Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diu - Diures - Diuretica, Diuretin - Dius Fidius - div. - Diva - Divan - Divani - Divan(s)bord - Divergens - Divergent - Divergera - Diverse - Diversion - Divertikel - Divertimento - Divertissement - Dividalsgruppen - Divide et impera! - Dividend - Dividera - Dividivi - Divina commedia - Divination - Divis - Divisi - Divisibel - Division
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Diures—Division
1014
förlorade D. sin betydelse som handelsstad.
Diurès (lat. diurèsis, av grek, dia’, genom,
och üron, urin), den vetenskapliga
benämningen på urinavsöndring. — Adj.: Diurétisk.
Diurètica, Diuretln (jfr D i u r e s), se U r i
n-drivande medel.
Dlus Fi’dius, se F i d i u s.
div., förk. av lat. dividel dela! (på recept)
el. it. divisi (se d. o.) el. diverse.
Diva, lat., »den gudomliga»; numera =
utmärkt sångerska, skådespelerska, »stjärna»
(jfr D i v u s).
Divän, pers. (eg. register, lista,
mönstrings-rulla el. dyl.), diktsamling (t. ex.
divän-i-Hä-fiz, »Häfiz’ samlade dikter», och som lånord
i Goethes »Westöstlicher Diwan»); kansli,
audienssal, konselj, statsråd; även ett slags
låg vilsoffa (se Bädd, sp. 394). K. V. Z.*
DIvänl, »kansliskrift», en särskild form av
det arabiska alfabetet, som nyttjas av
ämbetsverken i Turkiet i pass och andra off.
handlingar. D. är ofta ytterst svårläst. K.V.Z.*
Divän(s)bord (jfr Divan), finare, stort, i
allm. ovalt förmaksbord.
Diverge’ns (jfr Divergera),
skiljaktighet, olikhet.
Diverge’nt kallas en serie, som icke är
kon-vergent, d. v. s. som icke går mot ett
bestämt gränsvärde, när antalet termer växer
över varje gräns. Se S e r i e r. T. B.
Divergera (fr. diverger, av lat. dis, åtskils,
och ve’rgere, böja sig), ha riktning åt olika
håll, skilja sig från varandra. Motsats:
konvergera. — Två räta linjer sägas
divergera, om deras inbördes avstånd ökas, ju mer
man drager ut dem. Jfr även Di v e r g e n t.
— Ordet d. brukas även bildligt, t. ex.
divergerande (= olika) meningar.
Dive’rse (av lat. dive’rsus), varjehanda, av
olika slag. — Diversehandel (mindre)
handel med flera olika slags varor, i
synnerhet specerier, sybehör o. dyl.
Diversion (av lat. dis, isär, och ve’rtere,
vända), eg. avledning i annan riktning,
vändning, förändring; förströelse. I militär
bemärkelse manöver, avsedd att locka el. tvinga
fienden att vända sig åt annat håll; oväntat
anfall el. hot om anfall i ryggen el. sidan;
skenanfall.
Divertfkel (lat. diverti’culum, rastställe),
blint ändande utbuktning från ett ihåligt
organ, t. ex. tarmen.
Divertime’nto, it., se Divertissement.
Divertissement [ a’n], fr. (it. divertime’nto,
av diverti’re, avleda, förströ), nöje, förlustelse;
ett mindre, dramatiskt stycke, huvudsaki.
bestående av balett med inströdda
sångnummer; ett i en opera inlagt större
dans-nummer. Under 1700-talet användes namnet
även för ett stycke, bestående av flera
nummer (mestadels danser) för blås- och
stråkinstrument. T. N.
DIvidalsgruppen i n. Norge motsvarar
hyo-lithusgruppen (se d. o.) i Sverige. -
Divide et Fmpera!, lat., söndra och härskaj,
politisk grundsats att genom att utså
oenighet mellan andra själv behålla makten.
Divide’nd (lat. divide’ndus, som bör delas,
av divi’dere, dela), tal, som skall delas. —
1. Se D i v i s i o n. — 2. En till delning
bestämd summa, särskilt vinstutdelning av en
affärs nettobehållning el. utdelning till
fordringsägarna i konkurs. O. Å.
Dividera, utföra den aritmetiska
operationen division (se d. o.); i dagligt tal orda hit
och dit.
Dividivi’, de på garvämnen rika frukterna
av en i Västindien förekommande växt,
Caes-alpinia coriaria. Halten garvande ämnen
uppgår till omkr. 40 %. E-t N-n.
DivFna comme’dia, se D a n t e.
Divinatiön (lat. divinätio), gudomlig
ingivelse, anings- och siarförmåga; förutsägelse.
— Adj.: Divin a töris k, förutseende,
profetisk.
Divis (av lat. divi’dere, dela), bindestreck;
bindestreckstyp.
Divi’si, it., »delade», förk. d i v., betecknar
i orkestermusik, att ett tvåstämmigt ställe
för stråkinstrument ej bör utföras i
dubbelgrepp av en spelare utan delas på två.
Divislbel (av lat. divi’dere, dela), delbar.
Division (lat. divisio, delning, av divi’dere,
dela), delning, indelning, avdelning.
1. I aritmetiken det räknesätt, varigenom
man finner huru många gånger en given
storhet (d i v i s o r n) innehålles i en annan (d
i-v i d e n d e n). Det tal, som man härvid
erhåller, kallas kvot. Som di v is i o n s
tecken nyttjas tecknet :. Varje bråk kan
betraktas som en tecknad d., vari täljaren är
dividend och nämnaren divisor. (T. B.)
2. Om d. i logiken se Indelning.
3. Som juridisk term betecknar d. en avd.
vid domsrättens utövning. D:s antal är (1926),
förutom den s. k. krigshovrätten, i Svea
hovrätt 8, i Göta hovrätt 4, i Hovrätten över
Skåne och Blekinge 2 ord. d., vartill komma
i Svea hovrätt 2 och i Göta en extra d. Se
vidare Hovrätt. -1m-
4. Det större truppförband, som består av
(vanl.) två inf.-brigader jämte
specialvapenslag och som utgör närmaste
underavdelningen av armékåren. Benämningen d. har i
Sverige numera i allm. ersatts med det svenska
ordet fördelning el., vad svenska armén
beträffar, arméfördelning (se dessa
ord). D. kvarstår inom svenska armén i en
annan betydelse, nämligen som den närmaste
enheten inom artilleriet över batteriet; en
sådan d. består av 2—3 batterier. M. B-dt.
5. a) Det minsta taktiska förband (3—6
fartyg av samma slag), till vilket örlogsfartyg
sammanföras, b) Ett örlogsfartygs besättning
indelas i ekonomiskt avseende i divisioner, var
och en under befäl av en divisionsofficer.
Därjämte förekomma dr abbn i n g s d i vis i
o-n e r, var och en i regel omfattande ett svårt
kanontorn el. ena sidans medelsvåra el. ock
samtligt lätt artilleri. ö-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
