Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dippel, Johann Konrad - Dippels olja - Diprotodon - Diprotodontia - Dipsacaceae - Dipsacus - Dipsoman - Dipsomani - Diptera - Dipteraltempel - Dipterocarpaceae - Dipteros, Dipteraltempel - Dipterus - Dipteryx - Diptykon, Diptyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Dippels olja—Diptykon
978
torsgrad), dels i Danmark, där han länge
vistades i Altona, de mystisk-pietistiska
flyktingarnas dåv. fristad. Till följd av
inblandning i Danmarks politik fördes han 1719 till
fästningen Hammershus på Bornholm, där han
tillbragte sju år i fångenskap. På återvägen
till Tyskland kom D. 1726 till Sverige samt
vistades någon tid i Ystad och Kristianstad,
där han ägde flera gynnare. 1727 erhöll han
kallelse till Stockholm, där han som läkare
anlitades av Fredrik I. Till en början rönte
han som både läkare och teolog ett mycket
vänligt mottagande, särskilt av åtskilliga
adelsmän. D., som kom i beröring med de
ledande pietisterna i huvudstaden, gav
impuls till en stark utveckling i radikal
riktning. Utan att agitera vann han genom sin
först i Stockholm utvecklade realistiska
för-soningslära (i skriften »Helle Glantz des
Evangelii Jesu Christi», 1727) en mängd
anhängare. Den kyrkliga ortodoxien, även den
mot pietismen eljest fördragsamma, t. ex. A.
Rydelius, riktade en energisk polemik mot
»dippelianismen». På begäran av
prästerskapet och genom ett riksdagsbeslut av alla
stånden blev D. slutligen förvisad och lämnade
riket 1728. Efter en tids kringirrande i
Danmark och Tyskland dog han på slottet
Witt-genstein. — Litt.: A. Ritschl, »Geschichte des
Pietismus», II (1884); K. Henning, »J. C.
D:s vistelse i Sverige» (1881); E. Linderholm,
»Sven Rosén och hans insats i frihetstidens
radikala pietism» (1911); H. Pleijel, »Herrn
-hutismen i Sydsverige» (1925). Hj.H-t.*
Dippels olja, se B e n o 1 j a.
Dipro’todon, utdött jättepungdjur från
Australiens kvartär av en stor noshörnings
storlek men med högre ben. Att D. varit
växt-ätare framgår av den starkt om gnagarna
erinrande tanduppsättningen och har direkt
bestyrkts genom funna lämningar av
maginne-hålle . Djuret trampade som hälgångare på
stora, platta, 5-tåiga fötter, på vilka
»lill-tån» var stortå. Närmast besläktad är D.
med vombatsläk’et (Phascolomys). Vid Lake
Callabonna i Sydaustralien har ett 100-tal
skelett anträffats i sådan ställning, att djuret
tydligen nedsjunkit i sumpmark. T. O.
Diprotodo’ntia, se Pungdjur.
Dipsacäceae, se Väddväxter.
Dfpsacus, se Kardtistel.
Dipsomän, hörande till dipsomani (se d. o.).
— Vara d. = lida av dipsomani.
Dipsomani (av grek. di’psa, törst, och mani’a,
raseri), en vetenskaplig term för ett
anfallsvis uppträdande dryckenskapsbegär, vilket
betingas av ett grundläggande psykiskt
sjukdomstillstånd och sålunda är att betrakta som
ett symtom av detta. Termen d. begagnas
ofta oriktigt om allt slags periodsuperi,
säkerligen med en urskuldande bimening. Oftast
är dock det periodiska spritmissbruket alls
ej sjukligt betingat utan finner sin förklaring
i en svag vilja, som endast tidtals är
tillräcklig att motstå alkoholens och ett dåligt
umgänges frestelser. — Verklig d. kommer
som en följd av anfallsvis uppträdande
sjukliga ångest- och olustsensationer, mot vilka
den sjuke finner ett effektivt narkotiskt
medel i alkoholen, ett medel, som han emellertid
ej kan behärska och som — trots en viss
subjektiv lindring — endast är ägnat att
förvärra hans tillstånd. Under de dipsomana
anfallen bruka de sjuka ofta hejdlöst hänge sig
åt spritbegäret och i mer el. mindre redlöst
berusat tillstånd hemfalla åt de grövsta
utsvävningar, vilket är ägnat att starkt skärpa
den ruelse, som följer efter anfallet. Till grund
för d. kunna ligga olika psykopatiska tillstånd,
bl. a. epilepsi och manisk-depressiv sjukdom.
Behandlingen måste avse dels att avstänga
den sjuke från den fördärvbringande spriten,
dels att bekämpa grundlidandet. V. W-rt.
Di’ptera, se Tvåvingar.
Dipterältempel, se D i p t e r o s.
Dipterocarpäceae, växtfamilj av serien
Pa-rietales, utmärkt bl. a. därigenom, att frukten
är en nöt, omgiven av det kvarsittande
blomfodret, i vilket 2, 3 el. alla 5 flikarna växa
ut till stora fallskärmar (»vingar»).
Hithörande växter, över 300 arter, äro vanl.
högresta, skogbildande träd, rika på balsamer
och hartser, och förekomma nästan
uteslutande i tropiska Asien, där många äro
viktiga gagnväxter. Flera lämna gott virke
el. värdefulla hartser. De stärkelserika
fröna av Vateria acuminata (på Ceylon)
användas som näringsmedel, och ur fröna av
Shorea aptera (på Borneo) m. fl. pressas ett
växtfett, tangkawang. Dryobalanops
aro-matica (på Borneo och Sumatra) lämnar
borneo- el. baroskamfer, som har stor
användning särskilt i ö. Asien. G. M-e.
Dfpteros, Dipterältempel, en
tempeltyp i antik arkitektur, kännetecknad av
rektangulär planform och dubbel utvändig
kolonnomgång. Jfr Kolonnordningar.
Di’pterus, se Lungfiskar.
DVpteryx, Coumarouna, släkte bland b a 1
j-växterna (underfam. Papilionatae), med
bortåt 10 i tropiska Sydamerika, företrädesvis
Amazonasområdet, växande arter, träd med
violetta blommor och stora plommonlika
stenfrukter. Fröna av D. odorata, holländska
tonkabönor, och D. oppositifolia,
engelska tonkabönor, innehålla i de
olje-rika hjärtbladen kumarin (se d. o.) och
nyttjas till parfymering av snus. G. M-e.
Dfptykon, D i p t y k, eg. ett av två mot
varandra ledade tavlor hopsatt skrivplån;
sådana, på insidorna överdragna med vax, i
vilket anteckningar kunde göras med ett
skrivstift (Stylus), voro allmänt i bruk under
antiken (jfr Bok, sp. 689 och bild sp. 690).
Stundom, i synnerhet under den senare
romerska kejsartiden, utfördes d. av elfenben el.
ädel metall med infattade ädelstenar; av dessa
ha huvudsaki. elfenbensdiptyka bevarats till
vår tid. Sådana lyxföremål voro ofta icke
avsedda för praktiskt bruk utan buro invän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
