Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården, Kungl. - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurgården
1049
Inom bägge områdena ligga ännu stora
partier som orörd natur eller parkområde; andra
delar ha indragits i Stockholms allmänna
be-byggelseplan eller äro helt införlivade med det
bebyggda stadsområdet. över N. Djurgården
går vägen från staden via Ropsten över
Li-dingöbro till Lidingö och åt n. v. landsväg
och järnväg (Stockholm—Roslagens järnvägar)
till Djursholm över sundet vid Ålkistan, som
förenar Brunnsviken och Lilla Värtan. Vid
inloppet till Djurgårdsbrunnsviken för
Djur-gårdsbron från Östermalm till egentliga D.
Som en från egentliga Stockholm avskild
stadsdel falla inom N. Djurgården
Stockholms yttre hamn, Värtahamnen, och det
därintill anslutna stadsbebyggda området
Hjorthagen jämte Stockholms stads
gasverk och elektricitetsverk. Hamnbyggnader,
lossningsanläggningar m. m. bilda här en
ståtlig insats i den fria landskapsbilden.
Längre utåt Värtan ligger Stockholms stads
frihamn, och plats är här beredd även för
flyghamn för hydroplan. Järnvägsspår
förbinda Värtahamnen med Stockholms norra
station, ö. om Brunnsviken ligga i öppen
terräng men i nära anslutning till varandra
flera vetenskapliga riksinstitutioner.
Riksmuseet, Bergianska trädgården,
Experimen-talfältet, Skogshögskolan,
Veterinärhögskolan m. m. bilda här den s. k.
vetenskaps-staden. Närmast Östermalm ligga i ett
område för sig invid Valhallavägen viktiga
undervisnings- och sjukvårdsanläggningar
(Tekniska högskolan, Sofiahemmet, Allmänna
barn-bördshuset, det nybyggda Rödakorshemmet)
och därintill stora idrottsanläggningar
(Stadion, Östermalms idrottsplats). Ett annat
område, likaledes intill Östermalm, omfattar bl. a.
Stockholms garnisons viktigaste
kasernbyggnader (Svea artillerireg., Livgardet till häst,
Svea och Göta gardes kaserner), och
därutanför breder sig fram till hamnområdena
Djurgårdens stora slättområde,
Ladugårdsgärde, militär övningsplats m. m.; vid
skogs-brynet i s. v. reser sig en ursprungligen
för högsta militärkommandot avsedd
byggnad (»Borgen»). Invid Djurgårdsbrunnsviken
ligger Livregementets dragoners kasern och
på ett i Stockholms stadsplan indraget
område den förnämliga »diplomatstaden».
Fria naturområden utgöra inom N.
Djurgården allt fortfarande de n. ö. delarna.
Här har D. låga och vattensjuka trakter
kring Ugglevikskällan, Stora Skuggan och
Fiskartorpet; skidbacke vid Laduviken. Mellan
Ugglevikskällan och Valhallavägen ligger ett
av Stockholms vackraste parkpartier,
Lilljans-skogen. Ett annat fritt naturområde ligger
s. ö. om Ladugårdsgärde och inom detta
skjutfältet vid Kaknäs och vid innersta
Djurgårdsbrunnsviken den forna brunnsinrättningen
Djurgårdsbrunn invid Djurgårdsbrunns
värdshus. Här leder bro över till S. Djurgården.
Egentliga (S.) Djurgården företer i mindre
ofmattning samma omväxling av stadsbe-
1050
byggda områden, områden för allmänna
institutioner och naturpark. Från D. som
administrativ enhet äro sedan gammalt
avskilda och med staden införlivade den s. k.
Djurgårdsstaden mitt emot Skeppsholmen, och
under Marinförvaltningen höra Galärvarvet
närmast staden och Beckholmen. Den
dominerande höjden i v. är upplåten åt Skansens
friluftsmuseum och parkanläggningar, och
från utsiktstornet (Bredablick) på platsens
högsta punkt överskådas hela
Djurgårdslan-det. Nedanför utbreder sig sedan gammalt
Stockholms främsta utvärdshus- och
folknöjes-område (Hasselbacken, Gröna Lund,
Djurgårdsteatern, Cirkus och »slätten»), och
därintill ligga närmare staden Nordiska museet,
Biologiska museet och Liljevalchs konsthall.
Ovanför Biologiska museet »Byströms villa»
(se Byström, J. N.). Den tättbebyggda
delen av D. når åt denna sida sin
avslutning genom vackra enskilda villabyggnader
fram till platsen, där »djurgårdsekar susa»
över bilden av Carl Michael Bellman vid
Bellmansro, och där vidtager ett
utomordentligt vackert parkparti, där skogsvägar leda
upp bland bergkullarna. Sidoväg leder över
till Rosendals slott i behaglig ekomgivning
invid Djurgårdsbrunnsviken, och en
huvudväg åt saltsjösidan, med utsikt över de höga
stränderna på andra sidan sjön, för, förbi
Oakhill (förr prins Lennarts palats, nu bostad
för italienske ministern), till Frisens park
och Valdemarsudde med prins Eugens villa
och vidare förbi dövstumsinstitutet Manilla på
en höjd till v. och Thielska galleriet till
stadens forna sjötull vid Blockhusudden, där
»stora promenaden» vänder och förbi Manilla
når Djurgårdsbrunnsviken och Rosendal. —
Många skulpturverk, statyer och byster ha
uppställts särskilt på främre delen av
Södra Djurgården, däribland Karl X Gustav,
Karl XV, G. Wennerberg, Jenny Lind,
Bellman och Fröding. — Litt.: G. Bolin, N.
östman och T. Hedberg, »D. förr och nu»
(1925). A. B-n.
Historia. D. i egentlig mening kallades
under medeltiden tidigast V almundsön,
vilket namn möter f. ggn 1286. Namnet
förvrängdes sedan på olika sätt och blev till
slut Valdemars-(Vallmars-) ön. Nuv. N. D.
åter föll under det stora område n. om
Stockholm, vilket kallades L ider n e. Magnus
Ladulås skänkte 1288 till Klara kloster
förutom delar av nuv. Norrmalm även en stor
del av Valmundsön samt på nuv. N. D. byn
Husarne, av vilken ännu i dag Husarviken
bevarar minnet. Under den följ, tiden
förvärvade Klara kloster ytterligare besittningar
såväl på Valmundsön som på fastlandet n.
därom, så att klostret vid medeltidens slut
var ägare till hela ön. Konung Kristofer
arrenderade ön 1444, varefter Karl Knutsson
1452 tillbytte sig den mot ett kronogods i
Uppland, varmed man kan säga, att den kungl.
D:s historia början. Bland viktigare
tilldra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
