Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Disten - Distika - Distikon - Distingen - Distingera - Distinkt - Distinktion - Distinktionskorpral - Distinktionsnummer - Distinktionstabell - Distinktionstecken - Distinktiv - Distomum - Distonera - Distorsion - Distrahera - Distrait - Distraktion - Distribuera - Distribution - Distributiv - Distributör - District
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Distika—Distriet
1008
s t a 1 I s y s t e m). Förekommer ej sällan i
kristallina skiffrar i form av stängliga
aggregat av växlande färg. Blå varieteter
benämnas c y a n i t. G. A-ff.
Di’stika, plur. av distikon (se d. o.).
Di’stikon, grek., tvårading, verspar,
dubbelvers, eg. blott om ett verspar av en hexameter
och en pentameter. Hos greker och romare var
d. den vanliga formen *för ett epigram (se
d. o.). I svensk vers blevo distika vanliga
under nyromantiken (Atterbom, Stagnelius);
Stiernhielm var den förste, som skrev svenska
distika. (R-n B.)
Di’stingen (fsv. disa ping), en stor marknad,
som årl. hålles i Uppsala i början av febr,
och som leder sitt ursprung ända från
hednatiden I äldre tid varade den i åtta dagar
och inföll vid fullmånen efter trettondagen.
Jfr Disa och D i s a b 1 o t. (E. W-én.)
Distingera (av lat. disti’nguere, skilja),
utmärka, behandla med utmärkelse. —
Distingerad, utmärkt, framstående; förnäm,
som sticker av från mängden.
Disti’nkt (lat. disti’nctus, tydlig, bestämd),
tydlig. Med d. uppfattning förstås ofta en
uppfattning, i vilken det uppfattade strängt
skiljes från allt annat. C. H-m.
Distinktion (lat. disti’nctio), särskiljande;
utmärkelse; tydligt uppvisande av skillnaden
mellan föreställningar el. begrepp.
Distinktionskorpral, 1858—1914 benämning
på innehavare av högsta korpralsgraden (urspr.
blott en hedersgrad); kallas nu f u r i r.
Distinktionsnummer, namn på nummer, som
tilldelades fartyg och fartygsförband inom en
örlogsflotta; nu ersatt av »ständigt nummer»
och eskadernummer. ö-g.
Distinktionstabell, tabell, angivande
örlogs-fartygs och fartygsförbands nummer; d. är
numera ersatt av eskaderordning.
Distinktionstecken, se Uniform.
Distinktiv (jfr Distinkt),
kännetecknande. — Distinktiva metoder, se
Proportionella val.
Di’stomum, se Sugmaskar.
Distonèra (it. distonare), eg. åstadkomma
missljud, ange en ton falskt (för högt el. för
lågt). Jfr Detonera.
Distorsion (lat. disto’rsio, av distorquère,
vrida isär). 1. Ledvrickning el. rättare en
ofullbordad ledurvridning (luxation; se
d. o.). En fullständig luxation består av ett
fullständigt urglidande av ledhuvudet ur
ledpannan, således fullständigt särskiljande i en
ledgång av skelettbenens ledändar från
varandra; d. åter uppkommer vid alldeles
likartat olycksfall, men de ledkapslar och
ledband, som utgöra förbindelsen mellan
benändarna och den nödvändiga
hämningsmeka-nismen vid rörelsegränserna, ha hållit stånd
mot den mekaniska, plötsliga påfrestningen;
de ha emellertid, liksom även muskelfästen,
senor och senskidor, ofta betydligt skadats
genom tänjning och bristning i vävnaden. D.
kan vara lindrig och blott medföra tillfälliga
obehag samt en kort tids minskning i
bruk-barheten utan varje risk för framtida men;
den kan dock rätt ofta vålla svåra skador,
som äro långvariga och särskilt, om de ej
sakkunnigt behandlas (huvudsaki. med kort
tids fixation av ledgången med efterföljande
massage och rörelsebehandling), ej sällan
medföra framtida, t. o. m. rätt allvarligt men.
Särskilt kunna de mycket vanliga
»vrick-ningarna» i fotleden, om de äro svåra och
försummas, medföra invaliditet. Dessa ofta
till synes rätt obetydliga ledgångsskador få
sålunda ej alltför mycket bagatelliseras utan
böra bli föremål för undersökning och
behandling av läkare. P. Hgld.
2. Ett fel hos en del fotografiska objektiv
och optiska linser, vilket visar sig genom
att raka linjer hos föremålet på den optiska
bilden återgivas mer el. mindre böjda. Hos
fotografiska objektiv uppträder d. störande
hos s. k. enkla el. mycket osymmetriska
objektiv. J. H-g.
Distrahera (lat. distra’here), splittra
uppmärksamheten, störa; förströ.
Distrait [disträ’], fr., se D i s t r ä.
Distraktion (lat. distra’ctio), tankspriddhet
el. yttringar av tankspriddhet; förströelse.
Distribuera (lat. distribu’ere), fördela,
utdela, sprida. Särskilt brukas detta ord om
den verksamhet en bokhandlare utövar, när
han åtagit sig att på vissa villkor till andia
bokhandlare lämna till försäljning litterära
alster, som författare el. andra enskilda
personer förlagt. — D is t r ibu t i o n s a f f är,
ett företag, som uteslutande, i
originalförläggarens ställe, sysselsätter sig med
försäljningen — distribueringen — av tryckalster.
Jfr Bokhandel. — Distribu e’n t (D i
s-tributör), den, som befordrar spridning
(av en bok o. s. v.). (A. Hånell.)
Distribution (se Distribuera),
fördelning, spridning. —
Distributionsaf-fär, se Distribuera.
Distributlv, fördelande, särskiljande. Jfr
Räkneord.
Distributör, se Distribuera.
Di’strict, eng. 1. I England ett
förvaltningsområde, som skapats av 1894 års
kommunallag men som i allt väsentligt motsvarar
den allra äldsta förvaltningsenheten i
England, den angelsaxiska tidens »hundred»
(härad). Man skiljer på lantdistrikt (rural d.)
och stadsdistrikt (urban d.). Till
lantdistriktets befogenhet hör fattig- och hälsovård; det
omfattar ett fattigvårdsområde (poor law
union) och styres av ett d. council, valt på tre
år. Om stadsdistriktet i sin omfattning
sammanfaller med stadskommunen, har det ingen
särskild förvaltning; i annat fall styres det
av ett urban d. council, valt på tre år. Till
stadsdistriktets befogenhet hör endast
hälsovården. Indelningen i stadsdistrikt
bestämmes av grevskapsrådet el. i särskilda fall av
Ministry of health (f. d. Local government
board). Termen county distriet är en
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
