Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Donders, Franciscus Cornelis - Dondukov-Korsakov, Aleksandr Michajlovitj - Donegal - Donera - Donets - Dongen, Kees van - Dongola - Don gratuit - Donizetti, Gaetano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Dondukov-Korsakov—Donizetti
1158
likaledes lämnat betydande resultat. Led. av
sv. Vet.-akad. (1878). R. T-dt.*
Dondukov-Korsakov [då’ndokåf-karsa’kåf],
Aleksandr Michajlovitj, rysk
militär, ämbetsman (1822—93). Blev general 1878
och fick s. å. i uppdrag att förvalta de av
Ryssland ockuperade landsdelarna Bulgarien
och östrumelien. Han gynnade de
»storbulgariska» strävandena för dessa båda länders
förening — även sedan hans
förvaltningsområde till följd av Berlinkongressens beslut att
skilja dem åt inskränkts till furstendömet
Bulgarien — och blev genom denna politik
mycket populär bland bulgarerna, bland vilka
många i honom sågo sin blivande furste. På
tsarens vink avböjde han jan. 1879 varje
tanke på tronkandidatur och lämnade
sommaren 1879 Bulgarien, som han styrt nästan
enväldigt. D. var därefter generalguvernör
först i Charkov, därpå i Odessa och till sist,
1882—90, i Kaukasien.
Donegal [då’nigäl], eg. »Främlingarnas
borg», grevskap på n. v. Irland, fristaten
Irland, prov. Ulster, vid Atlanten; 4,830 kvkm,
168,537 inv. (1911), 79 % katoliker. Är till
större delen fyllt av berg, Donegalbergen
(Er-rigal 752 m ö. h.). Huvudnäring: jordbruk
med boskapsskötsel; fiske. Huvudstad Lifford.
Donera, göra en donation (se d. o.).
Donets [dånjä’ts], flod i Sydryssland, biflod
från höger till Don. Upprinner på ryska
centralplatån 280 m ö. h. och flyter åt s. in i Ukraina,
därefter genom Ukraina åt s. ö. utefter den
höga randen av Donetsplatån ut på sydryska
stäpplandet kring nedersta Don. Längd 1,096
km, flodområde 98,129 kvkm.
Vattenståndet starkt växlande, sjöfarten hindrad av
sandbankar
Donetsplatån kallas, efter
gränsfloden D. i n. och ö., den östligaste delen av
sydryska landplatån från slätterna på
vänstra Dnjeprstranden österut. Själva
höjdryg-gen går parallellt med Donets på något
avstånd från denna och når 369 m ö. h.
Härifrån utbreder sig platån som öde stäppland
åt sidorna. Den innehåller rika lager av
stenkol (Donetsska stenkolsbäckenet;
27,000 kvkm). Även förekomma salt, järn och
mangan, kvicksilver, silver och bly;
stäpplandet är ställvis förvandlat till tätt
befolkade gruv- och fabriksdistrikt (se Ukraina).
Do’ngen, K e e s van. holländsk målare (f.
1877), sedan 1897 verksam i Paris. Slöt sig
till de efterimpressionistiska riktningarna och
är f. n. en av de mest uppmärksammade
modernisterna; målar i olja, akvarell och pastell
porträtt, moderna typer och naket. G-g N.
Do’ngola. 1. Provins i Engelsk-egyptiska
Sudan mellan 16° och 20° n. br.; omfattar
som huvuddel Nildalen från 4:e till strax ovan
3 :e katarakten, dessutom en del av
Bajuda-stäppen och sträcker sig västerut genom
öknen till gränsen av Franska Ekvatorialafrika
(24° ö. Igd). Parallellt med Nildalen går wadi
el-Gab, som erhåller vatten genom
infiltra
tion från Nilen; i öknen oasen Bir-Natron.
Provinsen utgör en del av Nubien (se d. o.).
Omkr. 140,000 inv. Främsta staden är Nya
Dongola (se nedan), övriga viktigare orter
uppefter Nilen äro Debba, Korti, Merowe
(huvudstad), vid Dharma ruiner efter Napata
(se M e r o e). Huvudbefolkningen är nubier,
som idka jordbruk (durra, korn, dadelpalmer)
och handel; närmast 4:e katarakten bo
arabisktalande shaigia; nomadiserande stammar
i Bajudastäppen hawawir, kabbabish. —
Under medeltiden utgjorde Nubien ett mäktigt
kristet konungarike D. med teokratisk
styrelse, vilket efter 700—800 års tillvaro föll
sönder på 1300- och 1400-talet och till största
delen införlivades med det av fundjfolket omkr.
1500 bildade riket Sennar. Från 1400-talet
utrotades småningom kristendomen i D. Det
erövrades 1814 av mamlukerna, fråntogs dem
1820 av Muhammed Alis son Ismail och
tillhörde sedan Egypten. D. innehades 1885—96
av mahdisterna och återtogs 1896 av
Kitche-ner (se d. o.). Jfr Nubien, historia.
2. (Nya D. eller) e 1 - O r d i, stad i
provinsen D. på vänstra stranden av Nilen omkr.
70 km ovan 3:e katarakten; omkr. 9,000 inv.
Är en välbyggd stad och viktig handelsplats
och anlades till ersättning för D. e 1 - A g u z a
(Gamla D.) på högra Nilstranden, 100 km
högre upp, riket D:s forna huvudstad,
förstörd av mamlukerna 1812 och nu en fattig
by bland ruinerna.
Don gratuit [då’ gratui’], fr., frivillig gåva;
särskilda skatter, som provinsständerna i
Frankrike före 1789 års revolution vid
utomordentliga tillfällen beviljade konungen; även
den skatt prästerskapet åtog sig.
Donizetti [dånitse’ti], G a e t a n o, italiensk
operakompositör (1797—1848); elev av Simon
Mayr. Framträdde redan 1818 som
operakompositör men vann mera genomgripande
framgång först 1831 i
Milano med »Anna Bolena»
(Sthlm 1844). Av hans
många därpå följande
operor blevo särskilt
berömda: »L’elisir
d’a-more» (1832;
»Kärleksdrycken», Sthlm 1840).
»Lucia» (1835; Sthlm
1840), »La fille du
régi-ment» (1840;
»Regementets dotter», Sthlm
1845), »La favorite»
(1840 ;»Leonora»,Sthlm
1850), »Linda» (1842; Sthlm 1855), »Don
Pasquale» (1843; Sthlm 1848). Hans sista
opera, »Catarina Cornaro», skrevs 1844. På
grund av överansträngning blev han sedan
nervsjuk. D. är en av den ital. romantiska
operaskolans allra främsta och representerar
tills, m. Rossini och Bellini högsta
utvecklingen av den ital. musiken under 1800-talets
förra hälft. I början skrev han helt i
Rossini-stil men övergick sedan till mera självständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
