Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dion - Dionaea - Dion Chrysostomos el. Dion från Prusa - Dione - Dionysierna - Dinoysios, 1. d. ä. - Dionysios, 2. d. y. - Dionysios från Halikarnassos - Dionysios Areopagita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Dionaea—Dionysios Areopagita
958
visad och mottogs då med stor utmärkelse
i Grekland. Då Dionysios d. y. lade hand
på hans förmögenhet och tvang hans gemål
att förmäla sig med en annan, kom det
till öppen brytning. D. begav sig till Sicilien
med en liten styrka (357) och befriade flera
städer. Syrakusa reste sig mot Dionysios d. y.;
de grekiska städerna slöto sig till D.
Emellertid uppstod i Syrakusa under ledning av
Herakleides en demokratisk strömning, för
vilken D. föreföll misstänkt på grund av sitt
högdragna väsen och sin släktskap med
härskarhuset. Han måste lämna staden,
återkallades för att avvärja ett överfall av
Dionysios d. y:s legosoldater och blev därefter
den ledande i Syrakusa. Där skred han till
att reformera författningen, men de politiska
motsatserna voro icke utjämnade. Då han
vidtog stränga åtgärder (bl. a. lät han döda
Herakleides), ledde den stigande jäsningen
till att D. blev mördad.
Dionäè’a, se Insektätande växter.
Dlon Chryso’stomos el. Dion från Prusa,
grekisk talare, f. i Prusa i Bitynien i mitten
av l:a årh. e. Kr.; fick tillnamnet C h r
y-s os t om o s (guldmun) på grund av sitt rena
attiska språk. Till utvidgningen av hans
synkrets bidrogo hans vidsträckta resor,
särskilt under den tid, då han var förvisad av
kejsar Domitianus; däremot beskyddades han
av Nerva och Traianus. D:s verksamhet
bidrog att ånyo höja det grekiska
national-medvetandet. 80 tal äro bevarade; ett av de
bästa är den för hans tid belysande
skildringen av en förfallen stad på Eubea. Litt.:
H. v. Arnim, »Leben und Werke des Dion von
Prusa» (1898).
Dio’ne, grek., dotter till Uranos och Gaia
(el. till Okeanos och Tethys); hade med Zeus
dottern Afrodite. I Dodona, den urgamla
orakelorten i Epirus, dyrkades D. som Zeus’
gemål i st. f. Hera. A. M. A.*
Dionysierna (grek. diony’sia) kallades hos
forntidens greker de till Dionysos’ (se d. o.)
ära firade festerna. Dessa antogo än en vild
och orgiastisk, än en muntert uppsluppen och
skämtsam karaktär. I Aten var Dionysos’
dyrkan fördelad på fyra årl. återkommande
huvudfester: 1) de »lantliga d.», 2) »leneerna»
(lenaia), 3) »anthesterierna» (anthesteria) och
4) de »stora» el. »stadsdionysierna». Vid
leneerna och de stora d. uppfördes skådespel.
Även i andra grekiska städer kallades de
fester, vid vilka skådespel uppfördes, d.
Grekernas dramatiska konst hade nämligen urspr.
utvecklat sig ur de till Dionysoskulten
hörande korsångerna och karnevalsupptågen,
och teatern i Aten betraktades som Dionysos’
helgedom. A. M. A.*
Diony’sios, grek. (lat. Dionysius). 1. D. d. ä.,
envåldshärskare i Syrakusa (omkr. 430—367
f. Kr.). Han var av borgerlig börd, utmärkte
sig i ett krig mot Kartago och föranledde,
då kriget gick olyckligt, att de fungerande
fältherrarna blevo avsatta och andra valdes,
bland dem han själv. Stödd på legosoldater
och de lägre folklagren, gjorde han sig 405
till militärdiktator i Syrakusa men förmådde
icke besegra kartagerna utan måste i freden
låta dem behålla sina erövringar. Efter ett
uppror av riddarna indrog han deras jord och
utdelade den till fattiga borgare, frigivna
slavar och legosoldater. Ett nytt krig med
kartagerna utbröt 397; de belägrade Syrakusa
men blevo grundligt slagna, och D. utsträckte
sin makt över största delen av Sicilien.
Sedan han 392 slutit fred med Kartago,
utsträckte han sitt välde till några grekiska
städer i s. Italien och grundade kolonier vid
Adriatiska havet. Vidare slog han etruskerna
384. Ett nytt krig mot Kartago 383—375
slutade med nederlag och betydande
landavträdelser, och då D. ånyo 367 grep till
vapen, blev kriget oavgjort; kort efter
avslutandet av ett vapenstillestånd dog han.
D. ägde betydande härskargåvor och stor
organisationstalang. Han samlade sin tids
förnämsta grekiska makt och såg sitt livs
uppgift i att fördriva kartagerna från Sicilien.
Hotet från Kartago och den obotliga
splittringen i de grekiska städerna möjliggjorde,
kanske berättigade, hans militärdiktatur.
Arten av hans välde drev honom till
våldshandlingar. För grekerna stod D. som typen för
en tyrann, och berättelserna om hans
misstänksamhet (se D a m o k 1 e s) och våldsdåd
äro talrika. Med alla sina fel var D. utan
tvivel en av sin tids allra mest betydande
män och den främste av de grekiska
härskarna på Sicilien.
2. D. d. y., den föregåendes son och
efterträdare, veklig och utsvävande, utan faderns
kraft och duglighet. En tvist med hans svåger
Dion (se d. o.) ledde till D:s fördrivande 356
f. Kr. Från sin tillflykt, Lokroi i s. Italien,
lyckades han under oron efter Dions död ånyo
bemäktiga sig Syrakusa. Då syrakusanerna
erhöllo hjälp från Korint, blev D. belägrad
på Ortygia och kapitulerade. Han begav sig
till Korint, där han länge levde, enl. vad som
påstås, som skolmästare. M. PnN-n.
Diony’sios, grek. (lat. Dionysius), från
Halikarnassos, grekisk retor och
historieskrivare. Anlände omkr. 30 f. Kr. till Rom,
lärde sig latin och umgicks i senatskretsar.
Man äger av D. några retoriska skrifter och
en romersk historia (»Archaiologia», d. v. s.
forskning i gamla tider), utg. år 7 f. Kr.; av
dess 20 böcker äro 10 helt bevarade och
brottstycken av de övriga (utg. av C. Jacoby 1885
—1905). D. är retor och icke historiker; hans
tendens är att framställa Roms makt som
resultatet av dess handlingskraft och visa, att
romarna vore av grekisk härstamning. M.PnN-n.
Diony’sios Areopagita (grek. Diony’sios ho
Areopagi’tes), medlem av areopagen i Aten.
Blev (enl. Apg. 17: 34) genom aposteln Paulus
vunnen för kristendomen samt var, enl.
traditionen, den förste biskopen i Aten, där han,
enligt Eusebios, led martyrdöden. Honom till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
