Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domitianus, Titus Flavius - Domitius, släkt - Domkapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Domitius—Domkapitel
1130
höjd sold o. dyl., varmed folkets och
soldaternas bevågenhet köptes, tillgrep D.
avrättningar och konfiskeringar av de förmögnas
egendom o. dyl. Slutligen bildades en
sammansvärjning vid hovet, och D. mördades 18
sept. 96. — Litt.: Gsell, »Essai sur le règne
de 1’empereur Domitien» (1894); E. Koestlin,
»Die Donaukriege Domitians» (1910). H. Sgn.
DomFtius, romersk släkt. G n a e u s D. var
make till Agrippina d. y. och far till L u c i u s
D. Ah e n o b a r b us (kejsar Nero). G n a e u s
Calvinus D., anhängare till Caesar, slöt
sig efter mordet på denne till Antonius.
Domkapitel (av lat. do’mus [Do’mini] =
[Herrens] hus, och capi’tulum, kapitel). Dess
ursprung är att söka i de vid 100-talets slut
som rådgivande församlingar vid biskoparnas
sida framträdande presbyterkollegierna.
Munk-livets ordningar satte snart sin prägel på
presbyterierna. Till skillnad från munkarna
kallades biskopskyrkornas sammanlevande
präster canonici (i dessa kyrkors canon el.
matrikel inregistrerade och sålunda fast
anställda clerici). Riktlinjerna för framtiden
gåvos av biskop Krodegang av Metz genom
hans omkr. år 760 utfärdade bestämmelser för
klerus där. Katedralkyrkornas präster skulle
bo i samma hus (claustrum) som biskopen och
stå under hans tillsyn, de skulle äta
tillsammans, sova i samma sal, följa en viss
gemensam dagordning, bl. a. iakttaga de 7 för varje
söckendag föreskrivna bönetimmarna (horae
canonicae) samt föra ett kristligt och
broderligt liv. Synoden i Aachen (816) skärpte
regeln för kanoniskt liv (vita canonica).
Sammanslutningen fick namnet kapitel närmast
därav, att dagl. ett kapitel ur bibeln
förelästes. Sedan övergick namnet till
samlingsrummet, slutligen till de där församlade. Vid
biskops- och domkyrkor blev namnet d.
Under 900- och 1000-talet upplöstes av olika
skäl denna munkartade gemenskap. I st. f.
canonici regulariter viventes (de, som levde
enl. regeln) trädde canonici seculariter
viventes (de, som levde på världsligt sätt). Olika
grader av ämbeten inrättades, och stora
pre-benden tilldelades capitulares, d. v. s. kaniker,
som hade rösträtt i kapitlet och bestämd stol
i kyrkans kor. Capitulares fingo
medbestämmanderätt vid tillsättandet av flertalet
platser inom kapitlet, vid frågor om domkyrkans
egendom samt — genom Alexander III:s
lagstiftning — vid den biskopliga
stiftsförvalt-ningen. Vid 4:e Lateranska mötet (1215)
er-höllo d. rätt att ensamma välja biskop. Denna
valrätt inskränktes sedan av påvens
provi-sionsmakt, d. v. s. rätt att själv tillsätta
biskop, liksom påven kunde förbehålla sig
till-sättningsrätt även för kapitelsvärdigheter.
Under senare medeltiden förvärldsligades
kapitlen alltmer, på samma gång som deras
rikedomar växte. Vid Tridentinska mötet (1545—
63) ändrades d. till helt andliga institutioner.
De protestantiska kyrkorna ersatte i regel
d. med andra former för kyrkostyrelse: i
Tyskland med konsistorier, inom de calvinska
kyrkosamfunden med presbyterialförfattning.
I engelska episkopalkyrkan fingo kapitlen
sin uppgift begränsad huvudsaki. till att
besörja domkyrkogudstjänsterna.
Inom Sveriges nuv. gränser är Lunds d.
det äldsta. Redan 1085 stiftade Knut den
helige vid domkyrkan där ett andligt
konvent efter Augustinus’ regel. Till sekulärt
kapitel anses det lundensiska konventet ha
om-bildats 1145. Försök till kapitelordning med
munkar torde ha gjorts vid Uppsala
domkyrka kanske redan av den förste
ärkebiskopen, Stefan, på 1160-talet. Med säkerhet
fanns detta kapitel som regulärt på 1190-talet
men tycks vara försvunnet på 1220-talet.
Biskop Bengt i Skara synes 1220—21 ha
organiserat ett verkligt, trol. sekulärt d. i sin
stiftsstad. Biskoparna i Linköping (1232) och Åbo
sökte följa exemplet. Legaten Vilhelms av
Sabina besök 1248 gav fart åt kapitlens
organiserande. Ärkebiskop Jarler i Uppsala (1237—
55) gav sitt stift ett fast sekulärt kapitel.
Omkr. 1300 var institutionen överallt i Sverige
färdig. Under 1400-talet ägde en
kraftmätning rum mellan d. å ena samt påve- och
kungamakt å andra sidan, särskilt om
biskops-tillsättningarna. Mot medeltidens slut
kring-skars d:s rätt i detta avseende av den
världsliga makten, förspelet till den utveckling, som
utmynnade i Gustav Vasas reformation.
Svenska medeltida d. voro organiserade på
kanonisk grund och räknade två grupper
kyrkomän: prelater (praelati), högsta graden,
som innehade mera bestämda och viktiga
ämbeten, samt kanikerna, som gjorde tjänst vid
domkyrkans mässor. Dock kunde både prelat
och kanik begagnas som benämning på alla
capitulares. — Praepositus (prosten), i Sverige
domprosten, var biskopens närmaste man och
ledare av kapitlets förhandlingar, i Sverige
dock endast vice preses i biskopens frånvaro.
Stundom fanns som särskild prelatur ett
ärke-diakonat bredvid domprostämbetet. Vidare
hade man dekanus, i Sverige kallad däkin.
Efter dessa kommo kantorn (ej alltid medlem
av kapitlet) och skolastikern, föreståndare för
katedralskolan, tidigt med plats i kapitlet.
Innehavare av andra viktigare
kapitelämbeten voro sakristanen, sysslomannen (yconomus,
på kontinenten kallad cellarius) och custos.
Medlemmar i svenska d. växlade till antalet.
Under senmedeltiden funnos i Uppsala 20,
i Strängnäs och Åbo 13, i Linköping minst
12, i Västerås 6—7 kaniker.
Reformationen i Sverige bibehöll d. men
reducerade medlemsantalet, de ekonomiska
tillgångarna och maktbefogenheten. D:s rätt
att välja biskop bevarades åtm. formellt under
reformationstidens början. Successivt
över-gingo dock biskopstillsättningarna
automatiskt i Gustav Vasas hand. 1571 års
kyrkoordning omnämnde el. förutsatte ej
domkapi-telsinstitutionen, som sålunda tycktes vara
stadd på avskrivning. I Nova ordinantia (1575)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
