Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Direkt - Direkt anföring - Direkta skatter - Direkta val - Direkt eld - Direktion - Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk - Direktiv - Direktoar - Direktor - Direktorium - Direktris - Direktör - Dirhem, Drahem - Dirichlet, Peter Gustav Lejeune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Direkt—Dirichlet
982
Dire’kf (lat. dire’ctus), rak, omedelbar; rakt
fram, genast. Biform direkte. — Inom
astronomien betyder d. i fråga om rörelse
försiggående i samma riktning som jordens
verkliga rörelse kring solen eller solens skenbara
årliga rörelse på himlen från v. mot ö.
(motsats retrograd). (S. A-f.)
Direkt anföring (lat. orätio re’cta), den
talform, då den talandes ord i skrift återges
ordagrant, t. ex.: Han sade: »Kom hit, Stig!»
Motsats: indirekt anf öring (lat. orätio
obliqua), t. ex.: Han sade, att Stig skulle
komma till honom.
Direkta skatter, se Skatt.
Direkta val, se Val.
Direkt eld, skjutning mot från den
eld-givande pjäsen synligt mål. Se Eld.
Direktion (lat. dire’ctio), riktning; ledning,
överuppsikt; styrelse.
Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk har till uppgift att vara
eforal-styrelse för de allmänna läroverken i
Stockholm och att utse inspektor för vart och ett
av dem (med undantag av Nya
elementarskolan), att i fråga om Nya elementarskolan
och Högre lärarinneseminariet fullgöra för
dessa läroanstalter stadgade
direktionsålig-ganden, att rekvirera och utbetala
avlönings-och arvodesmedel till lärare och tjänstemän
vid de allmänna läroverken i Stockholm och
vid Högre lärarinneseminariet samt att ha
vården om en del fonder och stiftelser. D:s
ledamöter äro överståthållaren som ordf.,
ärkebiskopen, som, då överståthållaren icke
är tillstädes, är ordf., en av Stockholms stads
konsistorium utsedd led., en av Stockholms
stads magistrat utsedd led., två av Stockholms
stadsfullmäktige utsedda led., den i tjänsten
äldste av rektorerna vid Högre
latinläroverket å Norrmalm och Högre allmänna
läroverket å Södermalm, den i tjänsten äldste av
rektorerna vid Högre realläroverken å
Norrmalm och å Östermalm, den i tjänsten äldste
av rektorerna vid huvudstadens realskolor,
rektor vid Nya elementarskolan samt rektor
vid Högre lärarinneseminariet. Kj-t.*
Direktiv, i allmänna drag hållen anvisning,
rättesnöre, ledtråd. Militärt brukas d. i st. f.
order, då det gäller för högre truppförband
utfärdade allmänna synpunkter och därav
härflytande anordningar i stort.
Direktoär (av fr. directoire, direktorium, se
d. o.), kvinnlig dräkt el. dräktstil från
direk-toriets tid (el. liknande denna). — Om d i r e
k-t o a r s t i 1 (om möbler) se Nyklassicism.
Dire’ktor (lat. direktor), ledare, styresman.
Jfr Direktorium och Direktör.
Direktorium (lat. directörium, av diri’gere,
styra), styrelse, ledning; katolsk
kyrkokalen-der {directöritim divini offi’cii).
Direktoriet (fr. directoire) kallades
verkst. makten i den franska s. k. d i r e
k-torialförfattningen, gällande sept.
1795—nov. 1799. Enl. denna skulle
lagstiftande makten tillkomma »de femhundras råd»
och »de gamles råd» (250 medl.), vilka utsågo
ett d., fem direktorer (les directeurs), av vilka
en årl. skulle avgå. De styrde med biträde
av en ansvarig ministär, hade ingen andel i
lagstiftningen och fingo ej föra befäl över
armén. De mera kända av dem voro Barras,
Barthélemy, Carnot och Sieyès (förteckning
över dem i S. Lewenhaupts »Staternas
främste», 1925). Genom Bonapartes
statskupp 9 nov. 1799 upphävdes
direktorialförfatt-ningen. Jfr Sciout, »Le directoire» (4 dir,
1895—97), »Recueil des actes du directoire
exécutif» (utg. av Debidour, 4 bd, 1910—17)
och Frankrike, historia.
Direktris (fr. directrice). 1.
Föreståndarinna, kvinnlig direktör. — 2. Se S t y r 1 i n j e.
Direktor (fr. directeur, av lat. diri’gere,
styra), ledare, föreståndare, styresman;
medlem av ett aktiebolags styrelse; benämning
på styrelsemedlemmarna i vissa verk;
teaterchef (teaterdirektör); titel för personer, som
avlagt viss kompetens medförande
fackexamen (t. ex. gymnastikdirektör); examinerad
ledare av militär musikkår (musikdirektör,
från 1906 musikunderlöjtnant, från 1922 även
musikkapten); styresman el. ordf, i vissa
akademier (Sv. akad., Lantbruksakad.). — Ett
aktiebolags »verkst. d.» är den person, vanl.
tillhörande styrelsen, vilken leder den
dagliga förvaltningen och bringar styrelsens
beslut till utförande.
Dirhem, Drahem [vanl. uttalat dram],
turkisk vikt = 3,2 g. Brukas allmänt i
Balkan-länderna och främre orienten med något
växlande storlek (2—3 g). Jfr D r a c h m e.
Dirichlet [-kle’], Peter Gustav
Le-j e u n e, tysk matematiker (1805—59).
Studerade först i Köln under Ohm och 1822—26
i Paris, där bl. a. Fourier och A. von
Hum-boldt utövade
betydelsefullt inflytande på
hans utveckling. Han
blev 1839 prof, i
matematik i Berlin och
efterträdde 1855 Gauss
i Göttingen. D.
formulerade bl. a. de
dirich-letska villkoren, vilka
trygga en villkorlig
funktions utveckling i
trigonometrisk serie,
och i samband
därmed definierade han
det allmänna funktionsbegreppet (se F u n
k-tionsteori). Inom talteorien blev D:s
insats epokgörande, i det att han där f. ggn
tillämpade analytiska metoder. De serier, som
bära hans namn, äga icke endast värde som
hjälpmedel vid talteoretiska undersökningar
utan ha de senaste åren utvecklats till en
fullt självständig gren av serieläran och gjorts
till föremål för djupgående studier av H. Bohr,
M. Riesz, G. H. Hardy och E. Landau m.fl. D:s
talteoretiska föreläsningar utgåvos av
Dede-kind, hans »Werke» (2 bd, 1889—97) av Kron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
