Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diskblommor - Disken - Diskmaskin - Disko - Diskomyceter, Disksvampar - Diskont, Diskonto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Diskblommor—Diskont
990
Blomställning (korg) med
diskblommor.
Diskblommor, de inre
blommorna i korgen hos
de korgblommiga
växterna, särskilt när de i
fråga om form, storlek
el. könsorgan avvika
från kantblommorna.
Disken, en sandbank
med 7—8 m vattendjup,
belägen i n. delen av
Öresund, omkr. 2 km
s. s. ö. om Kronborgs
slott; är en mycket anlitad ankarsättning.
Diskmaskin, en mekanisk anordning för att
rengöra bordsservisen efter måltider. Den
tilltagande svårigheten att få billig arbetskraft
och ökade anspråk på hygien ha framkallat
en mängd konstruktioner för diskning
medelst maskin. Vanl. sker detta så, att de
begagnade tallrikarna o. dyl. insättas i en
sluten behållare, där de sköljas i vatten, som
har högsta möjliga temperatur och är
försatt med soda, lut el. annat
rengöringsmedel. Sköljningen sker antingen genom
tvättvätskans rörelse el. genom att de i en
lämplig ställning fastsatta föremålen få rotera i
vätskan. Man har utfört sådana maskiner,
anpassade för behoven vid sjukhus,
kaserner o. s. v. samt för hushållsändamål. G. H-r.
Di’sko, ö mitt på västkusten av Grönland,
mellan 60° 15’ och 70° 15’ n. br., skild från
fastlandet av Vaigattet och Diskobukten.
Omkr. 7,800 kvkm. Bergigt platåland upp
till 1,725 m ö. h., uppbygges av gnejs,
kolförande krita och tertiär, överlagrade av
ba-saltbäddar. På D. fann A. E. Nordenskiöld
1870 tre stora block av gediget järn, vilka
utvittrat ur basalten. De ansågos tidigare
vara meteoriter. I s. ligger den lilla kolonien
Godhavn, säte för Nordgrönlands inspektör.
Diskomycèter, Discomycétes,
Disksvampar, en till askomyceterna (se d. o.) hörande
ordning, som utmärkes genom sina
fruktknoppar, sina s. k. a p o t h e c i e r, som alltid
öppnas, så att sporsäckarna (asci) bli blottade.
Av hithörande svampar äro några saprofyter,
t. ex. toppmurklan (M orchella esculenta)
och stenmurklan (Gyromitra esculenta),
som utmärkas av en kägel- el. mössformig
fruktkropp på fot och som ha det
sporsäcks-alstrande partiet (hymeniet) starkt konvext.
De flesta d. ha emellertid hymeniet plant eller
konkavt. Stora (1 cm el. mera), skålformiga
fruktkroppar har släktet Peziza, t. ex. P.
au-rantia, orangeskål. Många d. äro
skadliga parasiter på kulturväxter, t. ex.
klöverrötan (Sclerotinia trifoliorum). D.
ingå i de flesta lavar (se d. o.), vilka
organismer alltid konstitueras av en svamp jämte
en alg i symbios. N. S-s.
Disko’nt, Disk o’n t o (trol. tysk
nybildning av it. (di)scontere, avräkna). 1. (D i
s-k o n t.) Lånebank, diskontrörelse; namn på
Sveriges första institutioner för beviljande
av korta lån. De kallades så, på grund av att
dylika lån förr alltid diskonterades, d. v. s.
räntan avdrogs i förväg.
Den första institutionen av denna art var
det 1773 stiftade Diskontkompaniet
i Stockholm. Detta är att betrakta som
Sveriges första affärsbank. Det var ett privat
bolag och bedrev in- och utlåningsrörelse
efter ganska moderna principer och med stor
framgång. Det övertogs emellertid 1787 av
staten, varvid dess namn ändrades till G e n
e-raldiskontkontoret. Efter
riksgälds-sedlarnas tillkomst fick detta vid sin sida en
särskild institution för idkande av
bankrörelse med dylika sedlar (1789), vilken 1792
närmare organiserades under namn av
Riksgälds d i skon te n. 1800 övergick båda
dessa diskonters rörelse på riksbanken, där
den sköttes i en formellt fristående avd..
Riksdiskontverket, vars kapital,
liksom fallet förut varit med
Riksgäldsdiskon-tens, till en mindre del tillskjutits av privata
delägare. 1816 övertogs den helt av
riksbanken, varvid namnet ändrades till
Banko-diskontverket.
När diskontrörelsen i Stockholm sålunda
överflyttades på riksbanken, upphörde
inlå-ningsrörelsen, som riksbanken på denna tid ej
befattade sig med. Dess karaktär av
affärs-banksrörelse försvann därmed, och den
förlorade ur principiell synpunkt allt intresse.
Däremot upprätthölls en verklig bankrörelse
vid de i landsorten verksamma d. Den första
av dessa, Diskontkontoret i Göteborg,
bildades 1783 som ett helt privat bolag med
en ganska allsidig rörelse. Det ombildades
(frånsett en formell ändring 1797) 1802, och
året därpå bildades en likadan d. i Malmö.
Ett par år fanns en sådan även i Åbo. Malmö
d. började snart att genom ombud mottaga
insättningar även i Stockholm. Göteborgs
d. följde efter, och då det vid denna tid i
huvudstaden ej fanns någon annan
institution, som ägnade sig åt insättningsrörelse,
fingo de stora medel till sitt förfogande, vilka
de utlånade över hela landet. 1810 fingo de
en konkurrent i den med det stora
kanalföretaget sammanhörande Göta kanals d. med
huvudkontor i Göteborg och filial för
mottagande av insättningar i Stockholm. Den
starka högkonjunkturen 1810—12 skapade
tillräckliga medel för alla tre d.; deras
insättningar uppgingo 1812 till omkr. 5,5 mill. rdr.
Detta år utbröt emellertid en kris, som
följdes av en långvarig depression. Särskilt
Malmö d. led svåra förluster, och då dess
styrelse dessutom beträddes med falsk bokföring
och falska rapporter till regeringen, uppstod
en sådan rusning av alla d:s insättare, att
d. hösten 1817 måste stängas, varpå rörelsen
avvecklades. D. äro synnerligen märkliga
särskilt därför, att de äro att betrakta som
världens första affärsbanker utanför de
angel-saxiska länderna. De skapades på rent
inhemsk grund och intaga sålunda en
betydelsefull plats i den internationella
bankhisto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
