Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domare (Domareboken) - Domare (juridik) - Domareboken - Domaredansen - Domarregler - Domarringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Domare—Domarringar
1116-
politiskt förtryck. Ehud stred i spetsen för
inbyggarna på Efraims berg mot moabiterna
(3: 12 ff.). Barak och Debora (se D e b o r a)
uppbådade israeliterna i trakten av
Jisreels-slätten och besegrade de däromkring boende
kanaanéerna (kap. 4 ff.). Gideon synes, åtm.
enl. den ena berättelsen om hans uppträdande,
ha gripit till vapen närmast för att hämnas
ett brott mot sin släkt (8: 4 ff.), och Simson
stod nästan ensam i sin kamp mot filistéerna
(kap. 13—16). Man har uppdelat d. i större
och mindre och därvid räknat 6 större och 6
mindre. De större skulle vara Otniel, Ehud,
Debora-Barak, Gideon, Jefta och Simson, de
mindre Samgar, Tola, Jair, Ibsan, Elon och
Abdon. Tolvtalet har dock vunnits genom att
man räknat Debora och Barak som endast en.
Vidare märkes, att även Eli och Samuel kallas
d. (1 Sam. 4: 18; 7: 15). E. S-e. (S. H-r.)
Domare, den, som på grund av offentligt
bemyndigande har att, efter avlagd domared,
å statens vägnar, ensam el. som medlem av
kollegial domstol, pröva och avgöra
rätts-tvister, resp, åtal för brott. Av den, som skall
fungera som d., kräves domarhabilitet,
d. v. s. dels att ha egenskaper, nödvändiga för
att utöva domarkall, allmänna
habilitets-villkor, och dels för visst särskilt mål, att
äga personliga förutsättningar för att kunna
ha en fullt opartisk ställning till målet,
speciella habilitetsvillkor. Om speciellt
habilitetsvillkor saknas, föreligger speciell
inhabilitetsgrund, j ä v (se d. o.). — D. äro dels
lagfarna fackdomare, dels lekmannadomare.
Fackdomare är den, som efter för rättskunnig
d. erforderlig examen enl. förordnande
utövar domarbefattning. D. kan icke avsättas
utan rannsakning och dom. Han skall vara
svensk medborgare, ha fyllt 25 år och vara av
kristen eller mosaisk troslära. I den svenska
domstolsorganisationen förekomma
lekmannadomare i häradsrätt (se Nämnd),
ägodel-ningsrätt, vattendomstol, rådhusrätt
(illitte-rata rådmän, handelskunniga led., särskilda
led. i dispaschmål), i krigsdomstolarna
(militära led.) o. s. v. Jfr Domstol. G. C.;-Im-
Domareboken, den andra boken i ordningen
av de s. k. »förre profeterna» i judarnas
kanon (Josuas bok, Domareboken,
Samuels-och Konungaböckerna). Den börjar med en
kort redogörelse för Kanaans erövring, varvid
särskild hänsyn tages till stammarna Juda
och Simeon (i: 1—2: 5). Så följa
berättelserna om de olika domariia (2: 6—16: 31).
Denna avd. inledes med en framställning, som
inpressar utvecklingen under domartiden i
ett bestämt teol. schema: Israel avfaller från
Jahve och blir därpå förtryckt av någon
fiende, ångrar sig då och beder till Jahve om
hjälp, varefter denne sänder en domare, som
frälsar folket ur plundrarens hand. Därpå
nytt avfall med straff, bättring och hjälp i
regelbunden växling. Kap. 17—21 utgöra ett
bihang, som talar dels om Mikas bilddyrkan
och daniternas överflyttning till Lais (senare
Dan), varvid de togo Mikas gudabild med sig
(17—18), dels om det skändliga dådet i Gibea
och kriget mot Benjamins stam (19—21). —
Större delen av berättelserna om (de större)
domarna (se Domare) vilar på dubbla
källor, som sammanfogats till ett. Inledningen
till bokens huvudavdelning och de förbindande
partierna mellan berättelserna om de olika
domarna härleda sig från en redaktion, som
stått under stark påverkan av
Deuterono-mium (se d. o.). Jämväl bihanget, kap. 17—
21, är av sammansatt natur. — Litt.:
Well-hausen, »Die Composition der Hexateuch und
der historischen Bücher des Alten Testaments»
(1899); kommentarer på ty. av Nowack (1900)
och Kittel (1909) samt på eng. av Burney
(1918). E. S-e. (S. H-r.)
Domaredansen, svensk sångdans (ringdans),
mest känd från mellersta Sverige; en person
går inuti ringen med ett ljus, lyser de i ringen
gående i ansiktet och söker få dem att skratta.
Den, som skrattar, erlägger pant.
Domarregler, en för svensk rätt
betydelsefull samling rättsgrundsatser, tillskriven Olaus
Petri och som bär titeln »Domare embete» el.
senare »Några allmennelige regler ther en
domare skal sig alldeles effter rätta». Redan
under medeltiden fanns i Sverige en kortfattad
samling d., som fogades till handskrifter av
flera lagar. Dessa d. voro starkt påverkade av
kanonisk rätt. Olaus Petri, som synes ha känt
dessa d., har i sin samling sammanfört
material från vitt skilda håll: där finnas satser med
härstamning från i sista hand romersk och
kanonisk rätt, juridiska sentenssamlingar,
tysk rätt, svenska lagar och svensk
sedvane-rätt liksom även från förf:s egen rättsliga och
politiska erfarenhet. Det hela är dock
sammanhållet av förf:s originella, humana och
vidhjärtade rättsåskådning, byggd på
protestantisk tro och svensk rättstradition. Dessa
d. äro en av de märkligaste insatser, som
gjorts i svensk rättsutveckling i modern
riktning. De trycktes f. ggn 1619 av E.
Schrode-rus. Sedan 1635 är det sed, att de införas i
lageditionerna. Litt.: N. Beckman, »Våra
medeltida d.» (i Arkiv för nordisk filologi, ny följd,
30, 1917); »Samlade skrifter av Olaus Petri»,
utg. av B. Hesselman, IV (1917). K. G. Wn.
Domarringar kallas vissa på många ställen i
s. och mellersta Sverige förekommande runda
el. avlånga stensättningar. Stenarna, som
kunna vara mycket stora, äro vanl. till
antalet 9 el. 12, stundom färre, 6—8, någon
gång ända till 24, som i den ståtliga ovala
stenkretsen vid Nässja i närheten av
Vadstena. Vid grävning har man stundom funnit
kol inom stenkretsarna, och man har
konstaterat, att offerkällor ofta ligga i deras
närhet, vilket kan antyda, att de använts vid
gudstjänst och offer. Den folkliga
benämningen torde även kunna ha sitt berättigande.
I medeltida handlingar omtalas åtskilliga
ställen med dylika fornminnen som tingsorter,
och i Danmark höllos ännu på 1500-talet ting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
