Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diskos - Diskreditera - Diskrepans - Diskret - Diskretion - Diskretionär - Diskriminant - Disksvampar - Diskurs - Diskursiv - Diskus - Diskussion - Diskutabel - Diskutera - Diskvalificera - Diskvalifikation - Dislokation - Dismal swamp - Disparat - Dispasch - Dispaschör - Dispatch-money
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Diskos—Dispatch-money
994
Di’skos, se Diskus.
Diskreditera, göra misstänkt, bringa i
vanrykte.
Diskrepa’ns (av lat. discrep^ntia), brist på
överensstämmelse, avvikelse.
Diskret (lat. discrétus, åtskild), grannlaga,
försynt, tystlåten; förtrolig; dämpad, måttfull.
Jfr Diskretion.
Diskretion (av lat. discrétio, bortskiljande),
grannlagenhet, taktfullhet, förtegenhet;
måttfullhet. — Som filosofisk term är d.
motsatsen till kontinuitet (se d. o.).
Diskretionar (jfr Diskretion),
godtycklig, överlämnad åt någons gottfinnande;
särskilt om befogenhet, som lämnas åt domare,
förvaltningschefer o. s. v. att i vissa fall och
inom gränserna för lagar och stadganden fritt
avgöra och åtgöra efter egen uppfattning.
Diskrimina’nt, se Form.
Disksvampar, se Diskomyceter.
Disku’rs (fr. discours, av lat. discu’rrere,
löpa hit och dit), samtal, meningsutbyte.
Diskurslv (jfr Diskurs), genomlöpande,
övergående från ett innehåll till ett annat.
Tänkandet säges vara d., därför att det
successivt fortskrider från subjekt till predikat.
Det sättes då i motsats till åskådningen,
som fattar sitt objekt på en gång och
omedelbart. C. H-m.
DFskus (grek. di’skos, lat. di’scus(. En rund
(i antiken även oval), på mitten tjockare
skiva, urspr. av sten el. metall, numera av
metallbeslaget trä, avsedd att kastas genom
luften med ung. vågrätt läge. D:s mått
skola vara: diameter 22 cm, tjocklek på
mitten 4,5 cm, vid kanterna 2,2 cm, vikt 2 kg.
— D.-kastningen var en av de förnämsta
idrottsgrenarna i det gamla Grekland. Den
omnämnes av Homeros och är ofta använd
som motiv av de antika konstnärerna;
berömd är en staty av M y r o n (se d. o.). Den
moderna idrotten har upptagit d.-kastningen,
som nu utföres från en cirkel (2,5 m
diameter), inom vilken kastaren tar sats genom
att svänga sig runt ett eller flera varv. Se
Idrott.
Diskussion (av lat. discu’ssio, skakning,
granskning), dryftning, meningsutbyte,
överläggning, debatt; prövning. —
Diskus-sionsprotokoll, protokoll, som redogör
för både beslut och överläggningar.
Diskutabel (av Diskutera), omtvistlig.
Diskutera (av lat. discu’tere, skaka isär),
granska, överlägga om.
Diskvalificera (av lat. dis, isär, och
kvalificera, se d. o.), göra olämplig, oduglig,
förklara obehörig. — Diskvalificerad,
olämplig, oduglig; obehörig. — Subst.: D i
s-kvalifikatiön.
Den moderna idrottsrörelsens kraftiga
utbredning har framtvingat vissa
diskvalifika-tionsbestämmelser för att trygga ordning och
disciplin såväl på som utom
tävlingsplat-sen. En idrottsman kan sålunda
diskvalifi
ceras på längre el. kortare tid för vissa
förseelser. Han kan också före el. under tävling
diskvalificeras, om han icke uppfyller de
fastställda tävlingspropositionerna el. överträder
tävlingsreglerna, utan att detta behöver anses
som en begången förseelse. En häst säges
vara diskvalificerad, då den vid en
kapplöpning i något avseende icke svarar mot den
i programmet fastställda
löpningspropositio-nen el. dess ägare el. ryttare på ett eller
annat sätt brutit mot
kapplöpningsreglemen-tet. Diskvalifikationen kan av skiljedomstol
uttalas antingen före el. efter löpningen och
berövar hästen alla anspråk på pris. Även
hästägare, tränare och ryttare kunna för viss
tid el. för beständigt förklaras
diskvalificerade. U.
Diskvalifikatiön, se Diskvalificera.
Dislokatiön (av lat. dis, åt olika håll, och
lo’cus, ställe). 1. Inom geologien i allm.
rubbningar av bergartslager el. delar av
jordskorpan ur deras ursprungliga läge. D. omfattar
alla arter av rörelser i jordskorpan, såväl
horisontala, veckningar etc., som vertikala,
förkastningar etc. K. A. G.
2. Förskjutning, särskilt vid ledvrickning
el. av brottstyckena vid ett benbrott.
3. Förläggning av trupper på spridda ställen.
Dismal swamp [di’zmol s<oå’mp], eng., »det
hemska träsket», ett omkr. 1,300 kvkm stort
skogsträsk i ö. U. S. A., staterna Virginia
och Nord-Carolina, mellan James river och
Albemarlesundet. D., som ligger högre än
omgivningen, har delvis utdikats och uppodlats.
Disparat (lat. disparätus, av disparäre,
avskilja, åtskilja), olikartad, som tillhör ett
annat begreppsområde. — Disparata
begrepp, begrepp, vilka som bestämningar
kunna tillkomma ett och samma men
inbördes ej äga något nödvändigt sammanhang med
varandra, t. ex. rätvinklig och likbent som
egenskaper hos trianglar. S-e.
Dispa’sch (fr. dispache), utredning, som i
vissa fall, där fråga är om ersättning för
inträffad sjöskada, verkställes av en person med
offentligt bemyndigande, dispaschör (se
d. o.). Sådan utredning kan avse antingen
att beräkna och å intressenterna fördela
skada, som uppkommit av gemensamt haveri
(se d. o.) — s. k. g e n e r a 1 d i s p a s c h —,
eller ock att bestämma huruvida och med
vilket belopp försäkringsgivare har att
ersätta skada, som träffat försäkrat föremål —
s. k. partikulärdispasch. Efter svensk
rätt tillkommer d. verkan av dom, som, om
klander ej inom viss tid anhängiggöres vid
rådstuvurätt i den stad, där d. gavs, länder
till efterrättelse. I. Afz.*
Dispaschör (fr. dispacheur), av K. m:t
förordnad person, som förrättar dispasch (se d.
o.). Dispaschörer finnas i Sverige f. n. (1926)
i Stockholm, Göteborg och Malmö (jfr K. m:ts
stadga ang. dispaschörväsendet av 10 nov. 1911).
Dispatch-money [dispäTJ-ma^i], se
Des-p a t e h - m on e y.
V. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
