- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
1009-1010

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - District - District of Columbia - Distrikt - Distriktchef - Distriksförvaltning - Distriktsingenjör - Distriktslantmätare - Distriktsläkare - Distriktssköterska - Distriktsstyrelse - Distriktsveterinär - Disträ - Distäva - Disuq (Desuk) - Dithmarschen, Ditmarsken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1009

District of Columbia—Dithmarschen

1010

fattande benämning för både rural d. och
urban d. Jfr C o u n t y.

2. I Brittiska Indien namn på den lägsta
förvaltningsenheten, en underavdelning av en
division. Se Indien, förvaltning.

DPstrict of Columbia [-ov køla’mbiø], se
Columbia, District of.

Distrfkt. I Sverige är inom många olika
statliga förvaltningsområden landet indelat i
vissa från länsindelningen avvikande d., som
dock med hänsyn till antal och storlek äro för
olika ändamål helt skilda. Distriktsindelning
finnes bl. a. inom post-, telegraf-, järnvägs-,
väg- och vattenbyggnadsstaterna, statens
vat-tenfallsverk, skogsstaten, bergsstaten,
lots-och fyrstaten, fartygsinspektionen, elektriska
inspektionen och yrkesinspektionen. (G. H-r.)

Distriktschef, chef för förvaltningen inom
ett distrikt. I Sverige särskilt ämbetstitel
för den högre tjänsteman, som är chef för
ett av statens järnvägars fem distrikt el.
för ett av väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Distriktsförvaltning, organ för
förvaltningen (närmast under Kungl. järnvägsstyrelsen)
av vartdera av svenska statsbanornas fem
distrikt. D. äro förlagda i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Östersund och Luleå; var och
en består av fyra led. (1 distriktschef, 1
ban-direktör som föreståndare för banavdelningen,
1 maskindirektör som föreståndare för
ma-skinavd. och 1 trafikdirektör som
föreståndare för trafikavd.). I d. ingå därjämte vid
föredragning av förrådsärenden 1
förrådsin-tendent, föreståndare för förrådsavd., samt,
vid föredragning av vissa ärenden av rättslig,
administrativ el. kameral natur, 1
distrikts-sekreterare och ombudsman. F. P.

Distriktsingenjör, teknisk tjänsteman,
ansvarig för viss gren av förvaltningen inom
ett distrikt; i Sverige ämbetstitel för vissa
befattningshavare vid väg- och
vattenbygg-nadsstaten och vid statens vattenfallsverk.

Distriktslantmätare, se Lantmäteri.

Distriktsläkare, före nu gällande
läkarin-struktion av 31 okt. 1890 titel för extra
provinsialläkare. F. n. brukas den blott i
betydelsen stadsdistriktsläkare. (I. H.)

Distriktssköterska, sjuksköterska, anställd
av landsting el. lantkommun för att inom
bestämda sjukvårdsdistrikt tillhandagå med
sjukvård inom hemmen. Vid 1919 års riksdag
beviljades ett förslagsanslag om 250,000 kr.
för att bereda statsbidrag åt d. Statsbidraget
utgår med 500 kr. om året för varje
befattning som d. under villkor bl. a., att det utgår
endast för anordnande av sådan sjukvård, som
är förlagd till de sjukas hem, samt att
tjänstgöringen omfattar alla de grenar av sjukvård,
vilka kunna utövas i hemmen, samt
meddelande av upplysningar och råd i fråga om
barnavård, bostadsvård och hälsovård.
Undantagsvis kan statsbidrag beviljas för
anställning jämväl av d., vars tjänstgöring
omfattar endast viss gren el. vissa grenar av
sjukvård. Bidrag utgår f. ö. till avlöning
en

dast till d., som genomgått godkänd
sjukskö-terskeskola samt därutöver bevistat fullständig
kurs vid statens skola för utbildning av d. D.,
till vars avlöning statsbidrag utgår, skall ha
en kontant begynnelselön av minst 500 kr. för
år och en kontant slutlön efter 10 års väl
vitsordad tjänstgöring av minst 700 kr. för
år samt därjämte åtnjuta fri kost, fri
möblerad bostad, fri värme och tvätt samt fritt
lyse el. ock kontant ersättning för nämnda
naturaförmåner. Utöver nu angivna
löneförmåner äger d. att av bemedlade personer, som
anlita henne, få ersättning enl. fastställd
taxa ävensom reseersättning. — D. stå under
förmanskap av vederbörande provinsial- el.
e. provinsialläkare. Se vidare
Sjuksköterska och Sjukvård. Antalet d. inom
hela landet efter organisationsplanens
fullständiga genomförande har beräknats till
omkr. 1,200. 11. W.*

Distriktsstyrelse, enl. 1918 års
fattigvårdslag den sammanslutning av vårdare, som i
större fattigvårdssamhällen kan enl.
bestämmelse i reglementet kallas till
fattigvårdssty-relsens biträde inom en viss del av samhället.
Den står under ledning av en av
fattigvårds-styrelsens led. och kan äga befogenhet att
meddela fattigvård av visst slag el. av viss
omfattning.

Distriktsveterinär, se Veterinär.

Disträ (fr. ddstrait), tankspridd.

Distäva. För att mjölken, då kalven
dricker ur stäva, ej skall nedkomma i magen
klunk-vis, vilket försvårar dess smältning, utan som
en fin stråle liksom vid diandet, ger man
spädkalvar mjölken i en d. av bleckplåt,
försedd med en kautschuknapp, varur mjölken
utsuges liksom ur kons spenar. H. J. Dft.

Disüq (D e s u k), stad i Nedre Egypten,
prov. Gharbije, vid Nilens Rosettearm; 18,058
inv. (1917). Stor årlig marknad (aug. el.
sept.). Ansågs förr motsvara antikens
Nau-kratis (se d. o.).

DPthmarschen, D i’t m a r s k e n, ett av de
4 landskapen i forna hertigdömet Holstein,
nuv. preuss. prov. Schleswig-Holstein, mellan
Elbe, Nordsjön, Eider och Gieselau; 1,354
kvkm, 98.259 inv. (1919). V. delen är ett
bördigt marskland, rikt på boskap; den ö. är
högre belägen och skogklädd. Huvudorter
äro städerna Heide och Meldorf.

Urspr. bebott av nedersachsare och friser,
erövrades D. omkr. 804 av Karl den store,
tillhörde från 936 grevsk. Stade och tillföll
1062 ärkestiftet Bremen. Mot slutet av
1100-talet kom det under dansk överhöghet men
frigjordes därifrån efter slaget vid
Born-höft 1227 och blev ett slags oavhängig
bonderepublik, från 1447 styrd av ett
folkvalt 48-mannaråd. Grevarna av Holstein sökte
flera ggr förgäves kuva ditmarskerna; 1320
led Gerhard den store mot dem ett allvarligt
nederlag, och 1404 stupade Gerhard VI med
blomman av sin adel i strid mot D:s bönder.
1474 gav kejsaren D. jämte Holstein i för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free