Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domenichino (Domenico Zampieri) - Domesdaybook - Domesnäs - Domesticera - Domestik - Domför - Domhavande - Domherre (katolska kyrkan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Domesdaybook—Domherre
1120
»Dianas jakt.» Målning av Domenichino.
och landskapsbild, som senare var det
formella huvudproblemet i Poussins konst.
Liknande strävanden, som skänka
bildkompositionen en storslagen dekorativ hållning,
uppträda i freskerna i Grottaferrata. Bland
senare monumentalmålningar märkas fresker i
Palazzo Costaguti (omkr. 1615), i San Luigi
de Francesi, i Santa Maria in Trastevere
(1617), i domen i Fano och, främst, i Sant’
Andrea della Valle (1624—28;
evangelistfigu-rer i mittkupolens pendentiv, allegoriska
figurer och scener ur Andreaslegenden i koret),
vilka sistnämnda betecknats som höjdpunkten
av barockens kyrkliga måleri och som visa
D:s klassiskt måttfulla och storslagna men
rörliga och kraftiga stil i dess ädlaste form.
D:s följande fresker (i åtskilliga romerska
kyrkor och i Cappella del Tesoro i Neapels
dom), som delvis utfördes under ogynnsamma
och nedstämmande yttre förhållanden, röja en
avmattning av hans skaparkraft. — Jämte
monumentalmålningarna utförde D.
stafflitavlor med religiösa och mytologiska ämnen,
i synnerhet scener ur helgonens historia, ss.
den berömda »Hieronymus’ sista nattvard» i
Vatikanens pinakotek (1614). Bland de
mytologiska kompositionerna märkes D :s
behagfulla målning »Dianas jakt» i Villa Borghese
(1621) med en mängd badande och lekande
flickor i ett arkadiskt landskap.
D :s konst är liksom Carracciernas starkt
eklektisk; stildrag från Rafael, Michelangelo
och Correggio uppträda vid varandras sida
men tydligt underordnade en bestämd
konstnärlig vilja. Adelsmärket hos D:s konst,
sådan denna visar sig särskilt i freskerna, är
den allvarliga och okonstlade storslagenheten,
den klara uppbyggnaden och den lugna
helhetsverkan, drag, som ställa honom i bestämd
motsats till den härskande romerska barocken,
främst representerad av P. da Cortona. H. W-n.
Domesdaybook [-[dö’mzdei-bok],-] {+[dö’mzdei-
bok],+} »domedagsboken»,
eng., jordebok över
England. För att få
tillförlitlig grundval för
skatteför-delningen lät Vilhelm
Er-övraren 1085—86
uppteckna all jordegendom i
England med angivande av
egendomens omfång, värde,
ägare och skatter, vilket
allt samlades i den s. k.
D.; den ägde högsta
vitsord i rättstvister, och dess
utslag ansågos stå sig »till
domedag». D., som
bevarats i en
pergamentsvolym i folio och en i
kvartformat, är en ytterst
värdefull källa för kunskapen
om England under den
tidigare medeltiden; den
omfattar emellertid icke de
fyra nordligaste
grevska
pen, ej heller vissa städer, bl. a. London. Den
utgavs i två bd 1783 (tillägg, 2 bd, 1811—16);
fotografiska reproduktioner utg. 1861—63.
Litt.: F. W. Maitland, »D. and beyond»
(1897; 3:e uppl. 1921); A. Ballard, »The D.
inquest» (1906).
Domesnäs (lett. Kolkas rags), Kurlands
nordligaste udde. Fortsättes av ett omkr. 6 km
mot n. ö. utskjutande undervattensrev; på
detta står D. fyr, 4 km från kusten.
Domesticera (lat. domesticäre), tämja,
förvandla till husdjur.
Dome.stlk (av lat. dome’sticus, hörande till
huset). 1. Underordnad hushållsmedlem,
tjänare. — 2. Ett slags grövre bomullstyg med
tvåskaftad bindning.
Domför säges en domstol vara, då minst det
antal ledamöter är närvarande, som enligt lag
fordras, för att domstolen skall få utöva sin
domsrätt. Häradsrätt är i regel d. med
häradshövding och minst sju nämndemän, å vissa
tingssammanträden med häradshövding och
minst tre nämndemän, rådstuvurätt med tre
led., hovrätt med fem, så ock med fyra, om
tre av dem äro om slutet ense. I Högsta
domstolen kunna ringare mål avgöras av fem led.,
så ock av fyra, om alla fyra äro om slutet ense,
över viktigare saker skola minst sju döma.
Under vissa förutsättningar skola till
garanterande av enhetlighet i rättskipningen alla
Högsta domstolens ledamöter sitta till doms.
I Regeringsrätten kunna mål avgöras av fem
ledamöter, så ock av fyra, om tre av dem äro
ense om slutet. T. E.; -1m-
Domhavande, i åtskilliga lagar och
författningar gemensam beteckning för
häradshövding (se d. o.) och den, som enl. förordnande
upprätthåller hans ämbete.
Domherre, i katolska kyrkan medlem av
ett domkapitel (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
