Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Disciplinkompaniet (Värvade arméns disciplinkompani) - Disciplinmål - Disciplinstadga - Disciplinstraff - Disciplinär - Disciplinärmakt, Disciplinärmyndighet - Discission - Discoboli - Discoglossidae - Discolichenes - Discomycetes - Disconto-Gesellschaft - Discordia - Discovery bay - Discus - Disendowment - Disentis - Disestablishment - Disfiguration - Disful - Disgrâce - Disharmoni - Disjunktion - Disjunktiv - Disjunktor - Diskant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Disciplinmål—Diskant
988
av värvat manskap, som i enlighet med
disciplinstadgan för krigsmakten strukits ur
rullorna för att vid d. uttjäna sin återstående
kapitulationstid. Det utbröts 1872 ur
krono-arbetskåren (se d. o.) och förlädes till
Karlsborg, flyttades senare till Varbergs f. d.
fästning och indrogs 1897. C. O. N.*
Disciplinmål, mål inför militär myndighet,
som har befogenhet att ålägga
disciplinbestraffning (se d. o.).
Disciplinstadga för krigsmakten, den
senaste av 16 juni 1899, numera upphävd,
reglerade i vissa avseenden de militära
befälhavarnas disciplinära myndighet. Motsv.
bestämmelser återfinnas i d. 4 av strafflagen för
krigsmakten 23 okt. 1914.
Disciplinstraff, se A r r e s t.
Disciplinär (se Disciplin), som har
avseende på manstukt, lydnad, ordning.
Disciplinärmakt, Disciplinärmyndighet
(jfr Disciplin), den befogenhet, som av
staten lämnats vissa myndigheter och förmän
att för upprätthållande av plikttrohet och god
ordning extrajudiciellt straffa underlydandes
förseelser. Sådan myndighet utövas gentemot
bl. a. underlydande i militärväsendet,
lärjungar i skolorna, fångar i fängelserna,
fattighjon. Jfr Disciplinbestraffning. G. C.
Discissiön (av lat. disci’ndere, klyva), se
Starr.
Disco’boli, se Sugfiskar.
Discoglossldae, en grodfamilj av gruppen
Arcifera (se d. o.), den lägst stående inom
underordningen Phaneroglossa (grodor med
tunga), i det att — liksom hos
stjärtgroddju-ren — korta revben förefinnas och
kotkroppar-na baktill äro urholkade. Överkäken bär
tänder, tungan är skivformig och nästan helt
fastvuxen. Fyra släkten med 8 arter, däribland
ackuschörsgrodan (sed. o.), äro kända
från Europa, Nordasien och Nordamerika.
Enda svenska arten (i s. Skåne) är
klockgrodan (se d. o.). T. P.
Discolichènes, se Lavar.
Discomycètes, se Diskomyceter.
Disco’nto-Gese’llschaft, en av Tysklands
förnämsta privatbanker, grundad 1851 i
Berlin; kapital- och reservfond 145,000,000 Rmk
(1925); omkr. 100 filialer. O.Ä.
Disco’rdia, lat., se E r i s.
Discovery bay [diska’vari béi’], hamn på
n. ö. kusten av Ellesmerelandet, Kanada, på
81° 44’ n. br. övervintringsstation för Nares
(se d. o.) och för Greelyexpeditionen 1881—83.
Di’scus, se Diskus.
Disendowment [disindåu’mont], engelsk
kyr-kopolitisk term för indragning av kyrklig
egendom till staten. Sådan indragning av
anglikansk kyrkoegendom skedde på Irland
1869 och i Wales 1914 (jfr Disestablis
lime n t). V. S-g.
Di’sentis, by och luftkurort i ö. Schweiz,
kant. Graubünden, vid Vorderrhein, 1,156 m ö.
h.; 1,745 inv. (1922). Slutpunkt för Rätiska
järnvägen. Berömt benediktinkloster, enl.
tra
ditionen anlagt 614. Abboten var 1570—1806
tysk riksfurste. D. förstördes av eldsvådor
1799 och 1846 men återuppbyggdes.
Disestablishment [disistä’blijmant], engelsk
kyrkopolitisk term för lösgörande från eng.
statskyrkan (the established church) el. från
kyrkans förbindelse med staten. För Irlands
del genomfördes d. av Gladstone genom lag av
1869, för Wales’ del av Lloyd George genom lag
av 1914. Jfr Disendowment. Hj. H-t.*
Disfiguratiön (av lat. dis, miss-, och
figurä-tio, gestalt), vanskaplighet, lyte, där särskilt
formförändringen gör sig gällande.
Disful, stad i v. Persien, prov. Arabistan
(Chusistan), 290 m ö. h. vid en liknämnd
biflod till Harun; omkr. 15,000 inv. D. är till
hälften inbyggt i klipporna. Tillverkning
av indigo och skrivpennor av rör. 22 km i
s. v. ligga ruinerna av Susa (se d. o.).
Disgråce [-grä’s], fr., onåd.
Disharmoni (av lat. upphävande prefixet
dis och grek. harmoni’a, samklang), missljud.
Inom musiken skiljer man mellan d. och
dissonans, som är en harmoniskt
berättigad tonförbindelse. — Disharmonisk,
missljudande. T. N.
Disjunktiön (lat. disju’nctio, åtskiljande),
det förhållande, som äger rum mellan två el.
flera begrepp, vilka utesluta varandra som
samarter inom ett gemensamt släktbegrepp.
Dessa begrepp sägas vara disjunkt
koordinerade, t. ex. trubbiga, spetsiga och räta
vinklar som samarter inom släktet vinklar. S-e.
Disjunktlv (lat. disjunctivus), åtskiljande,
oförenlig, som innehåller två varandra
uteslutande moment. — Disju nktiv
konjunktion, en samordnande konjunktion,
som uttrycker, att endast en av
ordförbindelsens led förefinnes. — Disju nktivt
omdöme är ett omdöme enl. formeln: S är
antingen P el. Pt — el.: S är varken P el.
Pi. — Disjunktiv slutledning är
en slutledning (se d. o.) med en disjunktiv
översats. Därav två slutsätt: 1. Modus
po-nendo tollens enl. formeln: S är antingen P
el. Pi; nu är S P; alltså är det icke Pi;
2. Modus tollendo ponens enl. formeln: S är
antingen P el. Px; nu är S icke P; alltså
är det Pi. S-e.
Disju’nktor (av lat. disju’ngere, skilja,
motsätta), ett slags elektrisk strömbrytare i form
av ett hjul med omväxlande ledande och
oledande tänder.
Diska’nt (nlat. disca’ntus, av lat. dis, isär,
och ca’ntus, sång), urspr. en till en given sång
satt ny melodi; på 1100- och 1200-talet den
tvåstämmiga sången i motrörelse; sedan den
mensurerade sången (fr. déchant) ;
sopranstämman i en flerstämmig sång; den övre stämman
vid kompositioner för två el. fyra händer. —
Diskantklav, se G-klav och K 1 a v. —
Diskantslut, överstämmans gång från
lilla undersekunden till tonikan. — D i
s-kantflöjt, en mindre flöjt, vanl. i
oktaven över (sè P i c c o 1 a f 1 ö j t). A. L.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
