Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dioptri - Dioptrik - Diorama - Diorit - Dioritporfyr - Dioritskiffer - Dioscorea - Dioscoreaceae - Dioskorides el. Dioskurides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Dioptrik—Dioskorides
964
till avståndet från strålarnas
konvergenspunkt, uppmätt i m. D. är därför enheten
även för måttet av ett strålknippes
konvergens i luft. Har ett parallellt strålknippe
blivit brutet i en lins av t. ex. 3 d:s styrka,
konvergera dess strålar till en punkt,
belägen på ett avstånd av Vs m, och knippet
har alltså vid utträdet ur linsen en
konvergens av 3 d. Lättast inses d:s betydelse, då
man erfar, att lagen för ett ljusknippes
brytning i ett optiskt system i luft med
användande av denna enhet får det enkla
innehållet, att det brutna knippets konvergens är
lika med det infallande knippets, ökad med
det optiska systemets brytande förmåga.
För sådana optiska system som ögat, där
bilden uppstår i ett medium av annan
bryt-ningsindex än luftens, äro brännvidderna
olika, i det att den bakre förhåller sig till
den främre som sista mediets brytningsindex
till första mediets, d. v. s. i ögat som
glas-troppens till luftens. Brytande förmågan hos
ett sådant instrument kan därför ej mätas
med d. på samma sätt som brytande
förmågan av en lins i luft. Men om man reducerar
brännvidden och avståndet till strålknippets
konvergenspunkt genom division med
brytningsindex för ifrågavarande medium,
erhåller man på samma sätt som för en lins
el. ett strålknippe i luft såväl det optiska
systemets brytande förmåga som
strålknippets »reducerade konvergens» i d., och
lagen, att det brutna knippets reducerade
konvergens är lika med det infallande
knippets, ökad med det optiska systemets
brytande förmåga, är allmängiltig. D. är därför,
vetenskapligt definierad, enheten för det
re-ciproka värdet till en i m uppmätt, genom
division med brytningsindex reducerad
huvud- el. konjugatbrännvidd.
Det mål, för vilket d. urspr. infördes, var
underlättande av de räkneoperationer, som
föregå en ordination av ögonglas, och en
rationell beteckning av dessa. Förr betecknades
ögonglas efter radien på den skål, i vilken
de slipats; nu betecknas de allmänt med
dioptrivärdet. G-d.
Dioptrik, den del av optiken, som handlar
om de ljusfenomen, vilka ha sin orsak i
ljusets brytning. Se Ljusbrytning.
Dioräma (av grek, diorän, se igenom), urspr.
en av Daguerre 1822 uppfunnen dekorativ
sceneffekt, bestående av en delvis transparent
målning, som genom belysningens successiva
förändring kunde ge belysnings- och
stäm-ningseffekter av olika slag. Numera menas
med d. arrangemang med verkliga föremål i
förgrunden och en fond, så målad och
kombinerad med förgrunden, att bägge, betraktade
på visst avstånd, sammansmälta till en
per-spektivisk helhetsbild. Som d. anordnas ofta
biologiska grupper i museer.
Diorlt (av grek. dioro’s, tydlig, lätt
igenkänd), massformig djupbergart (se Ber
g-a r t), vars väsentliga beståndsdelar utgöras
av kalknatronfältspat (andesin el. oligoklas)
i blandning med hornblände, augit eller mörk
glimmer, efter vilka bergarten benämnes
hornblände-, augit- el. g 1 i m m
erdi o r i t. Om kvarts tillkommer, kallas
bergarten kvartsdiorit. D. äro vanl.
små-korniga till medelgrova bergarter med
jämn-kornig struktur och grönaktig, mörkare eller
ljusare färg. Både i det svenska urberget
och utomlands finnes d. ganska allmänt och
brukas stundom, t. ex. vid Västervik, under
namn av »svart granit» till
stenhuggeriar-beten, särskilt gravmonument. N. Zn.
Dioritporfyr el. Dioritporfyrit,
full-kristallinisk gångbergart (se Bergart),
som mineralogiskt och kemiskt
överensstämmer med diorit men har porfyrisk struktur
med strökorn av kalknatronfältspat,
hornblände, augit eller biotit i en vanl. grönaktig
eller grå, finkornig till tät grundmassa. N.Zn.
Dioritskiffer, dets. som amfibolit (se d. o.).
Diosco’rea, se Dioscoreaceae.
Dioscoreäceae, växtfamilj av serien
Lilii-florae, utmärkt genom oansenliga, i regel
enkönade blommor och undersittande
fruktämne. Frukten är en vanl. trerummig
kapsel, sällan ett bär. Dessa växter finnas nästan
endast i tropiska och subtropiska länder och
äro fleråriga, slingrande el. klättrande örter
med skaftade, breda, oftast hjärtlika el.
spjutlika blad och vanl. kraftigt utvecklad,
knöl-formig jordstam. Jordstammar el. knölrötter
innehålla ofta rikligt med stärkelse och
utgöra därför, kokta el. stekta, mångenstädes
ett viktigt födoämne. Flera arter av släktet
Dioscorea odlas därför. Viktigast är Dioscorea
batatas, jams el. kinesisk potatis,
som i synnerhet i ö. Asien spelar
ungefär samma roll som potatisen i Europa. En
vanl. till samma släkte räknad art, Dioscorea
(el. Testudinaria) elephantipes (från
Kaplan-det), odlas i växthus för sin egendomliga stora
knölstams skull. Denna är nästan
halvklotformig, ända till 1 m hög och på ytan
beklädd med tjocka, sexkantiga korkskivor
(något erinrande om plåtarna på ryggen av ett
sköldpaddspansar). G. M-e.
Diosko’rides el. Dioskurides, förf, till
en under antiken och medeltiden högt skattad
läkemedelslära, på grek. Peri’ hylès iatrikès,
övers, till många språk och ända till
1500-talet huvudkällan för mänsklighetens både
farmakologiska och botaniska vetande. Om
D. vet man ytterst litet. Han anses ha
varit född i början av vår tideräkning i
Mindre Asien; själv säger han i inledningen till
sitt verk, att han från ungdomen intresserat
sig för läkemedel och under militärisk
tjänstgöring genomvandrat många länder och sett
många växter samt efter egna iakttagelser
och andras uppgifter sammanställt sitt arbete.
Detta torde i själva verket till stor del vara
en sammanfattning av föregående tiders
vetande på läkemedelslärans område och skildrar
ett halvt tusental växter, indelade efter deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
