. m. Efter 202 f. Kr. kom
diktaturen ur bruk. I äldre tider beslöt
senaten när en d. skulle utnämnas;
utnämningen företogs av endera konsuln. Senare
före-kommo stundom oregelmässigheter, särskilt
genom att folkförsamlingen fick inflytande
vid utseendet av d.; denne kom ock med
tiden att bli underkastad vädjan till folket,
provokation (se d. o.) och tribunernas veto.
— Diktaturen upplivades i helt annan form
mot slutet av republiken, i det att Sulla år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
