Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Douglas, sir James - Douglas, Ludvig Wilhelm August - Douglas, Margaret, grevinna av Lennox - Douglas, Robert - Douglas, Robert Kennaway - Douglas, Stephen Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Douglas, L. W. A___Douglas, S. A.
1200
för att uppfylla sitt löfte och stupade s. å. i
strid mot morerna i Andalusien. V. S-g.
Douglas [du’glas], Ludvig Wilhelm
August, greve, politiker, ämbets- och
hovman (1849—1916); jfr släktöversikten. Var
född i Zürich, tog abiturientexamen i
Karls-ruhe 1869, blev s. å.
student i Heidelberg
och Uppsala samt tog
1874 kansliexamen i
Lund. Han var 1881—
88 tjänstgörande
kammarherre hos
kronprinsen. Som
godsägare i Östergötland
ägnade sig D. även
åt kommunala frågor
samt insattes 1890
i riksdagens Första
kammare och blev
landshövding i Uppsala län 1893. D. var
livlig försvarsvän och väckte som sådan
uppseende med broschyren »Hur vi
förlorade Norrland» (1889; 3:e uppl. 1890).
Under frågan om revision av svensk-norska
unionsbestämmelserna lät Boström
utrikesministern Lewenhaupt avstå sin plats till D.,
som utnämndes 1 juni 1895. Lewenhaupt var
nämligen anhängare av blott partiell revision,
under det att D. yrkat på allsidig, och Boström
ville genom hans utnämning undgå brytning
med de inflytelserika revisionsivrarna i Första
kammaren och därjämte öva påtryckning på
Norge. Ehuru ministerbytet där sågs med
föga välvilja, hade denna politik dock en viss
tillfällig framgång. Stortinget beviljade
anslagen till gemensam utrikesrepresentation,
G. F. Hagerup bildade ministär, och en
svensk-norsk unionsrevisionskommitté tillsattes nov.
s. å. På yrkande av D. genomdrev norska
regeringen 1896, att stortinget avstod jämväl
från villkoret om diplomatiska och konsulära
platsers tillsättande blott på förordnande.
Sedan kommittén misslyckats 1898 och Oskar II
10 dec. s. å. utfärdat norska flagglagen (om
unionsmärkets borttagande), begärde norska
regeringen 1899 lagens notificering i
utlandet. D. hävdade då i statsrådet 6 okt. s. å.,
att bestämmelserna i kungl. resolutionen 20
juni 1844 om den unionsmärkta
handelsflaggan vore ett hinder för notificering, men fick
ej medhåll och avgick 13 okt. 1899. D. var
1901 led. av särskilda försvarsutskottet. Som
sådan erbjöd han Liberala samlingspartiet
medverkan från Första kammaren till en
röst-rättsreform som vederlag för dess stöd i
för-svarssaken. S. å. avgick han ur Första
kammaren men mottog återval 1906. Han var
en inflytelserik ordf, i Norrlandskommittén
1901—04. D., som 1901—12 varit
landshövding i Östergötlands län, lämnade även
riksdagen, sedan han dec. 1911 utnämnts till
riksmarskalk. — D:s son Archibald D.
(f. 1883 19/7) blev officer 1903, löjtnant vid
generalstaben 1913, major 1924. Som kapten,
seder
mera överstelöjtnant, i Finlands armé, deltog
han i frihetskriget 1918 och har bl. a. skrivit
ett grundligt arbete om »Operationerna kring
Tammerfors 1918» (1925). (B.H-d; V. S-g.)
Douglas [da’gløs], Margaret, grevinna
av L e n n o x (1515—78), dotter till 6:e earlen
av Angus och Henrik VIII:s syster Margareta
Tudor (se släktöversikten, sp. 1197). Hon
uppfostrades vid morbrodern Henrik VIII:s
hov, där hon än behandlades som tronarvinge,
än hölls fängslad. 1544 äktade hon Matthew
Stuart, earl av Lefinox, och arbetade
sedermera träget för giftermål mellan sin son lord
D a r n 1 e y (se d. o.) och Maria Stuart i hopp
om att deras son skulle bli konung i både
Skottland och England. Efter mordet på
Darnley intogs hon av hat till Maria Stuart
såsom däri medbrottslig och befordrade efter
förmåga sonhustruns senare ofärd. V. S-g.
Douglas [du’glas], Robert, greve,
fältmarskalk (1611—62); jfr släktöversikten. Kom
med James Hamilton (se d. o.; d. 1649) i svensk
tjänst 1631, var generalmajor av kavalleriet
1645, blev guvernör i
Schwaben 1646,
generallöjtnant 1647, frih.
(till Skälby vid
Kalmar) 1651, general s.å.,
riksstallmästare 1652,
greve (till Skänninge)
1654,
fältmarskalklöjtnant 1656 samt
fältmarskalk och riksråd
1657. Utom i
trettioåriga kriget utmärkte
sig D. i Karl X
Gustavs polska krig, stred
vid Genevadsbro 1657, Uddevalla 1658 samt i
Livland och Kurland 1658—60, där han
erövrade Wolmar och Mitau. Jfr Th. A. Fischer,
»The scots in Sweden» (1907). (B. H-d.)
Douglas [da’glos], Robert Kennaway,
engelsk sinolog (1838—1913). Blev 1865 efter
konsulstjänst i Kina amanuens vid och
sedermera chef för östasiatiska avdelningen vid
British museums bibliotek, över vilken han
utgivit kataloger 1877 och 1913. B. Kgn.
Douglas [da’gles], Stephen Arnold,
nordamerikansk statsman (1813 23/4—61 3/b)
Var född i Vermont, livnärde sig i unga år
först som jordarbetare, sedan som finsnickare,
flyttade 1833 västerut,
verkade en tid som
skollärare och bedrev
på fritiderna juridiska
studier, så att han
1834 kunde slå sig ned
som praktiserande
advokat i J acksonville,
Illinois. Han valdes
s. å. trots sin ungdom
till statens attorney
general och invaldes
1835 i
statslegislatu-rens nedre hus. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
