Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dreyfusprocessen - Dreyschock, Alexander - Dreyse, Nikolaus von - Drickoffer - Drickspengar - Dricksvatten - Driesch, Hans - Drieu La Rochelle, Pierre - Drift - Driftchef - Driftefä - Driftråd - Driftteori - Drill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Dreyschock—Drill
1256
upphävdes där såsom tillkommen »av
misstag och med orätt». Härmed var omsider
saken avgjord. — Dreyfus utnämndes till
major och riddare av hederslegionen, Picquart
blev brigadgeneral. Då parlamentet beslutat
överföra Zolas lik till Panthéon, blev Dreyfus
(som 1907 tagit avsked ur aktiv tjänst) vid
denna ceremoni 4 juni 1908 sårad av ett
revolverskott; gärningsmannen, en journalist,
frikändes av juryn. Vid krigsutbrottet 1914
inträdde Dreyfus som reservofficer åter i
tjänst samt blev 1918 överstelöjtnant och 1919
officer av hederslegionen.
Litt.: A. Dreyfus, »Cinq années de ma vie»
(1901; sv. övers., 2 uppl., s. å.); J. Reinach,
»Histoire de 1’affaire Dreyfus» (7 bd, 1901—
11); C. G. Laurin, »Våld och väld» (1910; 5:e
uppl. 1925); Th. Reinach, »Histoire sommaire
de 1’affaire Dreyfus» (2:a uppl. 1924). B. H-d.
Dreyschock [dräPJåk], Alexander,
bö-misk pianist (1818—-69). Företog många
konsertresor och besökte 1856 och 1862 Sverige.
D. var en av sin tids allra främsta pianister,
mindre i Liszts stil än i Thalbergs. Han
utgav virtuosa verk för sitt instrument. T. N.
Dreyse [dråFzø], Nikolaus von, tysk
tekniker (1787—1867); grundade 1824 en
ge-värsfabrik i Sömmerda n. om Erfurt. D.
konstruerade det första bakladdningsgevär,
som antagits till krigsbruk, det preussiska
tändnålsgeväret av 1841. Han adlades 1864.
Jfr Handeldvapen. G. af W-dt.
Drickoffer, se Offer.
Drickspengar (ty. Trinkgeld, fr. pourboire,
eng. tips, ry. natjaj, »till te»), liten
penninggåva, »handtryckning», som vanl. utöver det
fastställda priset för tjänsteprestationen
lämnas till vissa personer i underordnad ställning
(till tjänare, bud; även åt chaufförer o. s. v.);
även servis- el. betjäningsavgift på hotell,
restauranger och kaféer. D. gives för olika
prestationer i olika länder; systemet med d.
till uppassare har väckt stark opposition (jfr
R. v. Jhering, »Das Trinkgeld», 5:e uppl.
1902), och i vissa länder har man, oftast med
klent resultat, sökt ersätta d. med en fast
avgift för betjäning, vanl. uppgående till
10—15 % av räkningens belopp.
Dricksvatten, se Vatten.
Driesch [drij], Hans, tysk biolog och
filosof (f. 1867). Son till en rik köpman,
ägnade sig D.. länge som privatlärd åt
forskningar. Han blev professor i filosofi i Köln
1920 och i Leipzig 1921. D. började som
ivrig och hänsynslös motståndare till
darwinismen och anhängare till den av Roux
(se d. o.) införda experimentella
utvecklings-forskningen. Han kom dock snart i delo
med läraren genom sin skarpa opposition mot
dennes teori om förutbestämda
utvecklingsområden och -riktningar i ägget; stödd på
experiment med sjöborreägg, ansåg D., att
äggets olika delar äro från utvecklingssynpunkt
likvärdiga, en åsikt, som han senare måst
modifiera. Senare fördjupade han sig i
frå
gan om livets väsen och blev vitalismens
ivrigaste målsman i vår tid; livet förklaras
vara en »enteleki», varmed menas förmågan
av funktionell anpassning, som ej kan
förklaras mekaniskt. Även det personliga
självmedvetandet anföres som grundval för den
»fenomenologiska idealism», som utgör
summan av hans tänkande. Hans senaste verk
röra sig på den abstrakta kunskapsteoriens
område. D:s spekulationer ha alltid varit till
ytterlighet abstrakta och belastade med en
svårbegriplig terminologi. Bland hans skrifter
må nämnas »Analytische Theorie der
orga-nischen Entwicklung» (1894), »Philosophie des
Organischen» (2 bd, 1909, senaste uppl. 1921),
»Leib und Seele» (1916; 3:e uppl. 1923),
»Wirk-lichkeitslehre» (1917, 2:a uppl. 1922). E-k N-d.
Drieu La Rochelle [driö’ la råjä’!], Pierre,
fransk författare (f. 1893). D. har som lyriker
tagit upp Péguys fallna mantel med eldiga
hymner till det kämpande Frankrikes kraft
och härlighet. Diktsamlingarna
»Interroga-tion» (1917) och »Fond de cantine» (1920)
representera denna fascistiska poesi, som gärna
rör sig i claudelska rytmer och
tankearabesker. I den självbiografiska romanen »État
civil» (1924) och den uppmärksammade
essäsamlingen »Mesure de la France» (1922), följd
av »Confession d’un frangais» (1926), har han
sökt teckna den nya generationens andliga
fysionomi mot den rasbiologiska, sociala och
ekonomiska bakgrund, som skapats av
världskriget. Som värdig lärjunge av Proust och
Gide visar han sig i berättelserna »Plainte
contre Inconnu» (1924) och »L’homme couvert
de femmes» (1925), vari ges ett slags kärlekens
metafysik. D :s nationella kraftreligion
innesluter den traditionella samhällsordningens,
kapitalismens och pacifismens idéer som medel
till Frankrikes och Europas räddning från
hotande förfall. Litt.: P. Dominique, »Quatre
entre vingt» (1924); E. Bendz, »Kosmopoliter
och hemmasittare» (1925). Kj. S-g.
Drift. 1. Inom filosofien, se Vilja. —
2. Botanisk term, se Spridning.-— 3. Om
fartyg, se Driva.
Driftchef, i allm. teknisk ledare av ett
arbetsföretag el. en fabrik; särskild
administrativ titel i Sverige för tjänsteman vid
Statens vattenfallsverk, vilken närmast ansvarar
för driften av en kraftstation. G. H-r.
Driftefä, matnyttigt husdjur, som kommit
bort från sin ägare och hittats av annan.
Upphittandet skall offentliggöras. Anmäler
sig därefter ej ägaren inom ett år, tillfaller
djuret upphittaren. Kommer ägaren förr,
skall i varje fall upphittaren njuta
ersättning för sina kostnader för djuret. C. G. Bj.
Driftråd, av arbetare (och tjänstemän)
utsedda representanter med företrädesvis
rådgivande, på vissa håll med längre gående
uppgift vid ledningen av industriella företag. Se
Industriell demokrati. (-1m-)
Driftteori, se Istiden.
Drill. 1. (Av ty. Drill.). Exercis, i
synner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
