Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distans - Distansera - Distansfrakt eller Avståndsfrakt - Distansköp - Distansminut - Distansmätning - Distanspåle - Distansritt - Distarlins - Disteli, Martin - Disten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Distansera—Disten
1006
1. D. och positionsvinkel äro en
himlakropps koordinater i förhållande till en
given himlakropp. De bestämmas på så sätt,
att man lägger en storcirkel genom de båda
himlakropparna; d. är då den del av bågen,
som faller mellan dem, positionsvinkeln är
vinkeln mellan denna storcirkelbåge och en
deklinationscirkel, lagd antingen genom
utgångspunkten eller d:s mittpunkt, varvid
vinkeln räknas från 0° till 360° från
dekli-nationscirkelns åt polen belägna del i motsatt
riktning mot visarnas gång på ett ur eller
positiv led. Jfr Koordinater. S. A-f.
2. Det avstånd, som de tävlande under en
löpning el. simtävling ha att tillryggalägga.
Vid fotlöpningar äro de vanligaste d. 100,
200, 400, 800, 1,500, 5,000 och 10,000 m och
delar el. mångfalder av eng. milen (1,609,3 m).
Vid hästlöpningar variera d. mellan 800—
7,500 m (0,5—4,5 eng. mil). De korta d., 800
—1,200 m, äro för tvååriga hästar, 1,600—■
3,200 m (1—2 eng. mil) äro de vanliga för
äldre hästar vid slätlöpningar. De längre d.
förekomma vid hinderlöpningar. U.
3. Om d. som sjöterm jfr
Generaldistans och Utseglad distans.
Distansera (se Distans), komma före,
lämna bakom sig. I förr tillämpade
kapp-löpningsreglementen sades en häst vara d
i-stanserad, om den under en slätlöpning
icke samtidigt med att den segrande hästen
nådde målet själv hade passerat
distanspålen, som var uppställd omkr. 200 m
framför vinstpålen. En distanserad häst kunde
icke erhålla pris. I alla hästsportländer av
någon betydelse är distanspålen numera
borttagen, och villkoret för att en häst skall
kunna tillerkännas pris är, att han
tillrygga-lagt distansen under en viss maximitid (i
Sverige motsv. en hastighet av 400 m i
minuten). Denna bestämmelse gäller såväl
slät-som hinderlöpningar. U.
Distansfrakt eller Avståndsfrakt,
frakt, som befraktaren är pliktig erlägga, då
godset på grund av vissa oförutsedda hinder
icke föres ända fram till bestämmelseorten.
Som sådant hinder anses bl. a., att fartyget
under resan gått förlorat el. förklaras icke
kunna iståndsättas, kondemneras. D. utgår
även, då resan, sedan fartyget lämnat
av-gångshamnen, hindras genom force majeure
el. det för liden skada nödgas anlöpa
nödhamn och uppehållet befaras bli så långvarigt,
att lasten helt el. till väsentlig del kan
fördärvas. D. beräknas i stort sett efter det
tillryggalagda avståndets förhållande till den
resa fraktslutet avsåg. Jfr sjölagen §§ 160—
161 och 164. K. H. A.
Distansköp, se Köp.
Distansminut, dets. som en nautisk mil el.
sjömil (1,852 m).
Distansmätning, dets. som avståndsmätning.
Distanspåle. 1. Se Distansera. — 2.
Nu föråldrad benämning på linjemärke för
viss signal vid järnväg. Se Försignal.
Distansritt’ (se Distan s). Krigshistorien
ger många exempel på värdet av väl
utförda rekognoscerings- och rapportritter på
långa distanser. De moderna
förbindelsemedlen, ss. flygmaskiner och trådlös telegrafi,
kunna icke helt ersätta den kavalleristiska
spaningen. Tillryggaläggandet av större
väg-sträckor till häst även i fred har sålunda
väsentlig betydelse för det nutida kavalleriets
utbildning. D :s allvarliga natur kan dock
lätt kräva betydande offer bland de
tävlande hästarna. De senaste årtiondenas
distanstävlingar ha emellertid i hög grad
bidragit att klargöra den ädla hästens
prestationsförmåga. Man har funnit, att en sådan
kan ridas med en hastighet av 25 km i timmen
50—60 km, varefter man måste minska
medelhastigheten till 22—23 km i timmen för
att nå 90—100 km; för att komma till 120—
130 km torde man knappast kunna räkna
med en hastighet, som överstiger i medeltal
20 km i timmen. På ännu längre distanser
måste farten naturligtvis alltmera minskas
och rasterna ökas. En märklig d. i äldre
tider är den ryktbara ritt Karl XII
gjorde från Pitesti i Valakiet över Ungern,
Österrike, Bayern, Pfalz, Hessen, Hannover
och Mecklenburg till Stralsund på
sammanlagt 143V2 posthåll, d. v. s. 287 tyska mil
(— 2,152 km), på 14 dygn (27 okt. kl. 11,10
e. m. — natten mellan 10 och 11 nov. 1714).
Denna enastående ryttarbragd utfördes
emellertid med så gott som dagligen ombytta
hästar, av vilka många störtade under vägen.
Nämnas bör att konungen åtm. från
Mühl-bach (Sebes) i Siebenbürgen till Wien åkte i
postvagn. Den ritt, som ung. husarofficeren von
Zubowitz 1874 gjorde från Wien till Paris —
omkr. 1,200 km på 14 dagar — på en och
samma häst, är den första mera bemärkta d.
i nyare tid. En d. mellan Berlin och Wien
(600 km) 1892, varvid över 200 tyska och
österrikisk-ungerska officerare tävlade och de
senare segrade, gav betydelsefulla
erfarenheter och uppslag till liknande tävlingar i
andra länder. — Jfr Sanden, »Geländereiten»
(»Kriegs-, Jagd- und Dauerreiten», 1901).
Den märkligaste d. i Sverige i modern tid är
otvivelaktigt dåv. löjtnant Per Carlbergs ritt
1895 Jönköping-—Stockholm; omkr. 450 km
på 42 tim. 22 min. (U.)
Distärlins (av lat. distäre, vara avlägsen),
av firman Zeiss framställda negativa och
positiva s. k. försatslinser, avsedda att placeras
omedelbart framför ett fotografiskt objektiv,
varigenom brännvidden och därmed
bildstorleken ökas el. minskas. J. H-g.
DFsteli, Martin, schweizisk tecknare
(1802—44). Var teckningslärare, illustrerade
»Münchhausen» 0. a. och var i främsta
rummet en skarp och fruktad politisk satiriker.
Monogr. av Zehnder (1883). G-g N.
Disten, mineral med samma kemiska
sammansättning, ALSiOs, som andalusit (se d. o.);
kristalliserar i det triklina systemet (se K r
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
