Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domherren - Domicil - Domiciliant, Domiciliat, Domiciliera - Domicillag - Domina - Dominans - Dominant - Dominera - Dominguez, José Lopez - Dominica - Dominicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Domherren—Dominicus
1122
Domherre, hane (t. v.) och hona.
Domherren, Py’rrhula py’rrhula (förr
vulgä-ris), tillhör ett släkte av fam. Fringillidae
(finkar), vilket främst igenkännes på den
koniska, korta och tjocka näbben. Hanen har
hätta, vingar och stjärt blåsvarta, ryggen
askgrå, gumpen vit och bröstet cinnoberrött.
Honans färger äro mattare, och bröstet är hos
henne rödgrått. D. är utbredd över hela
Europa, utom de sydligaste delarna, samt n.
Asien. Om sommaren håller den till inne i
täta barrskogar och är föga synlig; där
bygger den tämligen lågt en liten plattform av
kvistar med ett grunt rede; äggen äro 4—5,
blågröna med mörka prickar. Föräldrarna
skydda ungarna med stor självuppoffring. D.
lever sällskapligt. Om senhösten och vintern,
då födan tryter, söker den sig till bebyggda
trakter. Främst livnär den sig av frön, som
den även plockar ut ur många slags bär, t. ex.
rönnbär; fruktköttet förtär den däremot
endast i nödfall och låter det falla till marken.
Vintertid äter d. även knoppar och kan
därför anställa skada i trädgårdarna. Flykten är
lätt men långsam; på marken rör sig d. rätt
klumpigt. Sången utgöres av ett strävt
kvittrande, då och då avbrutet av några
flöjttoner. I fångenskap blir d. mycket tam och
tillgiven sin vårdare samt kan lära sig vissla
melodier. T. P.
Domicil (lat. domici’lium’), hemvist,
boningsort; medelpunkten för en persons rättsliga
förhållanden; huvudsaki. uttryck för växels
betalningsort, om denna är en annan än
växel-betalarens boningsort. — Domiciliera en
v ä x e 1, på en växel angiva annan
betalningsort än växelbetalarens boningsort. Om växeln
även förses med påteckning om av vem den
skall å domicilorten betalas, vilken påteckning
i allm. ej må verkställas av annan än
utställaren el. av trassaten i samband med växelns
godkännande, kallas den sålunda angivne
be-talaren domiciliat. Den, som domicilierar
en växel, resp, därutöver anger domiciliat,
kallas domiciliant. N. Mk.
Domicilia’nt, Domiciliat, Domiciliera, se
Domi c i 1.
Domiclllag (av lat. domici’lium, bostad),
rättsordningen i det land, där en person har
sitt fasta hemvist. D. kan i olika avseenden
bli bestämmande för hans privata
internationella rättsförhållanden. Jfr
Internationell privaträtt.
Do’mina, lat., husfru; härskarinna;
föreståndarinna för nunnekloster el. jungfrustift.
Domina’ns, dominerande egenskaper, se
Mendelism och Ärftlighetslära.
Domina’nt. 1. (Lat. do’minans, näml,
to’-nus, »härskande ton»), rena kvinten uppåt el.
nedåt (över- och underdominant). —
D.-ac-k o r d, ackord på d. som grundbas. T. N.
2. Ett härskande psykiskt komplex.
Dominera (lat. dominäri), härska, behärska;
framträda starkast; göra sig gällande på
andras bekostnad.
Dominguez [öåmi’ngcoäp], José Lopez,
se Lopez Dominguez.
Dominica [dåminTko] (fr. La Dominiquej, ö
i Västindien bland Små Antillerna på 15° 30’
n. br.; 790 kvkm, 39,190 inv. (1924). Ingår
i britt, kolonien Leeward islands; huvudort
Roseau (7,283 inv.) på v. kusten. D.
tillhör Antillernas inre, vulkaniska ökedja;
kusterna äro branta; högsta toppen, Morne
Diablotin, når 1,447 m ö. h. Talrika
solfata-rer och heta källor; beryktad är den kokande
kratersjön Boiling lake. Vegetationen är
yppig; bergssluttningarna klädas av värdefull
timmerskog, ön är berömd för landskaplig
skönhet. Invånarna äro negrer och mulatter,
de flesta fransktalande; på en reservation
leva 400 kariber (blott få rasrena). D.
frambringar stora mängder frukt (limetter,
apelsiner) och har jordens största limettexport;
odling av kakao, socker och bomull. — D.
upptäcktes av Columbus 3 nov. 1493 (en
söndag, dies dominica), koloniserades på
1600-talet av fransmän och blev brittisk
besittning 1763 (den hölls besatt av fransmännen
1781—83 och 1802—14). Negerslaveriets
avskaffande (1838) medförde en svår
ekonomisk kris. — Litt.: S. Grieve, »Notes upon
the island of D.» (1906).
DomFnicus (sp. Domingo), dominikanordens
stiftare (1170—1221). Var född i Gamla
Kasti-lien av gojd familj (uppgiften, att han tillhört
släkten Guzman, är dock obestyrkt), blev
efter avslutade skolstudier kanonikus i Osma
(omkr. 1199), biträdde biskop Diego av
Aze-vedo vid dennes reform av kapitlet enl.
au-gustinregeln och följde biskopen på resor i s.
Frankrike, där han mötte sitt livs stora
uppgift. kampen mot kättare. Sydfrankrike
översvämmades vid denna tid av albigenser, till
vilka påvliga legatpredikanter utsänts. Till
dessa slöt sig D. I sitt arbete, präglat av
glödande spansk fanatism och kallt beräknande
världskännedom, upptog han delvis
motståndarnas metoder, framför allt
vandringsaposto-latet i fattigdom. Ur denna hans
omvändelseverksamhet framväxte efter Diegos död (1207)
predikar- el. dominikanorden (se d. o.). Sina
senare levnadsår tillbragte D. på resor i sin
ordens angelägenheter. Kort efter det att
denna erhållit sanktion, avled D. Till hans liv
V. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
