- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
1109-1110

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dollar - Dollart - Dollfus - Dollmann, Georg von - Dollo, Louis - Dollond, John - Dolma el. Dolman - Dolma-bagtsche - Dolmen - Dolomieu, Déodat Guy Silvain Tancrède Gratet de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1109

Dollart—Dolomieu

1110

Mexikos övergång till
guld-myntfot motsvarar V2 Förenta
staternas d., har utbrett sig
till Filippinerna, Straits
sett-lements, Hong-kong, delar ar
Kina m. fl. länder (se dessa
länders myntväsen).

Under åren närmast eft r
världskriget kom d. att få stor
betydelse som betalningsmedel
i länder med deprecierat mynt,
särskilt i Tyskland. Stora
mängder dollarsedlar omsattes
i marknaden till oupphörligt
växlande men nästan ständigt
stegrade kurser, tills efter

guldmyntfotens återinförande det egna myntet
återvunnit sin stadga. O. Ä.

DoTlart, sydlig inbuktning av
Emsmyn-ningen mellan Tyskland och Nederländerna.
Uppkom juldagen 1277 genom islossning i
Ems och utvidgades genom inbrott från
havet 1287. över 50 orter, däribland staden
Torum, skola ha förstörts. Genom
indäm-ningar har land återvunnits, särskilt på
öst-frisiska sidan.

Dollfus [dålfy’s], en elsassisk familj, som
från mitten av 1700-talet spelat en ledande
roll inom Mülhausens textilindustri (firman
Dollfus-Mieg & c:ie). — Daniel D. - A u
s-set (1797—1870) gjorde sig främst känd som
glaciärforskare. — Jean D. (1800—87) var
firmans egentlige chef; han var ivrig
frihandlare, anlade omfattande arbetarbostäder (la
cité ouvrière) för sina arbetare och var 1877
—87 medl. av tyska riksdagen.

Do’llmann, Georg von, tysk arkitekt (1830
—95). Var verksam i München och konung
Ludvig II :s hovarkitekt. För denne utförde
han på landsbygden i Bayern de praktfulla
slotten Linderhof i fransk barock,
Neuschwan-stein i medeltida borgstil och
Herrenchiem-see i Versaillesstil; de båda sistnämnda blevo
ej helt fullbordade. G-g N.

Dollo [dålå’1, Louis, belgisk paleontolog
(f. 1857), konservator vid naturhistoriska
museet i Bryssel och prof, vid univ. där. D. är
banbrytare för paleobiologien, den nyare
riktning inom paleontologien, som med de levande
djurens anpassningar för skilda levnadssätt
som bakgrund söker utforska de utdöda
djurens anpassningar för att sedan analogivis
sluta sig till deras levnadssätt och
existensvillkor (»etologisk analys»). D:s klassiska
arbeten över I guanodon-skeletten från
Bernis-sart (se Dinosaurier, sp. 949) inleda
denna forskningsriktning. Viktiga äro hans
studier över lungfiskarnas och pungdjurens
evolution. Som D:s lag betecknar man följ,
satser: ett organ, som under utvecklingens
lopp blivit rudimentärt, återfår aldrig sin
ursprungliga utvecklingsgrad; ett organ, som
gått förlorat vid anpassningen för ett nytt
levnadssätt, uppstår aldrig på nytt, ifall
återgång sker till det tidigare levnadssättet, utan

Förenta staternas endollarsmynt i silver.

ersättes då funktionellt (»lagen om
utvecklingens oomvändbarhet») på annat vis. T. O.

Dollond [då’lønd], John, engelsk optiker
(1706—61), optisk instrumentmakare och led. av
Royal society. Var den förste, som förfärdigade
akromatiska prismor och linser (1757). Jfr
Akromatism.

DoTma el. D
o’l-m a n (av magyar.
dolmåny), en med
knäppsnören tvärs
över bröstet
(tofsprydd), tätt
åtsittande livrock med
korta skört,
tillhörande ungrarnas
nationaldräkt;
uniformsrock av
samma utseende, vilken
bäres av husarer.
Ett liknande plagg
är attilan (se
d. o.). Unif
ormsplagg av äldre
modell inom svenska

armén äro för husarer dolma och för
artillerister attila. M. B-dt.

Dolma’-bagtsche’, turk, (av dolma’, full, och
bagtsche’, trädgård), palats vid Bosporen i
n. ö. delen av Konstantinopel. Är byggt (1847
—55, för en kostnad av omkr. 50 mill. kr.) av
glänsande vit, marmorartad sten och i
korintisk stil samt är det praktfullaste av alla de
många palats de senare sultanerna uppfört
Bakom palatset, åt landsidan, höjer sig
ter-rassformigt Konstantinopels vackraste
trädgård. Se bild på nästa sida. H. A.*

Do’lmen (av okänt keltiskt ursprung)
brukas i Frankrike och England om dösliknande
gravbyggnader, stundom om hela den grupp
fornlämningar, vilkas mest utpräglade former
kallas dösar, gånggrifter och h ä
11-kistor. D. har någon gång brukats även i
Sverige.

Dolomieu [dålåmiö’], Déodat Guy S i
1-vain Tancrède Gråtet de, fransk
geolog (1750—1801). Företog 1775—89 vidsträckta
geologiska studieresor i Frankrike, på
Pyre-neiska halvön och framför allt i s. Italien.

Dolma, använd vid svenska
husarregementen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free