Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domodossola - Domokos - Domostroj - Domprost - Domptör - Domremy-la-Pucelle - Domsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Domodossola—Domsaga
1138
Domodossola [dåmådå’såla], stad i
Ossola-dalen (kring floden Toce), i n. Italien, prov.
Novara; 7,414 inv. (1921). Är italienska
utgångspunkten för passvägen över Simplon och
station på Simplonjärnvägen.
Domoko’s, ort i n. ö. Grekland, nomos
La-rissa, Tessalien. Biskopssäte; 1,634 inv. (1920).
Invid D. stod 17 maj 1897 ett slag mellan
greker (under kronprins Konstantin) och turkar
(under Edhem pascha). Det slöt med
grekernas skyndsamma återtåg, varpå
fredsunderhandlingar snart följde. C. O. N.*
DomostroJ, ry., »hushållningslära»,
»hustavla», ett av det ryska 1500-talets
märkligaste alster, ett första rangens
kulturdokument, bjärt belysande den ryska dåtidens råa
seder och förvildade psykologi. I 63 kap. ges
här en sammanfattning av en kristen
husfaders plikter: där rekommenderas en av
bok-stavstro och skenhelighet kännetecknad
religiositet, ett på oinskränkt autokrati byggt
familjeliv (mannen bör slå sin hustru med
piska: »det är förnuftigt och gör ont, det
avskräcker och är hälsosamt»; »tröttna inte
att slå din son» etc.) och en med allehanda
fuffens laborerande klok sparsamhet — en
högst omoralisk, av omedveten, rå cynism
karakteriserad levnadskanon, som (på ej fullt
övertygande grunder) påstås ha på bas av
äldre källor utredigerats av tsar Ivan IV :s
rådgivare prästen Silvester; denne har åtm.
författat det »Sändebrev och förmaning från
en fader till hans son», som i en av arbetets
redaktioner utgör slutkapitlet och som
meddelar ett koncentrat av D:s prydliga
levnadsvisdom. — Litt.: »D.» i kommenterad
fr. övers, av E. Duchesne (1910). A. Kgn.
Domprost (lat. pr aepo’situs), i
medeltidskyrkan titel på föreståndaren för
domkapitlet och den främste bland kanikerna. Den
förste kände d. i Sverige är en viss Björn i
Uppsala 1244, och 1257 omtalas praepositus och
kapitel i Skara. — Efter reformationen
upphörde praeposituren som särskilt ämbete, och
d. blev titel på kyrkoherden i
domkyrkoförsamlingen och v. preses i domkapitlet.
Däremot tillsattes ej d. i de fem
superintenden-turer, som uppstodo genom klyvning av de
gamla medeltidsstiften, näml, i Kalmar 1603,
Göteborg 1620, Visby (omkr. 1645), Karlstad
1647 och Härnösand 1647. Men när i Göteborg
1665 superintendenten upphöjdes till biskop,
skildes domkyrkoförsamlingen från biskopen
och erhöll egen pastor med titeln d. När
superintendenten i Kalmar blev biskop 1678,
förblev däremot domkyrkoförsamlingen
pre-bende åt biskopen intill 1877, då församlingen
erhöll egen d.; 1913 dog Kalmars siste d.
Av domkyrkorna i Karlstad, Härnösand och
Visby, vilka 1772 fingo biskopar i st. f.
superintendenter, ha de förstnämnda (1883
och 1913) erhållit d., varför endast Visby
domkyrkoförsamling ännu är prebende åt
biskopen. 1904 blev Luleå kyrka domkyrka med
d. som pastor i Luleå stadsförsamling till
följd därav, att Västerbottens och
Norrbottens län skildes från Härnösands stift för att
bilda Luleå stift. I Uppsala och Lund var
tidigare förste teol. professorn jämväl d.;
sedan 1923 intar professorn i praktisk teologi
statutenligt denna ställning. Jfr
Domkapitel. L. M. B. (M. Pf.)
Domptor (fr. dompteur), djurtämjare.
Kyrkan i Domremy.
Domremy-la-Pucelle [darmi’-la-pysä’l], by i
fr. dep. Vosges, Lothringen, i en vacker dal
vid floden Meuse, 46 km s. v. om Nancy. I
D. föddes Jeanne d’Arc 6 jan. 1412. Huset,
lär hon föddes, är sedan 1818 statsegendom.
Domsaga, område, utgörande en
häradshövdings (se d. o.) ämbetsdistrikt. Rikets
landsbygd med de städer, som icke ha egen
jurisdiktion (städer under landsrätt), är indelad i
f. n. (1926) 124 d., av vilka 62 lyda under
Svea hovrätt, 44 under Göta hovrätt och 18
under Hovrätten över Skåne och Blekinge.
64 d. utgöra var för sig ett tingslag, de
övriga äro uppdelade i 2, 3 el. 4 sådana. Enl.
riksdagsbeslut 1926, som träder i kraft 1 jan.
1927, komma emellertid nämnda indelningar
att ändras till 122 d., varav 61 under Svea
hovrätt, 43 under Göta hovrätt och 18 under
Hovrätten äver Skåne och Blekinge, varjämte
antalet d., som utgöra var för sig ett
tingslag, då blir 61. Varje tingslag har sin
särskilda häradsrätt, i vilken häradshövdingen är
ordf. I sin egenskap av innehavare av
domarämbetet är häradshövdingen också domare el.
domhavande i d., en funktion, som i jur.
avseende är åtskild från ordförandeskapet i d:s
häradsrätt el. häradsrätter.
D:s förvaltning. Huvudpunkterna av
nu gällande bestämmelser äro följ.: Är
häradshövding i behov av biträde, som äger att
på eget ansvar utföra vissa på domaren eljest
ankommande göromål, skall han göra anmälan
därom hos hovrätten. Denna förordnar då om
anställande i d. av förste notarie, som
skall äga vissa jur. kvalifikationer och dels
har ett självständigt verksamhetsområde, dels
också är skyldig att biträda häradshövdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
