Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dionysos el. Bakchos - Dionysosteatern - Diopsid - Dioptas - Diopter - Diopterlinjal - Dioptri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Dionysosteatern—Dioptri
962
Dionysos och Ariadne. Grekisk vasmålning.
D. hade ett stort antal andra fester än
orgierna (se D ionysierna). Vissa äro särskilt
viktiga, emedan dramat uppstått vid dem;
andra äro sådana, vid vilka det nya vinet inviges.
D. omgives av satyrer och menader.
Me-naderna äro en mytisk projektion av de i
orgierna deltagande kvinnorna, satyrerna äro
fruktbarhetsdemoner, som lånat vissa drag,
hornen och öronen, från bocken. Omgiven av
denna skara, svärmar D. omkring i bergen.
Den saga, som låter honom draga ut i världen
på erövringståg och framtränga ända till
Indien, är i huvudsak en efterbildning efter
Alexander den stores erövringståg. I den
äldre konsten framställes D. som en skäggig
man i fotsid, ej sällan broderad klädnad, över
vilken ofta kastats ett rådjursskinn, på
huvudet har han en murgrönskrans, i händerna
en bägare med högt svängda grepar
(ka’ntha-ros) och en vinranka el. en thyrsos, en stav
med en pinjekotte i toppen. Denna bäres
även av menaderna och är utmärkande för
den orgiastiska kulten. I D:s sällskap
uppträder ofta bocken. Efter den arkaiska tiden
(d. v. s. efter perserkrigen) blir den
ungdomliga typen allt vanligare, ehuru ännu
framstående exempel på den skäggiga typen finnas,
t. ex. det härliga bronshuvud i Neapel, som
ofta går under Platons namn, och den s. k.
Sardanapalos i Vatikanen. Den ungdomliga
typen fulländades av Praxiteles och
förekommer senare i en mängd variationer; guden
göres allt vekligare och kvinnligare. Ett
vackert exempel är den s. k. Narcissus i
Neapel, som framställer D. lekande med en
(försvunnen) panter. Praxiteles’ berömda
Hermes (funnen i Olympia) framställer
D.-barnet på Hermes’ arm, en annan senare
grupp visar honom, buren av en satyr.
Framställningar ur D:s mytologi äro mycket
talrika i den senare konsten: D. som barn, vårdad
av menader och satyrer, D :s bröllop med
Ariadne, D:s triumftåg m. fl.
D. infördes i Rom 496 f. Kr. i sällskap med
Demeter och Persefone (Ceres, Libera),
således väl närmast som vegetationsgud, och
benämndes med namnet på en inhemsk gud,
Liber (pater). Festen L i b e r a 1 i a, som
firades 17 mars, härstammar från äldsta tid.
Underrättelserna från republikens slut visa,
att Liber då uppfattades som vinodlingens
skyddsgud. Vinskördefesten 15 okt. gällde
honom. M. Pn N-n.
Dionysosteatern, se Aten, sp. 397.
Diopsld, se Py r oxen m i ne ral.
Dioptäs, i naturen förekommande
koppar-silikat av sammansättningen H2Cu Si O4. D.,
som bildar starkt gröna kristaller,
förekommer t. ex. i Altaibergen i Sibirien samt i
Franska Ekvatorialafrika.
Dio’pter (grek. di’optra, av dia’, genom,
och det obrukliga o’ptéin, se). 1. En på
mät-ningsinstrument företagen anordning,
varigenom ögat kan ställas in och bibehållas i
en bestämd riktning. —
Diopterlinja-1 e n, som nyttjas vid lantmäteriet, är av
metall samt vid
ändarna försedd med
vinkelrätt uppstående
stycken. I dessa äro
upptagna fina
springor och bredare
öppningar med tunga i
mitten, så att tungan
vid syftningen fyller
springan. Vid
syftning på målet ser
man genom springan
såväl målet som
tungan, och den sålunda
bestämda syftlinjen är
parallell med
linjalens kant. — Jf r R i k
t-medel. L. A. F.*
2. Äldre astrometriskt instrument, i sin
enklaste form bestående av två skivor, fästa
i var sin ända av en stav och på exakt
samma höjd över underlaget försedda med ett
runt hål. Förbindelselinjen mellan de båda
hålen är siktlinjen. Vid observation med d.
befinner sig det ena hålet omedelbart framför
ögat, okulardiopter, det andra riktas
mot objektet, objektivdiopter. De
viktigaste instrumenten med dioptersikten
voro armillarsfär, astrolabium, kvadrant och
sextant (se dessa ord). (S. A-f.)
Diopterlinjal, se Diopter 1.
Dioptri, det mått, med vilket den brytande
förmågan hos ett optiskt instrument mätes.
Brytande förmågan är, när instrumentet
befinner sig i luft, omvänt proportionell mot
brännvidden, och dess enhet, dioptrien, är brytande
förmågan hos en lins i luft med 1 m
bränn-vidd. En lins med en brännvidd av ^2 m,
1/3 m o. s. v. har alltså en brytande förmåga
av 2, resp. 3 dioptrier o. s. v. På samma sätt
som brytande förmågan hos ett optiskt
instrument mätes konvergensen av ett
ljusknippe i en viss punkt genom reciproka värdet
V. 31
Diopterlinjal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
