Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Division - Divisionsgeneral - Divisionstecken - Divisivt omdöme - Divisor - Divus - Dix, Johan Adams - Dixelius, Hildur Emma Eufrosyne - Dixi - Dixmuiden - Dixon, Charles - Dixon, Richard Watson - Dixon, William Hepworth - Dizain - Diö - Djabalpur - Djabir Ben Haijan - Djafar, 1. Djafar es-Sadiq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Divisionsgeneral—D jafar
1016
6. Förvaltningsområde i Britt. Indien (se
Indien, förvaltning).
Divisionsgeneral, urspr. en officer av
generalsgrad, som för befälet över en division.
Numera stundom använt som övers, av
géné-ral de division, benämningen på högsta
generalsgraden i Frankrike, motsv.
generallöjtnant i andra arméer.
Divisionstecken, se Division 1.
Divislvt omdöme (av lat. divisivus, angående
delning), ett omdöme, i vilket predikatet anger
subjektets arter enl. formeln: S är dels P,
dels Plt t. ex. omdömet: trianglarna äro dels
liksidiga, dels likbenta, dels oliksidiga. S-e.
Divisor, se Division 1.
DIvus, lat. (fem. diva), »den gudomlige», i
det forna Rom hedersepitet för människor,
vilka efter sin död dyrkades som gudar,
särskilt kejsarna och kejsarinnorna.
Dix [diks], John Adams,
nordamerikansk militär och politiker (1798—1879). Blev
1820 advokat och 1833 statssekreterare och
superintendent över skolväsendet i staten
New York, där han tillhörde det kotteri
inflytelserika demokratiska politiker,
»Albany-regenterna» (Seward, Thurlow Weed m. fl.),
som under 1830-talet behärskade denna stats
politik. Han miste sina ämbeten genom
republikanernas seger 1840 men var 1845—49
medl. av unionssenaten och blev 11 jan.
1861 finansminister. Under dessa sista
månader av Buchanans presidentskap var den
trots sin demokratiska partiåskådning varmt
unionsvänlige D. den ende kraftige och
be-hjärtade mannen i kabinettet. Vid krigets
utbrott organiserade D. som ordf, i Union
defence committee 17 regementen frivilliga.
Som generalmajor och befälhavare i Maryland
inlade han stor förtjänst om denna stats och
särskilt det oroliga Baltimores unionstrohet.
Lika kraftigt förde han sedan befälet i New
York. — D. var 1866—69 Förenta staternas
minister i Paris och 1872—74 guvernör i
staten New York, vald som republikanernas
kandidat. — Hans son Morgan D. utgav D:s
»Memoirs of J. A. D.» (2 bd, 1883). V. S-g.
Dixélius, Hildur Emma Eufrosyne,
författarinna (f. 1879 n/io), g. 1902—10 m.
läkaren J. Brettner, omgift 1923 med prof. E.
v. Aster i Giessen. Fru D. debuterade 1910
med romanen »Barnet», som följts av
romanerna »En hustru» (1912) och »Ett tappert
hjärta» (1915), berättelsesamlingarna »En
mesallians» (1916), »Drömmen» (1917) och
»Far och son» (1918) samt romanerna
»Prästdottern» (1919), »Prästdotterns son» (1921),
»Sonsonen» (1922), »Fostersyskonen» (1924)
och »Synderskan» (1925). F. i Kalix, har fru
D. företrädesvis behandlat norrländska
ämnen med solid, allvarlig berättarkonst, som
berört folkpsykologiskt intressanta motiv från
både äldre och nyare tider. R-n B.
Di’xi, lat., jag har talat; slutformel för de
romerska talarna. — D. et salvavi a’nimam
me’am, jag har talat och räddat min själ,
d. v. s. jag har sagt vad jag anser böra sägas,
även om det ej beaktas; ledes tillbaka till
Hesekiel 3: 19—2Roch 33: 8—9.
Dfxmuiden [-möidon] (flam. och fr.
Dix-made), stad i belg. prov. Västflandern, vid
Yser; 2,830 inv. (1925). — Då under början av
världskriget 1914—18 tyskarna sökte nå fram
till de franska kanalhamnarna, blev D. som
brohuvud vid Yser utsatt för häftiga anfall
fr. o. m. 20 okt. 1914. Striderna här ingingo
som ett led i det på bred front utkämpade
slaget vid Yser. Den i ruiner lagda, av
franska marintrupper tappert försvarade
staden intogs 10 nov. och stannade i
tyskarnas händer till sept. 1918. Se
Belgiskfranska fronten, sp. 1159. M. B-dt.
Dixon [diksn], Charles, engelsk målare
(f. 1872). Är känd genom sina akvareller från
floder och hamnar (Thames, Seine, New Yorks
hamn) och ej minst genom sina eleganta
teckningar. G-g N.
Dixon [diksn], Richard Watson,
engelsk präst och författare (1833—1900); sedan
1875 kyrkoherde. Uppsatte som student i
Oxford tills, m. målaren Burne-Jones och
skalden W. Morris tidskriften The Oxford and
Cambridge Magazine, ett språkrör för den
prerafaelitiska konstriktningen. Hans
kyrko-historiska arbete »History of the church of
England» (4 bd, 1877—91; bd 5 och 6 utg. av
Gee 1902; börjar med reformationen)
kännetecknas av objektiv framställning och
poetiskt konstnärlig stil. D. utgav flera
diktsamlingar, t. ex. »Odes and ecloguès» (1884)
och »Lyrical poems» (1885).
Dixon [diksn], William Hepworth,
engelsk författare (1821—79). Var 1853—69
huvudredaktör för 9 tidskriften Athenæum,
skrev flera populära levnadsteckningar (över
William Penn, lord Bacon m. fl.) samt »Her
Majesty’s Tower» (1869—71; »Towerns
minnen», 1869—71). Mest känd blev han som
livfull reseskildrare. Nämnas må »The holy
land» (1865; »Heliga landet», 1869), »New
America» (1867; 8:e uppl. 1869; »Vår tids
Amerika», 1868) och »Free Russia» (1870;
»Fria Ryssland», s. å.).
Dizain [dizä’], fr., en tioradig strof form,
allmän i äldre fransk poesi.
Diö, egendom och fabriksanläggning i
Sten-brohults socken, Kronobergs län, på ö. sidan av
sjön Möckeln vid Diöströmmen (vattendraget
från Femlingen m. fl. sjöar), station på Södra
stambanan. Äges av Gemla fabrikers a.-b.;
tillverkning av möbler, undervisningsmateriel,
parkettgolv. Aktiekap. 528,000 kr. Arb.-antal
150; årligt tillv.-värde 1 mill. kr. — Platsen
hade 500 inv. 1921.
Djabalpür, se J ab a 1 p u r.
Djäbir Ben Haijän, arabisk kemist, se
G e b e r.
Dja’far. 1. D. e s - S ä d i q, »den
sannfärdige», den sjätte i ordningen av de tolv
ima-merna (se Imam; omkr. 700—765). Var en
ättling till profetens måg Ali och gäller som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
