Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djafar, 1. Djafar es-Sadiq - Djafar, 2. (vän till Harun er-Raschid) - Djagatai - Djagga - Djakovica, Djakova - Djakovo - Djalo - Djambi (Batang-Hari) - Djami, Maulana Nuraddin Abdar-rahman - Djarabub, Jarabub - Djebel - Djebel ed-Druz - Djebel Schammar - Djedda - Djedi, wadi - Djehol - Djelal-ed-din - Djem, el-Djem - Djem (Jem) - Djemali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Djagatai—Djemali
1018
huvudrepresentant för de från Ali nedärvda
hemliga kunskaperna. Vilseledd genom
ljudlikheten, har man satt hans namn i
förbindelse med den kabbalistiska vetenskapen
»dschafr». Han betraktas som fader till de
kabbalistiska pseudovetenskaperna i den
muhammedanska orienten, och ett stort antal
vida yngre skrifter i astrologi, spådomskonst
m. m. har tillskrivits honom. Han levde vid
tiden för den omajjadiska dynastiens fall.
— 2. D., vän till Harun er-Raschid, se B
arma k i d e r.
Djagata’i, andre son till Djingis-kan (se
d. o.; d. omkr. 1241). Fick i arv Turkestan och
Bochara, där hans dynasti höll sig till
1300-talets senare hälft. — D. är också namn på
den turkiska dialekt, som talas i Turkestan
och är utmärkt för sin renhet; på d.
författade Babur (se d. o.) sina memoarer.
Dja gga, se W a d j a g g a.
Dja’kovica [-vitsa], D j a k o v a, stad i
Jugoslavien, vid en biflod till Vita Drin, 393
m ö. h., vid foten av Nordalbanska alperna, på
den bördiga Metojaslätten; 12,724 inv. (1921),
huvudsakligen muhammedanska albaner.
Dja’kovo, stad i Slavonien, n. Jugoslavien,
22 km s. ö. om Osijek; 7,987 inv. (1921).
Biskopssäte; ståtlig katedral, uppförd 1866—82
på bekostnad av biskop Strossmayer.
Djalo, oas i Libyska öknen, 250 km s. ö. om
Stora Syrten; tillhör ital. kolonien Libia,
distr. Cyrenaica; omkr. 6,000 inv., mest berber
av senusiorden. Karavanvägar till Bengasi,
Siwa, Kufraoaserna och Mursuk.
Djambi, i övre loppet Batang-Hari,
flod på Sumatra, upprinner i v. kustbergen,
utfaller på ö. kusten med vidsträckt delta;
600 km lång, segelbar i nedre loppet. Den
fruktbara men sumpiga D.-dalen bildar
huvuddelen i residentskapet Djambi (48,481
kvkm, 233,344 inv., 1920), tidigare sultanat
under holländsk överhöghet; huvudort
Djambi (11,311 inv.). På senare tid ha lovande
petroleumförekomster upptäckts.
Djämi, M au 1 ä n a Nu r a d d i n A b d a
r-r a h m ä n, persisk skald, »Persiens siste
klassiker» (1414—92); tillbragte större delen av
sitt liv i Herat. Hans mest berömda arbeten
äro hans tre »Divaner» (Diktsamlingar),
innehållande lyriska stycken (valda delar äro
övers, till ty. av Rosenzweig, Rückert m. fl.),
och de didaktisk-poetiska berättelserna
»Jü-suf u Zulaichä» och »Laila u Madjnün». Biogr.
av Rosenzweig (1840). (P-L.)
Djärabub, J ä r a b u b, oas i Libyska
öknen, vid karavanvägen Bengasi—Siwa. Viktig
stödjepunkt för senusiorden, 1855—95 dess
huvudsäte. Var sedan 1911 ett tvistefrö
mellan Italien och Egypten; tillhör enl. fördrag
1925 ital. kolonien Libia.
Djebel, arab., berg; ingår i många
geografiska namn, såsom Djebel al - T a’r i k,
Gibraltar, och Djebel Libn a’n, Libanon.
Djebel ed-Druz (fr. Djebel Druze), autonom
stat inom fr. mandatområdet Syrien, omfattar
dess sydligaste del; omkr. 6,000 kvkm, 50,328
inv. (1921/22), därav 42,686 druser. Statens
kärna bildas av berglandet Hauran (Djebel
ed-Druz); administrativ huvudort es-Suweda
(6,000 inv.). Se vidare Druser och Syrien.
Djebel Schammar, bergland i inre Arabien
s. om öknen Stora Nefud. Genomdrages av
skarpkammiga kedjor, Djebel Adja (1,427 m
ö. h.) och Djebel Selma; mellan dem ligga
fruktbara oaser och betesmarker.
Huvudorten Hail behärskar pilgrimsvägen Bagdad—
Mecka. D:s invånare (omkr. 200,000) driva
jordbruk, fårskötsel och karavanhandel; de
tillhöra vahhabiternas sekt. D. lydde urspr.
under riket Nedjd (se d. o.), blev på
1840-talet självständigt emirat inom släkten Ibn
Raschid och låg sedan i ständig fejd med
Nedjd. Var under världskriget bundsförvant
till Turkiet; erövrades i aug. 1921 av sultanen
av Nedjd. Jfr Arabien.
Dje’dda, se D j i d d a.
Djedi, w a d i D. (fr. Oued D.), flodbädd i
Algeriet, tidtals uttorkad, har sitt ursprung
i den ständigt vattenförande wadi (Oued)
Mzi från Djebel Amour i Stora Atlas,
sträcker sig österut till Chott Melrir. Wadi Mzi
vattnar oasen Laghouat (se d. o.).
Djeho’l, se J e h o 1.
Djelal-ed-din, se Kovaresmien.
Djem, e 1 - D j e m, ort i ö. Tunisien, 60 km
n. om Sfax. Motsvarar romarnas Thysdrus, där
Gordianus III (237 e. Kr.) utropades till
kejsare. Som erkänsla mot invånarna lär han
ha påbörjat den väldiga amfiteatern (149 m
lång, 124 m bred); ståtliga ruiner kvarstå.
Djem (J e m), turkisk prins (1458—95), son
till sultan Muhammed II. Var vid faderns
död 1481 provinsståthållare och gjorde som
»född i purpur» anspråk på tronen framför
sin äldre bror Bajasid (II). Ett
janitschar-uppror till hans förmån i Konstantinopel
misslyckades, men själv hade han till en början
några militära framgångar och utropades i
Brussa till sultan. Besegrad i två
drabbningar 1481 och 1482, sökte han skydd hos
johanniterna på Rhodos, men stormästaren
P. d’Aubusson (se d. o.) svek honom snart och
åtog sig genom fördrag med Bajasid att mot
en årlig penningsumma hålla D. i fängsligt
förvar. Han hölls sedan fången på olika slott
i Frankrike, tills påven Innocentius VIII
lyckades få D. utlämnad till sig (1489) mot en
kardinalshatt åt d’Aubusson och en del
privilegier åt orden. Bajasid förhandlade med på-^
ven Alexander VI om att mot
penningersättning få D. avdagatagen. Brevväxlingen
härom röjdes 1494 för Karl VIII av Frankrike,
som då tvang Alexander att utlämna D.
Denne följde konungen från Rom men
insjuknade svårt och avled febr. 1495 i Neapel,
som det troddes på påvens anstiftan bragt om
livet genom långsamt verkande förgiftning.
Litt.: Thuasne, »Djem-sultan» (1892). V. S-g.
Djemäli, persisk skald, se Persiska
litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
