Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drag - Draga Mašin - Dragan - Dragant, Gummidragant - Dragare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Draga Masin—Dragare
1222
enkelt »lekande» eller en rörlig led vid nosen
och här ofta även en krok (fig. 1). Deras
rörelse i vattnet åstadkommes genom deras
kupiga eller skedlika form. En annan sorts
Fig. 3.
d. äro plattade, något fiskliknande, med
rörliga, tre- eller fyrgrenade krokar
(krokkronor), en vid d:s stjärt samt två eller flera
fördelade utefter dess båda kanter. Dessa d.
få en kringsvängande rörelse genom att
antingen deras båda stjärtflikar eller
bröstfenor äro propellerlikt böjda. Som d. nyttjas
även svivel, virvel eller spinnar e.
Dessa bestå antingen av en med en propeller
försedd metallfisk eller av i skarpa färger
målade trästycken (s. k. wobblers, fig. 2),
försedda med 2 eller flera trekrokar. Ofta har
man även d., bestående av en i främre ändan
med två propellerlika blad försedd, rund
metallstång, som trädes in genom en död,
naturlig betesfisk (mört, löja m. fl.; fig. 3). Vid
sidan av stången hänga två, tre rörliga, i rad
efter varandra sammanfästa krokkronor, som
hakas fast i betesfisken. Dragredskapet
dragés efter båten medelst en 30—45 m lång
lina, bäst s. k. slungad linnelina, försedd med
ett eller flera goda »lekanden». Föremål för
detta fiskesätt äro gädda (oftast), abborre,
lax, laxöring, röding och gös. A-m.
5. Drag el. E d, ställe, där farkosten måste
dragas över land, t. ex. förbi ett vattenfall
el. över en landtunga mellan tvenne vikar
eller sjöar.
Dra’ga Ma’sin, se Alexander I, sp. 459.
Dragan, n. delen av Ströms vattudal (se d. o.).
Draga’nt, Gummidrag ä’n t, växtgummi,
som utsipprar el. genom insnitt bringas att
utsippra från i Mindre Asien, Syrien och
Persien växande, buskartade Astragalus-arter och
i luften stelnar till en hård, nästan hornlik
Avsöndring av dragant ur
en Astraffalus-stam.
massa av gulbrun till
vit färg. D. innehåller
ett växtslem, bassorin,
(CnH2oOio)n. Vid
upphettning i vatten
sväller d. till ett
tjockflytande slem men löses
icke. Brukas till
app-retyr inom
textilindustrien, vid tygtryck,
som inblandning i olika
klister och på apotek
vid beredning av
emulsioner samt för att
sammanhålla piller,
kakor o. dyl. E-tN-n.
Dragare. I Sverige brukas som d. mest
hästar men även nötkreatur och renar. Oxar
ha som d. vid jordbruket i vissa hänseenden
företräde framför hästar. De draga mera
jämnt och passa därför bäst vid ihållande,
tungt arbete, t. ex. plöjning av tung jord; de
nedsjunka ej så mycket i lös jord och brukas
därför på lös mossjord; de nöja sig med
billigare utfodring, kunna utan skada stå längre
tid utan motion och kräva då ringa
underhåll och vård; deras anspann (ok el. sele) är
billigare än hästens, och genom att i tid göda
dem till slakt kan man vid försäljning återfå
hela el. större delen av deras
anskaffningskostnad (se vidare Arbetsboskap).
Hästarna kunna däremot bättre reda sig på hårda
el. hala vägar och i oländig mark, ss. i skog
och i djup snö, varjämte till följd av deras
större snabbhet mer arbete medhinnes för varje
körkarl. Detta ger dem, i den mån
arbetslönerna stiga, ett alltmer avgjort företräde,
varför de ock som d. mer och mer undantränga
oxarna. Tjurar köras huvudsaki. för
motione-ring. Småbrukare nyttja även ibland som d.
korna, för vilka ett måttligt arbete är
nyttigt och ej nedsätter mjölkalstringen. I södra
Europa brukas ofta hundar som d., och
eskimåerna ha inga andra d. Hästar och hundar
anspännas med sele, nötkreatur med ok el.
sele. Vid dragarbete övervinna d.
motståndet dels genom den kroppsvikt de lägga i
selen, dels genom muskelkraften,
företrädesvis i bakbenens muskler. D. böra därför ha
en för sin uppgift väl avvägd kroppsbyggnad,
hård benbyggnad, fasta och genom övning
kraftigt utbildade muskler samt för dragning
av tung last en hög kroppsvikt, under det
att för arbete i rask takt en lättare
kroppsbyggnad är fördelaktig. H. J. Dft.
Bland naturfolken möter man d. i egentlig
mening nästan endast i de arktiska och
tempererade trakterna av vår jord. Största delen
av Afrika och Amerika samt hela Australien
och Söderhavet sakna, el. ha urspr. saknat,
sådana. Därför kunna också naturfolkens d.
sägas sammanfalla med de nordliga folkens
husdjur, renen och hunden, utan vilka deras
existens knappt vore tänkbar. Renen brukas
i n. delarna av Gamla världen (lappar, samo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
