- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
1155-1156

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Donaueschingen - Donaufurstendömena - Donaukommissioner - Donau—Mainkanalen - Donaumonarkien - Donauregeln - Donauried - Donauwörth - Donawitz - Doncaster - Donchery - Dondaiche - Donders, Franciscus Cornelis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155

Donaueschingen—Donders

1156

Donaue’schingen, stad i s. ö. Baden, vid
Donaus källflod Brigach, ovanför
samman-flödet med Brege; 4,375 inv. (1919). Slott
och stort bibliotek (150,000 band, 1,200
handskrifter, mynt och andra samlingar),
tillhörande furstarna av Fürstenberg. Var sedan
1723 furstendömet Fürstenbergs residens;
tillföll Baden 1806.

Donaufurstendömena, gemensam benämning
på de forna furstendömena Moldau och
Va-lakiet; till D. räknades stundom även
Bulgarien och Serbien.

Donaukommissioner. Efter Krimkrigets slut
bildades av representanter för de i
Pariskonferensen deltagande makterna Europeiska
Donaukommissionen (C ommission
Eu-ropéenne du Danube, C. E. D.), som skulle
sörja för Donaus segelbarhet från mynningen
upp till Isaccea. 1878 utsträcktes
befogenheten till Galatl, varjämte Rumänien fick en
ledamot i kommissionen; 1883 utvidgades
dess område till Bräila. Genom lån, betalda
genom tullavgifter för utgående fartyg, sattes
kommissionen i stånd att utföra betydande
arbeten, rensa farleden, bygga fyrtorn, kajer
o. s. v. Kommissionen hade egen flagga; den
fick flera gånger sitt mandat förnyat men
sattes ur funktion vid världskrigets utbrott
1914. — Efter världskriget återupplivades
Europeiska Donaukommissionen för sträckan
Bräila—Donaus mynning; t. v. består den
dock endast av representanter för England,
Frankrike, Italien och Rumänien (säte i
Galatl). — För sträckan Ulm—Bräila jämte de
nedre delarna av March (Morava), Thaya,
Drava, Theiss och Maros inrättades
Internationella Donaukommissionen,
bestående av två representanter för tyska
Donaustater, en för varje annan Donaustat
och för icke-Donaustat i Europeiska D. (t. v.
säte i Bratislava). Den utövar allmän
uppsikt över strandstaternas förvaltning av
Donauvattenvägarna; dess kostnader betalas
av däri representerade stater. —
Bestämmelser om de nuv. D. finnas i
Versailles-traktaten 1919 (särskilt art. 346—353), i
fördraget i Barcelona 20 april 1921 om
vattenvägar av internationellt intresse och i
Donausjöfartsakten i Paris 23 juli 1921.
Bl. a. stadgas, att sjöfarten på Donau skall
vara fri och obehindrad för alla stater och
att tullarna vid införsel över Donau icke
få vara högre än de vid landgränsen gällande.
— Litt.: Hajnal, »The Danube» (1920);
tidskrifterna Die freie Donau (1916 ff.) och Le
Danube International (utg. av Internationella
D.; 1921 ff.). A. A-t.

Donau—Mainkanalen, se
Ludwigska-n a 1 e n.

Donaumonarkien, benämning på den forna
österrikisk-ungerska monarkien.

Donauregeln, vid skeppsmätning för fart på
Donauhamnar använd metod för att bestämma
fartygs nettodräktighet; se
Skeppsmätning.

Donauried [-ri’d], sumpig landsträcka utmed
Donau i s. v. Bayern från württembergska
gränsen, särskilt sträckan s. om floden mellan
Günz och Lech.

Donauwö’rth, gammal stad i s. v. Bayern
(Schwaben), vid Wörnitz’ inflöde i Donau
och vid en viktig flodövergång; 4,835 inv.
(1925). Blev fri riksstad 1308. D. förklarades
1607 i riksakt, enär en katolsk procession
ofredats i den protestantiska staden. Denna
intogs till straff s. å. av Bayern, vilket gav
anledning till stiftandet av Evangeliska
unionen (se d. o.). 1705—14 var D. åter
riksstad. Nu viktig järnvägsknut. Många gamla
byggnader. — D. stormades av svenskarna
under Gustav II Adolf i mars 1632 och
återtogs av de kejserlige 1634.

Donawitz [då’-], by i Steiermark, Österrike,
nära Leoben; 18,121 inv. (1923). Kolgruvor,
masugnar, järnverk.

Doncaster [då’rjkosto], stad i n. England,
grevsk. Yorkshire, vid Don; 55,150 inv. (1924).
Viktig järnvägsknut vid Great northern
rail-way med järnvägens stora lokomotiv- och
reparationsverkstäder; tillverkning av
lantbruksredskap. Viktiga spannmåls-, ull- och
hästmarknader.

Donchery [då/ri’], se Sedan.

Dondaiche, en av huvudstationerna för
Svenska alliansmissionen i Indien, distriktet
Khandesh, n. ö. om Bombay, 200 km ö. om Surat.
Stationen anlades 1909.

Do’nders, Franciscus Cornelis,
nederländsk fysiolog och ögonläkare (1818—
89). Blev 1848 e. o. och 1852 ord. prof, vid
med. fakulteten i Utrecht samt var 1863—88
ord. prof, i fysiologi
där. Han ägnade sig
främst åt studiet av
ögats fysiologi och
patologi och är ett av
oftalmologiens främsta
namn. På en gång
vetenskaplig fysiolog
och praktisk
ögonläkare, var D. i tillfälle
att allsidigt belysa de
spörsmål han
behandlade, och sålunda blev
det honom möjligt att

med dittills oanad klarhet utreda den svåra
frågan om ögats refraktions- och
ackommo-dationsanomalier. Sina resultat häröver
sammanställde han i »The anomalies of refraction
and accommodation» (1864). Jämte dessa
arbeten utförde D. inom många andra områden
av fysiologien ett stort antal delvis mycket
värdefulla undersökningar. Så var han en av
ljudfysiologiens grundläggare; inom
andningens, blodomloppets och ämnesomsättningens
fysiologi äro hans inlägg av största
betydelse; hans undersökningar över tidsförloppet
vid psykiska processer utgöra uppslaget till
en viktig avdelning av den experimentella
psykologien; hans studier över färgsinnet ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free