Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doge - Dogg - Dogger - Dogger el. Doggerbåt - Doggerbank - Doggerbankaffären - Dogm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Dogg—Dogm
1088
kringskar hans makt. I aristokratiskt
intresse infördes 1628 en invecklad ordning för
val av d. med en serie omröstningar. Det
1310 införda tiomannarådet bidrog till att d.
ofta blev en ren statsdekoration, strängt
övervakad i sitt offentliga och enskilda liv.
Formellt fick d. ej ens ensam öppna ankommande
statsskrivelser. I det yttre uppträdde han
glansfullt, bar purpurdräkt och högspetsad
mössa (beretta). Årligen utförde han på Kristi
himmelsfärdsdag från statsskeppet
»Bucen-toro» (se d. o.) Venezias symboliska vigsel
med havet, sposalizio del mare. Med Venezias
fall 1797 upphörde dogevärdigheten. — I
Genua tillsattes d. första gången 1339.
Lagbestämmelser för hans val, myndighet och
äm-betstid gåvos 1528. Dogevärdigheten upphörde
1797 men utövades åter 1802—05. — Se art.
V e n e z i a och där anförd litt. samt Cecchetti,
»Il d. di Venezia» (1903), och F. Donaver,
»Storia della repubblica di Genova» (2 bd,
1913). (B. H-d.)
Dogg, se Hundraser.
Dogger [då’go], se Jurasystemet.
Dogger el. D o g g e r b å t, holländskt
två-mastat fartyg av omkr. 150 tons dräktighet.
Doggerbank [då’gobänk], stor
undervattens-bank i s. Nordsjön mellan 54° 15’ och 55° 40’
n. br. och 1° och 4° 40’ ö. Igd; djup 13—35 m.
Har sina grundaste delar åt engelska sidan
(South west patch) under 2° Igd. Bottnen består
nästan överallt av fin grå sand, till en del
blandad med musselskal. Besökes för sill- och
torskfiske av engelska och holländska fiskare
under vintermånaderna (nov.—mars och april).
Under rysk-japanska kriget 1904—05 blev
denna del av Nordsjön skådeplats för en
uppseendeväckande episod, den s. k.
Dogger-bankaffären (se d. o.). — 24 jan. 1915
utkämpades mellan brittiska och tyska
sjöstridskrafter den s. k. kryssarstriden vid D.
Huvudstyrkan utgjordes på britt, sida av 5
slagkryssare och på tysk sida av 3
slagkryssare och 1 pansarkryssare; på båda sidor
del-togo därjämte lätta kryssare och jagare.
Såväl med avseende på antalet fartyg som med
hänsyn till artilleribestyckning och fart var
den britt, sjöstyrkan överlägsen den tyska.
Den senare retirerade mot sitt basområde
vid Helgoland i avsikt att söka draga till sig
förstärkningar. Slaget kom härigenom att
utkämpas som en jakt- och reträttstrid, under
vilken huvudstyrkorna besköto varandra med
början på 20,000 m avstånd. Genom den
jagande britt, flottans överlägsenhet i fart
minskades avståndet till omkr. 14,000 m. Den
övriga kryssare i artilleri och fart vida
underlägsna tyska pansarkryssaren »Blücher»
sänktes; 1 britt, och 1 tysk slagkryssare erhöllo
svåra skador. På ett avstånd av 70 sjömil
(omkr. 130 km) från Helgoland avbröt den
britt, befälhavaren, amiral Beatty, jakten med
hänsyn till förmodad närhet av tyska u-båtar
och minfält. Striden hade då pågått från kl.
10 f. m. till omkr. kl. 1 e. m. ö-g.
Doggerbankaffären, en beryktad episod
under rysk-japanska kriget 1904—05. På färd
ut till Östasien besköt ryske amiralen
Rozj-destvenskijs flotta, den s. k.
»östersjöeska-dern», natten mellan 20 och 21 okt. 1904 vid
Doggerbank en flottilj av omkr. 30 där
liggande, med fiske sysselsatta ångtrålare. Den
ryska eskaderns officerare torde ha
uppskrämts genom rykten om fara för ett
japanskt jagar- el. torpedbåtsanfall och trott
sig bland den engelska trålarflottiljens
fartyg varsna till anfall framrusande japanska
torpedbåtar (de hade 20 okt. utan betänkande
skjutit bl. a. på en mötande svensk ångare,
»Aldebaran»). Beskjutningen vid Doggerbank
vållade åtskillig skada (en trålare sänktes, två
man dödades, flera sårades). Sedermera
utröntes, att under kanonaden även en rysk
kryssare beskjutits. Eskadern fortsatte sin
färd utan att bringa de nödställda hjälp. —
Händelsen väckte våldsam harm i England,
krigsförberedelser gjordes, och regeringen
krävde rysk förklaring, ursäkt och
skadestånd. 28 okt. ingicks en preliminär
överenskommelse om ersättning för anställd skada
och utredning av händelseförloppet genom en
internationell undersökningskommission m.
m. Kommissionen (1 rysk, 1 engelsk, 1 fransk,
1 amerikansk och 1 österrikisk amiral)
sammanträdde i Paris och avgav sitt betänkande
27 febr. 1905. Av politiska skäl visades däri
ytterlig skonsamhet vid bedömandet av den
ryske amiralens beteende under och efter
katastrofen. Affären fick sin avslutning, då
ryska regeringen kort därpå till de genom
beskjutningen lidande i skadestånd
utbetalade 65,000 pd st. V. S-g.
Dogm (grek. do’gma), betyder i teol.
språkbruk närmast en auktoritativt fastställd
lärosats. Betraktas, som i den romerska kyrkan
är fallet, auktoriteten som ofelbar, kommer d.
att uppfattas som eh slutgiltig och
oföränderlig, absolut förpliktande läroformulering. Ett
annat betraktelsesätt möter redan från början
inom den evangeliska kyrkan, som framgår
av Konkordieformelns inledningsord, där det
om »symbola och bekännelser» heter, att de
»icke ha makt att döma» utan att de »allenast
bära vittnesbörd om vår lära och uttyda henne
samt visa huru den heliga skrift uti de
omtvistade artiklarna i alla tider blivit förstådd
och uttydd av de lärare i Guds församling,
som då levat». I den evangeliska grundsynen
ligger med andra ord, att »dogmerna» måste
vara underkastade en ständigt förnyad
prövning med hänsyn till frågan i vad mån de
verkligen återgiva den kristna trons
karakteristiska livssyn. — I det populära
språkbruket tages d. ofta i en långt vidare
bemärkelse och betecknar då över huvud
lärosatser, som förmått att med något större
eftertryck göra sig gällande inom
kristenheten eller någon del av denna och som för
allmänna medvetandet stå som karakteristiska
uttryck för kristen trosåskådning, även om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
