Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drake, ätt - Drake, Adolf - Drake, Anders von - Drake, Erik - Drake, sir Francis - Drake, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Drake, A.—Drake, F.
1232
introducerad 1647, sannolikt utgången 1709.
Från »Västbo-Drakarne» härstammade på
kvinnolinjen dels ätten D. af I n t o r p,
introducerad 1625, utgången på manssidan 1635
(jfr Stenbock, svenska ätter), dels den
ännu fortlevande ätten D. af Hagelsrum,
introducerad 1625, på fädernet en gren av
ätten Hand (se d. o.), vars vapen den
bibehöll. Till denna ätt hörde Adolf D., Erik D.
och Gustaf D., se nedan. B. H-d.
Drake, Adolf, baptistlärare och predikant
(1833—1906); se släktöversikten. Sedan han
i Uppsala avlagt teologiska examina, fann han
sig (1856) av samvetsbetänkligheter hindrad
att bli präst i
statskyrkan och verkade i
stället som vikarierande
lärare i Linköping
(1857) och extralärare
i Västervik (1858).
Sistn. år slöt han sig
till baptistsamfundet
och blev medhjälpare
till pastor A. Wiberg i
Stockholm. Han utgav
1864—67 tidskriften
Evangelisten och 1868
—88 tidningen Wecko-
Posten (i vars redaktion han kvarstod till sin
död). Han förestod 1863—67 Stockholms
baptistförsamling och var från 1866 lärare vid
Betel-seminariet, som sådan inflytelserik och
avhållen. D. översatte en mängd religiösa skrifter.
1896 blev han teol. hedersdoktor vid Bucknell
university i Pennsylvania. Jfr biogr. av D:s
dotter, Janna D. (1923). C-th.*
Drake, Anders von, ämbetsman (1682
—1744). Blev fil. mag. i Uppsala 1707 och
ingick i Riksarkivet 1711. Då han fått i
uppdrag att 1713 undan Rysslands hot hemligen
föra arkivets viktigaste handlingar till Örebro,
sprang fartyget läck på Hjälmaren, men D.
lyckades under stora ansträngningar rädda
det och arkivalierna. D. blev fältsekreterare
1714, krigssekreterare 1719, adlades 1720
(hette förut Drake och uppgav sig härstamma
från ätten D. af Hagelsrum), blev
underståthållare 1728 och president i
Kommerskollegium 1741. Led. av Vet.-akad. 1739, Jfr S.
Bergh, »Svenska riksarkivet» (1916).
Drake, Erik, musikskriftställare (1788—
1870); jfr släktöversikten. Blev student i
Uppsala 1805 och tjänstgjorde 1808—10
som amanuens vid observatoriet. Han slöt sig
tidigt till romantikerna och var Livijns,
Hammarskölds och Rääfs musikaliske
rådgivare; slog sig efter 1810 ned på sin
fädernegård i Östergötland, där han bl. a. tills,
m. Rääf samlade folkvisor (nu i Kungl. bibi,
i Arwidssonska samlingarna). D. flyttade vid
1820-talets mitt till Stockholm, där han 1826
blev biträdande lärare, 1830 prof, i
musikteori vid Mus. akad. samt 1841 dennas ord.
sekr. och inspektor för Konservatoriet;
avgick 1861. Utgav en mängd skrifter i
mu
sik; till de tryckta höra »Elementarcours i
harmonieläran» (I, 1839; 4:e uppl. 1857; II,
1840; 3:e uppl. 1857), »Läran om
kontrapunkten», I (1845), »Frågor i harmoniläran»
(1846; 2:a uppl. 1849). D. biträdde Arwidsson
vid redigerandet av musiken till »Svenska
fornsånger» (1834—42) och redigerade musiken
till »Valda skrifter af C. M. Bellman» (1835
—36). Hans kompositioner, som i allm. äro
mindre betydande, omfatta dels orkestersaker,
dels kammarmusik, pianostycken och
solosånger, de flesta blott i handskrift (nu i Mus.
akad:s bibi.). T. N.
Drake [dréik], sir Francis, engelsk
sjöhjälte (omkr. 1540—96). Gick vid unga år till
sjöss och deltog 1567 i sir John Hawkins’
misslyckade expedition mot spanjorerna. 1572 for
D. med två fartyg ut
på kaparfärd till
Västindien, såg från
Pana-manäset Stilla havet
och återvände 1573
med rikt byte. Dec.
1577 började han med
fem fartyg, av vilka
blott ett fullbordade
resan, en
världsomseg-ling (den andra fullb.),
for genom
Magellan-sundet, härjade
eftertryckligt de spanska
besittningarna på Sydamerikas västkust och
seglade från Kalifornien över till Ostindiska
arkipelagen, därpå förbi Goda Hoppsudden
tillbaka till England (sept. 1580). Efter någon
tvekan gillade drottning Elisabet hans bragd och
adlade honom ombord på hans skepp. Efter
härjningståg i spanska Västindien 1585—86,
varvid D. bl. a. förde till England tobak och
potatis, sökte han i början av 1587 i
Portugal och Spanien omintetgöra
förberedelserna för den stora armadan men understöddes
otillräckligt hemifrån och lyckades endast
delvis. Juli 1588 besegrade emellertid Howard
och D. armadan i Engelska kanalen. 1589
ledde D. och J. Norrey en stor expedition till
Spanien, vilken misslyckades mest på grund av
dålig förplägnad, sjukdom och stormar. Efter
några års fredlig verksamhet, varunder D.
bl. a. representerade Plymouth i parlamentet,
sändes han jämte Hawkins 1595 ut på en ny
expedition till Västindien. Mest till följd av
sjukdomar och ledarnas oenighet misslyckades
företaget, och D. dog på sitt skepp utanför
Puerto Bello, trol. i dysenteri. D. var en djärv
och kunnig sjöman, omtyckt av sina
underlydande, en av grundarna av Englands
sjömakt och blev genom sina oförvägna bragder
en av dess populäraste sjöhjältar. — Litt.: J.
S. Corbett, »D. and the Tudor navy» (2:a uppl.,
2 bd, 1899); dokument om D:s
världsomseg-ling i »New light on D.» (Hakluyt society,
II: 34, 1914). (A.A-t.)
Drake, Friedrich, tysk skulptör (1805
—82). Blev i Berlin Rauchs främste elev och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
