Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktor - Doktoral - Doktorand - Doktorat - Doktoringenjör - Doktorsdiplom, Doktorsgrad, Doktorshatt, Doktorskrage, Doktorsring, Doktorsvärja - Doktrin - Doktrinarism - Doktrinär - Dokument - Dol. - Dolabella, Publius Cornelius - Dolce - Dolce far niente - Dolci, Carlo - Dôle - Dolente el. Dolendo - Dolerit - Doles - Dolet, Étienne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Doktoral—Dolet
1104
torde licentiatexamen anses som det normala
kompetensvillkoret för anställning i
ifrågavarande tjänster. I fråga om
kompetensvillkoren för lärarbefattningar se Kandidat
och Licentiat. P. E. L-m.*
Doktoräl (jfr Doktor), »doktorsmässig»,
värdig en doktor.
Doktora’nd (mlat. doctora’ndus, av lat.
do’c-tor, lärare), en, som fullgjort de för
doktorsgrad erforderliga prestanda och skall
promoveras. Jfr Doktor.
Doktorät (av lat. do’ctor, lärare),
doktorsvärdighet, doktorsgrad. Se Doktor.
Doktoringenjör, titel, som utdelas av vissa
utländska tekniska högskolor till personer,
som efter avläggande av ingenjörsexamen
utfört ett självständigt
tekniskt-vetenskap-ligt undersökningsarbete, vars resultat
sammanfattats i en vederbörligen godkänd avh.,
på vilken den sökande promoveras. Förslag
att denna lärdomsgrad skulle utdelas av
Tekniska högskolan i Stockholm har väckts och
är f. n. under utredning. G. H-r.
Doktorsdiplom, Doktorsgrad, Doktorshatt,
Doktorskrage, Doktorsring, Doktorsvärja, se
Doktor.
Doktrin (lat. doctrind), lärdomsgren;
lärosats; åskådning, avsedd att tillämpas (ofta
med bibetydelse av ensidighet el. dogmatism).
Doktrinarfsm, egenskapen att vara
doktrinär; principrytteri.
Doktrinar, som slaviskt följer en doktrin,
stelnad.
Dokume’nt (lat. docume’ntum), aktstycke,
urkund, skriven el. tryckt handling. —
Dokumentarisk, stödd på, bestående av d.
— Subst.: Dokumentation, påvisande
med hjälp av d. — Dokumentera, styrka,
bevisa (genom d.).
Dol., förk. av d o 1 c e (se d. o.).
Dolabe’lla, Publius Cornelius (d. 43
f. Kr.), någon tid g. m. Ciceros dotter Tullia.
D. var utsvävande och opålitlig, från 49 f. Kr.
anhängare av Caesar, slöt sig efter dennes död
till mördarna, därpå till Antonius, som gav
honom Syrien till provins år 44. Ansatt av
Cassius (se d. o.), lät han året därpå döda
sig av en soldat. H. Sgn.
Dolce [då’ltfe], it., musikterm, milt, ljuvt.
— Dolcissimo [dåltJTsimå], så milt och
vekt som möjligt.
Dolce far nie’nte [då’ltje-], it., ljuv
sysslolöshet.
Dolci [då’ltj’i], Carlo, florentinsk målare
(1616—86), en av de sista medlemmarna av
den florentinska målarskolan. Hans målningar
äro mestadels täml. små, ofta framställande
en enda figur, i regel i bröst- eller midjebild,
men fyllda av passionerad och känslosam
ut-tryckskraft. Ämneskretsen är relativt trång;
flertalet arbeten är helgonbilder, huvudsaki.
martyrbilder med intensiv ehuru starkt
sentimental skildring av lidandet och andakten.
Upprepningen av likartade motiv gjorde ofta
D:s målningar något konventionella; deras
Evangelisten Johannes. Målning av Carlo Dolci. I
Palazzo Pitti i Florens.
sentimentala drag och ännu mera deras
efter-bildningar, utförda av mindre framstående
konstnärer, ha i de senaste årtiondenas smak
låtit D. framstå som en banal och affekterad
konstnär, ett omdöme, som i varje fall icke
äger giltighet om hans kolorit, vars finstämda
lokalfärger äro förenade av ett varmt
ljusdunkel. — D. målade stundom kompositioner
med flera figurer; en sådan (»Magdalena
torkar Kristi fötter») finnes i Nationalmuseum i
Stockholm, som också äger en karakteristisk
halvfigurbild, »Magdalena». H. W-n.
Dole [däl], stad i ö. Frankrike vid Doubs,
depart. Jura; 16,208 inv. (1921). Gammal
romersk, sedermera burgundisk stad, betydande
under senare medeltiden (universitet,
parlament, regeringssäte för Franche-Comté).
Försvarade sig hjältemodigt mot fransmännen
1477, 1636, 1668 och 1674. Universitetet
flyttades till Besangon 1691. Numera livlig
handelsort, järnvägsknut och industristad
(järnmanufaktur).
Dole’nte [dål-] el. D o 1 e n d o [dålä’ndå], it.
(av lat. dolère, känna smärta), musikterm,
vemodigt, klagande. Jfr Doloroso.
Dolerlt, se Basalt.
Doles, lettisk ö i floden Düna, omkr. 17 km
från mynningen. Därinvid skall enl. fattat
beslut anläggas en elektrisk kraftstation (för
200,000 hkr), avsedd att förse alla Rigas
industriföretag med elektrisk kraft.
Dolet [dålä’], É t i e n n e, fransk
renässanslärd (1509—46). Studerade i Italien, skrev
bl. a. »Commentatorium linguæ latinæ» (2
folianter, 1536—38), tog livlig del i
humanisternas stridigheter och uppsatte 1538 ett
tryckeri i Lyon. Anklagad för kätteri,
brän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
