Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domarringar - Domat el. Daumat, Jean - Domatier - Dombes - Dombok - Dombrott - Dombrowski - Dôme - Domedag - Domela Nieuwenhuis, Ferdinand - Domenichino (Domenico Zampieri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Domat—Domenichino
1118
Domarring. Västergötland.
vid dylika stenkretsar. Även på många ställen
i Sverige ha säkerligen d. tjänstgjort som
byarnas tingsplatser. Under senaste år har man
i några fall funnit gravar i dylika
stenkretsar, vilket icke torde behöva motsäga den
ovan givna tolkningen. T. J. A. (H. R-h.)
Domat el. Daumat [dåma’], Jean,
fransk rättslärd (1625—96). Var i trettio år
allmän åklagare i sin hemstad, Clermont,
slutligen bosatt i Paris; nära vän till Pascal.
D:s förnämsta verk är »Lois civiles dans leur
ordre naturel» (4 bd, 1689—97).
Domätier, hos växter förekommande
hålig-heter el. andra bildningar av bestämd form,
vilka regelbundet bebos av smärre djur (z o
o-domätier) el. lägre växter (f y t o d o m
a-t i e r), som på ett el. annat sätt äro
värdväxten till nytta. Till zoodomatierna höra
akarodomatier, som bebos av akarider
(kvalsterdjur), och myrmekodomatier,
som bebos av myror. Det förra slaget
förekommer hos många träd och buskar med
glatta el. föga håriga blad, t. ex. hos linden
och klibbalen i form av hårtofsar i
nervvinklarna på bladets undersida, hos eken bildade
av den tillbakavikta bladkanten etc.
Myrmekodomatier äro t. ex. taggarna hos Acacia
fistula (jfr Myrmekofila växter). —
Fytodomatier äro fykodomatierna,
bebodda av alger, t. ex. hos Azolla (se d. o.), och
mykodomatierna, bebodda av
bakterier, t. ex. hos bal jväxter (se B a 1 j
växt-bakterier), el. av svampar (se M y k
or-r h i z a). G. M-e.
Dombes [dab], moränplatå i vinkeln mellan
Rhöne och Saöne i ö. Frankrike, depart. Ain.
Är en ojämn, illa dränerad moränmark,
översållad av dammar för fiskfångst. På senare
tid ha flera av dessa torrlagts och uppodlats.
Dombok, benämning på en underrätts
allmänna protokoll, d. v. s. de vid underrätt
förda minnesböckerna ang. tvistemål och
brottmål jämte de ansökningsärenden, om
vilka ej stadgats, att de skola intagas i
särskilt protokoll. Enl. lag skola emellertid
protokoll föras ang. lagfarter, inteckningar,
tomträtts- och vattenfallsrättsärenden,
äktenskapsförord, förmynderskap och
godmanskap ävensom bouppteckningar, bevakade
testamenten och avhandlingar om lösöreköp.
De sex särskilda protokoll, i vilka dessa
ärenden skola införas, pläga i motsats till d.
benämnas sm åpr o t oko 11. Vid
rådstuvu-rätt skall därjämte föras särskilt protokoll
om förlagsinteckningar, vid Stockholms
råd-stuvurätt särskilt protokoll över inteckningar
i fartyg. Härads- och rådstuvurätternas äldre
d. och småprotokoll skola förvaras i
landsarkiven (jfr Renovatio n). L. A.*
Dombrott, försök att olagligen
åstadkomma förnyad prövning av genom domstol
fastställd dom. D. straffas med böter.
Dombro’wski, se D q b r o w sk i,
Döme [däm], fr., domkyrka (se Dom 1).
Domedag, se Yttersta do m_e n.
Do’mela Nieuwenhuis [-nFvenhöis],
Ferdinand, holländsk socialist (1846—1919).
Som lutersk präst greps D. av socialismen,
nedlade 1879 sitt prästämbete och blev en av
ledarna för den holländska arbetarrörelsen.
1891 bröt han med den parlamentariska
taktiken, som dock under Troelstra m. fl.
segrade; D. övergick med en del av sitt parti
till en revolutionär, anarkistisk riktning, men
hans inflytande inom arbetarrörelsen
minskades starkt. Han har bl. a. skrivit »De
geschie-denis van het socialisme» (1902).
Domenichino [-ki’nå], eg. Domenico
Zam-pieri, kallad D., bolognesisk målare (1581—
1641). Utbildades hos Carraccierna i Bologna,
flyttade omkr. 1602 till Rom och biträdde
Annibale Carracci vid utsmyckningen av
Pa-lazzo Farnese, uppmärksammades av kurian
och fick utföra fresker i romerska kyrkor (San
Pietro in Vincoli, omkr. 1604; Sant’ Onofrio,
1605; San Gregorio Magno, 1608; San Nilos
kapell i Grottaferrata, 1609—10). Märkliga
äro D:s under dessa år utförda mytologiska
fresker i Villa Belvedere vid Frascati (nu i
en privatsamling i Wien), vilkas komposition
visar ett försök till utbildning av det
harmoniska samband mellan människogestalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
