Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dominikanorden el. Predikarorden - Dominikanska republiken, San(to) Domingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Dominikanska republiken
1126
Sverige dominikankloster i Visby, L ö
d-öse, Skara, Strängnäs, Stockholm,
Västerås, Åbo och V i b o r g, samtliga
munkkloster; i Kalmar och Skänninge
funnos dominikankloster för både munkar och
nunnor. Särskilt berömda voro
dominikan-klostren i Sigtuna och Stockholm (efter
sistnämnda kloster bär ännu Svartmangatan sitt
namn). I Norge nämnas dominikankloster i
Oslo, Bergen, Trondhjem och Hamar. Även i
Danmark vann orden vidsträckt utbredning;
så nämnas svartbrödrakloster i Slesvig,
Tön-der, Haderslev, Ribe, Viborg, Aarhus, Vejle,
Odense, Næstved, Vordingborg, Roskilde,
Skælskör, Holbæk, Helsingör, Lund, Ähus,
Hälsingborg och Halmstad.
Litt.: Heimbucher, »Die Orden und
Kon-gregationen der katolischen Kirche» (1896—
97); F. H. S. Denifle och Ehrle, »Archiv für
Literatur- und Kirchengeschichte des
Mittel-alters» (7 bd, 1885—1900); B. Altaner, »Die
Dominikanermissionen im 13. Jahrhundert»
(1924). _ A. G-w.
Dominikanska republiken (sp. Republica
Dominica’na), även kallad San(to)
Domingo, republik i Västindien på ön Haiti,
omfattar dess ö. och mellersta delar med utanför
liggande småöar; 50,070 kvkm, 897,405 inv.
(1921); huvudstad Santo Domingo. Om
naturförhållanden m. m. se Haiti 1. I D:s n.
huvuddel, Cibao, odlas i ö. kakao, tobak och
kaffe; exporthamnar Sanchez och Puerto
Plata. Trakten omkr. Santiago m. fl. (La Vega
Real) är D:s bäst utvecklade och tätast
befolkade område. Regnskogarna på bergens n.
sluttningar lämna mahogny, guajakved o. a.
värdefulla träslag. I D:s s. huvuddel
dominerar sockerodlingen; de största plantagerna (på
Seibohalvön) ägas av utlänningar;
exporthamnar San Pedro de Macoris och Santo Domingo.
I D :s torra ö. delar drives boskapsskötsel.
Mi-neralfyndigheterna (guld, koppar, järn, kol,
salt, petroleum) bearbetas f. n. ej. D:s export
uppgick 1924 till 30,3 mill. doll. (till U. S. A.,
Kanada och Storbritannien), därav socker 21,7
mill. doll.; importen uppgick s. å. till 21,6 mill.
doll. (68 % från U. S. A.), huvudsakligen
födoämnen och bomullsvaror. Vägnätet har under
U. S. A:s förvaltning förbättrats; 232 km
järnvägar (i Cibao), dessutom plantagebanor.
Metersystemet är infört; myntenheten är en peso
(nominellt — en U. S. A.-dollar), delad i 100
centavos. — Befolkningen är spansktalande
och utgöres till mer än hälften av mulatter;
^4 uppges vara vita (delvis ättlingar av de
spanska erövrarna). Negrerna äro talrika
i kusttrakterna (Samanähalvön) och på
soc-kerplantagerna. I städerna bo många
syriska köpmän. Statsreligionen är
romerskkatolsk (ärkebiskop i Santo Domingo); andra
bekännelser tolereras. Primärundervisningen
är avgiftsfri och nominellt obligatorisk;
universitet i Santo Domingo.
D:s författning är av 18 nov. 1844, senare
flera gånger ändrad (senast 1924).
Verkstäl
lande makten utövas av en president, vald
på 4 år. Kabinettet har 7 medlemmar.
Lagstiftande makten vilar hos
nationalkongres-sen, bestående av en senat om 12 medl. (en
för varje provins) och en
deputeradekammare om f. n. 24 medl. Presidenten väljes
genom elektorer, kongressmedlemmarna utses
genom allmänna val. Provinserna styras av
guvernörer. Statsinkomsterna voro 11 mill. doll.
1924, utgifterna 11,4 mill. doll.; statsskulden
uppgick 1925 till 13,6 mill. doll. Den aktiva
truppstyrkan, organiserad som poliskår,
uppgår till 1,283 man. — Flaggan är genom ett
vitt kors delad i 4 lika stora rektanglar, den
övre vänstra och den nedre högra blå, de
övriga röda; örlogsflaggan har dessutom i
korsets mitt statsvapnet. S F.
nistoria. D. har i stort sett gemensam
äldre historia med Haiti (se d. o.). 27 febr.
1844 proklamerades D. som självständig
republik med general Pedro Santana som
förste president. Statens historia har präglats
av strider först mot republiken Haiti, sedan
mellan inhemska partiledare, bl. a. Santana,
Bonaventura Baez och Manuel
Jiménez, upprepade revolutioner, ombyten av
författningar samt dåliga statsfinanser. 1861
gav sig republiken under Spanien men
lösslet sig ånyo 1864—65. Efter förhandlingar
med Förenta staterna uttalade sig D. 1869—
70 för nordamerik. annexion av landet, men
Förenta staternas senat vägrade 1871
ratificera fördraget. Så följde ånyo en tid av täta
presidentbyten, tills negern general Ulysses
Heureaux fick makten. 1883 samt ånyo 1887
blev han president och lyckades genom
despo-tiskt skräckvälde kuva alla revolutionsförsök
men mördades 1899. Sedan utbröto åter
inbördes strider; de mest framstående partiledarna
voro general Horacio V ås qu e z, ledare
för »horacistas», och köpmannen Juan I s
i-doro Jiménez, son till M. Jiménez,
ledare för »jimenistas». Under presidenten R
a-mön Cåceres slöts 1907 ett fördrag med
Förenta staterna, som åtogo sig att upptaga
D:s tullinkomster och vårda dess finanser,
varjämte D :s utländska fordringsägare medgåvo
50 % ackord. Under Cåceres’ presidenttid
åtnjöt D. en kort period av lugn, men han
mördades 1911, varpå anarkien åter grep omkring
sig. När dåv. presidenten, J. I. Jiménez, april
1916 störtades, läto Förenta staterna landsätta
marinsoldater, vilka snabbt återställde
ordningen. Den nyvalde presidenten, dr
Francisco Henriques Carvajal, motsatte
sig ett nytt fördrag med Förenta staterna,
enl. vilket detta land skulle få vidsträckta
finansiella och administrativa befogenheter,
varpå ockupationstruppernas befälhavare
genom en proklamation 29 nov. 1916 ställde
republiken under amerikansk
militärförvaltning; presidenten gick i landsflykt. Denna
ockupation återställde lugnet och främjade
landets ekonomiska utveckling men
avvecklades 1921—24. 1922 bildades en inhemsk
pro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
