Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dopplers princip el. Dopplereffekten - Dopvittnen - Dora Baltea - Dorad - Dorado, El - Dora Riparia - Dorat, Claude Joseph - Dorat el. Daurat, Jean - Dorchester - Dorchester, sir Dudley Carleton - Dorchester, Guy Carleton - Dordogne - Dordrecht (Dord) - Dordrechtsynoden - Dore, Mont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Dopvittnen—Dore
1174
överförande mediet, samt vågrörelsens
fort-plantningshastighet i mediet är c, gäller
allmänt: «i — nC \ D. har sin största
bety-c — v
del se för att genom mätningar av
spektral-linjernas förskjutning bedöma stjärnornas
rörelser i förhållande till jorden el. lysande
gaspartiklars rörelser i urladdningsrör. J. T.
Dopvittnen, se Faddrar.
Dora Ba’ltea [då’-] (fr. Doire el. Doire
Baltée), biflod till övre Po från ö. sidan av
Mont Blanc. Sänker sig snabbt till den breda
och djupt liggande Aostadalen (staden Aosta
583 m ö. h.) och lämnar bergen vid Ivrea.
148 km lång. Uppför dalen går vägen till
Stora och Lilla S:t Bernhard. Befolkningen
i dalen är sedan gammalt fransktalande.
Dora’d, sp., förgylld, dels en över
meter-lång fisk av makrillfam., Coryphaena
hippu-rus, på sv. kallad g u 1 d m a k r i 11 (eng.
dol-phin), som ofta fiskas av sjöfarande ute i
Atlantens varmare delar, dels en av
Medelhavets bästa matfiskar, Chrysophrys aurata
(»g uldbraxe n»), tillhörande fam. Sparidae,
av braxenform. T. O.
Dorado, El [äl öåraöå], se Eldorado.
Dora Ripa’ria [då’-] (fr. Doire el. Doire
Ripaire), biflod till Po från Cottiska alperna;
utflyter i Po nedanför Turin, 110 km lång.
Uppför dalen väg till Mont Cenis- och Mont
Genèvrepassen samt järnvägen Turin—Gre
noble. Talrika industriella anläggningar
Dorat [dåra’], Claude Joseph, frauss
författare (1734—80). D. ägnade sig efter en
stormig ungdom helt åt vittra nöjen och anses
som en av de främsta representanterna för
den »poésie fugitive», som utgör lejonparten
av rokokotidens lyrik. Sveriges gustavianska
diktare, framför allt den unge Kellgren,
tilltalades i hög grad av hans anakreontiska
poesi, vars eleganta sensualism skuggades av
ett lätt vemod; ännu i »Nya skapelsen»
spåras intryck av D. (dikten »Le désir»). Han
har f. ö. odlat alla 1700-talets populära
genrer. inkl, drama och roman. D. var själv ej
utan förromantiska tendenser, varom bl. a.
hans intresse för den nya tyska poesien
vittnade. Hans samlade arbeten utgåvos i 20
luxuöst tryckta vol. (1764—80). Monogr. av
Desnoiresterres (1887). Kj. S-g.
Dorat el. Daurat [dåra’], Jean, fransk
skald (1508—88). Var en framstående
humanist, chef för Collège Coqueret, där de
klassiska studierna framför allt odlades, och lärare
åt Ronsard m. fl. medl. av Plejaden (se d. o.),
dit han själv räknades. D:s dikter på franska,
latin och grekiska äro utg. av C. M. Laveaux
i »La Pléiade frangaise» (1876). Kj. S-g.
Dorchester [dåTJiste], huvudstad i
Dor-setshire, s. England, vid Frome; 9,556 inv.
(1921). Gammal romersk amfiteater.
Dorchester [då’tjistø], sir Dudley
Car-I e t o n, viscount D., engelsk diplomat (1573—
1632). Var 1610—15 ambassadör i Venezia,
1616—25 och 1626—28 ambassadör i Haag och
sändes 1626 på en resultatlös utomordentlig
beskickning till Paris. 1628 blev han förste
statssekreterare och upphöjdes till pär
(viscount D.; han hade 1610 fått
knightvärdig-het). Han var ett av de dugligaste redskapen
för Jakob I:s invecklade utrikespolitik och
från 1628 Karl I :s förnämste diplomatiske
medhjälpare. D. efterlämnade massor av
stilistiskt förtjänstfulla brev och depescher, som
äro av stort värde för hans samtids politiska
historia. V. S-g.
Dorchester [däTJistø], Guy Carleton,
baron D., brittisk militär, koloniguvernör
(1724—1808). Utmärkte sig vid erövringen av
Quebec 1759, blev överste 1762 och var 1767
—70 guvernör över Quebec, på vilken post
han inlade stora förtjänster om den nya
koloniens organisation. Han var ånyo guvernör
där 1775—77, 1786—91 och 1793—96 och
räddade genom sitt tappra försvar av provinsen
Quebec mot de upproriska nordamerikanska
kolonisterna Kanada åt det brittiska väldet.
Han upphöjdes 1786 till pär (baron D.) och
blev 1793 general. V. S-g.
Dordogne [dårdå’nj]. 1. Flod i s. v.
Frankrike från Mont Dore i Franska
Centralmassivet, högst upp benämnd Dore; förenar sig
med nedersta Garonne och bildar Gironde. 490
km lång. Segelbar för större fartyg till
Libourne (43 km). Betydande
kraftanläggningar. Bifloder: Cère fr. v., Vezère och
Isle (med Dronne) fr. h.
2. Depart. i s. v. Frankrike, forna
landskapet Périgord; huvudstad Périgueux; 9,224
kvkm, 396,742 inv. (1921). Rika och leende
dalar utefter Dronne, Isle och Dordogne.
Odling av tobak och tryffel. I s. skogstrakt.
Do’rdrecht (el. Dord), stad i Nederländerna,
prov. Zuid-Holland; 54,911 inv. (1925).
Gammal hansestad, hamn- och industristad i
Rhendeltat vid Maas (Merwede), där denna
grenar sig i Oude Maas, Noord och Dordsche
kil. Får ökad betydelse som huvudstation vid
vattenvägarna Belgien—Tyskland, Rotterdam
—övre Maas m. fl. och som rederi- och
handelsort. Import över Nordsjön av timmer,
porslinsleror m. m. Sågverk, skeppsbyggerier,
oljeslagerier, maskinfabriker. Stor hamn. Var
under medeltiden Hollands rikaste stad men
drabbades av den stora flodkatastrofen 1421
(jfr B i e s b o s c h). Se bild på nästa sida.
Dordrechtsynoden, nederländsk reformert
synod, som 1618—19 hölls i Dordrecht (även
ombud från England, Tyskland och Schweiz
voro tillstädes). Synoden lade grund till
cal-vinisternas herravälde i Holland och uttalade
stränga förkastelsedomar över arminianerna;
se vidare Arminianer.
Dore [dår], Mont, bergparti på Franska
centralmassivet (se d. o.). Högsta toppen,
Puy de Sancy, 1,886 m ö. h., är mellersta
Frankrikes högsta berg. Varma källor vid
Bains-de-Mont-Dore och vid Bourboule, bägge
i Dordagnes (Dores) översta dalgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
