Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diss. - Dissekera - Dissektion - Disselhoff, Julius - Dissenterlagar - Dissenters - Dissertation - Dissidens, Dissidentism - Dissident - Dissimilation - Dissimulation - Dississ - Diss moll - Dissociation - Dissociationskonstant - Dissociationsteorien - Dissolving views - Dissonans - Dissonerande - Dissousgas - Distal - Distans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Diss___Distans
1004
Diss., förk. för dissertation.
Dissekera (lat. dissecäre, skära isär), att
(främst med kniv och sax) metodiskt
blottlägga och särskilja människo- el. djurkroppens
olika organ i och för anatomiska studier. —
Subst.: Dissektion. — Jfr Obduktion.
Dissektion, se Dissekera.
Di’sselhoff, Julius, tysk präst (1827—96),
en av den kyrkliga diakoniens föregångsmän.
D. var efter Fliedners död (1865) ledare av
anstalterna för inre mission och diakoni i
Kaiserswerth i Rhenprovinsen. Han har
skrivit n:r 569 i Sv. psalmboken (tillägget). B.A.
Disse’nterlagar, se Dissenters.
Disse’nters, eng. (av lat. dissenttre, vara av
olika mening), riktigare nonkonf
ormis-t e r, de, som ej tillhöra statskyrkan,
således i England dets. som icke-episkopaler, i
Skottland icke-presbyterianer. Deras
ställning till statskyrkan är bestämd genom s. k.
dissenterlagar (om denna lagstiftning
i Sverige se Främmande
trosbekän-nare). Jfr D i s s i d e n s. (A. G-w.)
Dissertation, (disputations-)avhandling.
Disside’ns, D i s s i d e n t i’s m (av lat.
dis-sidére, skilja sig, vara oense), split, oenighet;
meningsskiljaktighet i trosfrågor.
Disside’nt (jfr D i s s i d e n s), den, som
avviker i åsikter, företrädesvis i fråga om
trosbekännelser. Ordet nyttjas i Schweiz,
Preussen och, framför allt, i Polen. De rättigheter,
som tid efter annan gåvos dissidenterna
(ickekatolikerna) i Polen, i synnerhet genom den
s. k. »pax dissidentium» 1573, blevo ofta
under påverkan från jesuiterna kränkta. Litt.:
Krause, »Die Reformation und
Gegenreforma-tion in Polen» (1901).
Dissimilatiön (av lat. dissi’milis, olik). 1.
(Språkvetenskapligt.) Omdaning av ett
språkljud till olikhet mot ett närstående, t. ex. fsv.
lyklar, som blivit nyklar. — 2. (I fysiologien.)
Motsatsen till assimilation (se d. o.),
d. v. s. den sida av livsprocessen, som består
i den levande substansens nedbrytande och
sönderfallande i enklare beståndsdelar. Se
vidare Ämnesomsättning.
Dissimulatiön (av lat. dissimuläre, förställa
sig), förställning; den sjukes (sinnessjukes)
simulation av hälsa. — Verb: D i s s i m
u-1 è r a. — Jfr Simulera.
Dississ, se D i s s.
Diss moll (fr. ré dièse mineur, eng. d sharp
minor), den molltonart, som har diss till
grundton och företecknas i likhet med sin
parallell, Fiss dur, med sex }f, näml, för f,
c, g, d, a och e.
Dissociatiön, inom den fysikaliska kemien en
molekyls eller ett molekylkomplex’ reversibla
sönderfallande i enklare molekyler eller i
elektriskt laddade delar, s. k. ioner. — Verb: D i
s-s o c ié r a. — Se Atom, sp. 431, E 1 e k t r
o-lytisk dissociation och T e r m i s k
dissociation. I. B.
Dissociationskonstant. Enligt m a s s v e
r-k a n s lag (se d. o.) är produkten av
kon
centrationerna av de vid en dissociation
bildade nya ämnena en konstant faktor av det
ursprungliga ämnets koncentration. Denna
konstant, som är olika för olika
dissociations-reaktioner och som varierar med
temperaturen, kallas d. (ibland
affinitetskon-stant). W. Ostwald har visat, att d. kan
användas som ett rationellt uttryck för en
svag syras eller bas’ styrka. I. B.
Dissociationsteorien, se Elektrolytisk
dissociation.
Dissolving views [disåTvhj vjö’z],
försvinnande eller i varandra övergående bilder. De
äro antingen spegelbilder av verkliga föremål,
vilkas belysning ändras, eller framställda
genom projektion. Försvinnande (eller
framträdande) orsakas genom avbländning, övergång
genom dubbelskioptikon. Filmen har i stor
utsträckning upptagit d. (»fading in, out»),
som erhållas genom att objektivet, under det
att ett antal bilder tages, successivt
avbländas, resp, öppnas. Om man efter en
avbländning rullar filmen tillbaka och därpå med
växande intensitet upptar en ny scen, övergå
dessa båda gradvis i varandra. Till d. kunna
även räknas de filmbilder, vid vilkas
framställande ej intensiteten utan synfältet
avbländas genom en på lämpligt avstånd
framför objektivet anbragt irisbländare. Odts.
Dtssona’ns [även -aT}s] (fr. dissonance, av
lat. dissonäre, ljuda olika), missljud, störd
samklang, förhållandet mellan toner, som
utgöra el. representera olika klanger. Man
uppställde fordom en särskild fordran på att en
d. skulle förberedas och upplösas. Till det
förra hörde, att den dissonerande tonen
skulle inläggas i ett förberedande ackord; till
upplösningen hörde d:s övergång i
konso-nans; man kräver numera endast i den
stränga satsen en förberedelse av d.; även
upplösningen förbigås ej sällan. Ofta
räknas till d. genomgående toner
(»tillfällig d.»). Till d. räknas icke rena oktaver,
kvinter, kvarter, terser och sexter men väl
sekunder, septimor och nonackord ävensom
alla överstigande el. förminskade intervaller.
Grekerna räknade terser och sexter till d.;
under medeltidens äldre skede bibehöll man
denna uppfattning. Först omkr. 1300
erkändes dessa båda intervaller som konsonanser.
— D i s s o n a’n t, missljudande ton. — D
isson è r a, vara missljudande (jfr
Intervall). _ T.N.
Dissonerande, se Intervall.
Dissousgas [diso’-] (av fr. dissous, löst),
acetylen, löst i aceton, som är uppsugen i en
porös massa, i stålbomb, och står under ett
tryck av 12—15 atmosfärer (se Acetylen).
Distäl (av lat. distäre, vara avlägsen),
avlägsen; särskilt i naturvetenskaplig
terminologi, t. ex. distala organ, sådana, som äro
avlägsna från huvudaxeln el. symmetriplanet
(ibland sådana, som ligga närmare ett
organsystems mynning). Motsats: proximal.
Dista’ns [även -a’ijs] (fr. distance), avstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
