Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domnarvet (järnverk) - Domnarvet (municipalsamhälle) - Domning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Domnarvet—Domning
1136
Domnarvet.
uteslutande koks i blästerhyttorna är
tillv.-kapaciteten omkr. 100,000 ton tackjärn per
år. De elektriska hyttorna ha en kapacitet
av intill 60,000 ton tackjärn. I dem nyttjas
endast träkol. Masugnsgasen från
elektrohyt-torna brukas för olika uppvärmningsändamål,
hyttslaggen delvis till framställning av
cement. 2. Bessemerverket med 4 basiska
kon-vertrar. Den basiska el.
Thomas-Gilchrist-ska bessemermetoden tillämpas sedan 1891.
Normalproduktionen är 110,000 ton
thomas-göt, huvudsakl. järn. Som biprodukt erhållas
årl. omkr. 20,000 ton thomasfosfat. 3.
Martin-verket med 4 martinugnar. I anslutning till
martinverket finns ett stålgjuteri med en
års-tillverkning av omkr. 3,500 ton. 4. Elektriska
stålverket med en 20 tons och en 10 tons
stålugn. 5. Valsverksavdelningen med ett
elektriskt drivet duoreversergötvalsverk med en
kapacitet av 115,000 ton göt per år samt 5
större och 5 mindre valsverk för plåt, tråd
m. m. 6. Manufakturavdelningen för
tillverkning av klippspik, rälsspik, skarvbult, diverse
manufaktur, spett, axlar etc. 7. Tegelverk
för brukets eget behov av tegel, såväl
cha-motte- som kvarts- och cementtegel. 8.
Cementfabrik för tillverkning av cement av
hyttslagg. 9. Syrgasfabrik med årlig
kapacitet av 80,000 kbm syrgas.
Verkets areal utgör 114,88 har, varav
industriområde 66,48 har. Arbetarnas antal är
vid normaldrift omkr. 2,400; liksom
tjänstemännen bo de till större delen i bolagets hus.
Genom beviljande av byggnadslån ha skapats
706 egna hem med 2,484 rum. Samlingshus
för arbetarna och idrottsplatser för ungdomen
finnas sedan länge. Bruksaffärer,
marketen-terier, skoreparations- och
skrädderiverkstäder har bolaget inrättat. Likaså håller
bolaget läkare, sjuksköterskor, medicin, sjukhus,
sanatorium, barnkolonier, vilohem och
badhus. Intressekontor är fullständigt genomfört,
arbetarpensionering delvis. Det omfattande
bildningsarbetet omhänderhas av a.-b.
Bergslagets praktiska skolor, som grundats genom
betydande donationer av disponent E. J.
Ljungberg. För gossarna finnas yrkes- och
lärlingsskolor, för flickorna husmodersskolor
och därmed sammanhängande kurser; för
vuxna ha aftonskolor upprättats.
D:s tillverkning är avsedd för verkstäder
och varv och avsättes numera huvudsakl. inom
Skandinavien. Många svenska fartyg äro
byggda av material från D :s järnverk liksom
en mängd av landets större broar.
Sågverksrörelsen har liksom kolugnarna
fr. o. m. 1922 nedlagts och överflyttats till
det närbelägna Bysjön (vid Dalälven strax
ovanför Forshuvudforsens kraftverk). Bysjön
omfattar: 1. Sågverk med 4 ramar.
Årsproduktion omkr. 7,000 stds. 2.
Kolugnsavdelning med kolugnar samt fabriker för
tillvaratagande av biprodukter frän kolugnarna.
Årsproduktion omkr. 45,000 läster träkol,
25,000 tunnor tjära, 120 ton terpentin, 1,200
ton acetat och 220 ton metylalkohol. — Jfr
Kvarnsveden. A. Ng.*
Domnarvet, municipalsamhälle (sedan 1 jan.
1926) i mellersta Dalarna, s. s. v. om Falun;
Stora Tuna socken, Kopparbergs län; 24,27
kvkm, 14,519 inv. (1926), därav i Stora Tuna
11,728 och i Amsbergs kapellförsamling 2,791.
Tax.-värde å fast egendom 48,911,500 kr.
(1926). Bevillningstax. inkomst 9,831,040 kr.,
därav beskattningsbar 5,362,830 kr. (1926).
Domning, ett tillstånd, som under vissa
omständigheter inträder i någon kroppsdel och
vanl. är förenat med minskad känsel- och
rörelseförmåga samt med egendomliga
känselförnimmelser, än stickande, än surrande, än
liknande den förnimmelse man erfar, då en
insekt kryper på huden (»myrkrypning»).
D. kan orsakas av bristande blodtillförsel
men torde i de allra flesta fall bero på
någon inverkan på ifrågavarande kroppsdels
nerver, varigenom dessas ledningsförmåga
mer el. mindre rubbats. Vanligast
uppträder d. i armar och ben, t. ex. då vid
sittande ställning lårets baksida vilar mot en
skarp kant och till följd därav stora
höftnerven (nervus ischiadicus) sammantryckes,
el. i en arm, då dess nervstammar blivit
klämda, vilket kan ske, t. ex. under sömnen,
därigenom, att huvudet vilar på armen el.
armen hänger över sängkanten. Dylika
tillstånd äro snart övergående. Om d. och de
egendomliga förnimmelser, som åtfölja detta
tillstånd, fortfara en längre tid och ej kunna
härledas från något genom svulster el. dyl.
utövat tryck på de periferiska
nervstammarna, kunna de utgöra symtom av sjukliga
förändringar i nervsystemets centralorgan. C. L.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
