Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drill - Drillborr, Drillbåge - Drillen - Drillharv - Drilling - Drillkubb - Drillkultur - Drillplog - Drillplöjning - Drillsnäppa - Drillstock - Drillsåningsmaskin - Drilltåg - Drillvält - Drilo - Drin - Drina - Drinkwater, John - Drinov, Marin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Drillborr—Drinov
1258
het pedantiskt grundlig men mekanisk sådan.
Jfr Exercis.
2. Styrinrättning på fartyg, se Ratt.
3. Eng., så i rader; en rad av odlade
växter; i rygg el. upphöjd balk upplagd jord.
Jfr Drillkultur.
4. (It. trillo.) Ett upprepat hastigt
angivande av en not med närmast högre
dia-toniska not; tecknas tr. med en vågig linje
efter. Till d. höra en el. flera toner som
förslag och en el. flera som efterslag.
Drillborr, Drillbåge, se Borrar, sp. 891.
Drillen, se Babianer.
Drillharv, se H a r v.
Drilling (ty. Trilling), bössa med två
hagel-pipor och en kulpipa. Se Jaktgevär.
Drillkubb, se Ratt.
Drillkultur (jfr Drill 3) består i att
fältet radvis upplägges i upphöjda ryggar
(drillar), på vilka man odlar vissa växter,
varvid såväl själva drillarna (genom
handhack-ning) som ock jorden mellan dem (genom
bearbetning med hästhacka och drillharv)
hållas luckra, fria från ogräs och
tillgängliga för luftens inverkan samt de på
drillarna uppväxta plantorna gallras, så att de
komma på behörigt avstånd ifrån varandra.
D. har från äldsta tider varit känd och
använd i olika delar av världen. I Europa
förekom den hos gamla tidens romare och
upptogs i nyare tiden av engelsmannen J e t h r o
Tull (1674—1741). Genom drillkultur, som
i Sverige brukas huvudsaki. för rotfrukter,
hålles åkerjorden ren och lucker, och växterna
få djup, sammanförd matjord att växa i, men
den uttorkar jorden, kostar mer arbete än
odling på slätt land och nyttjas därför mest,
där matjorden är grund el. jorden lider av
överflödig väta. J. A. (H. J. Dft.)
Drillplog, se Plog.
Drillplöjning, se Plöjning.
Drillsnäppa, Actitis hypoléu’cos, en av våra
allmännaste vadare, hörande till fam.
snäpp-fåglar (Totanidae); släktet står mycket
nära Totanus och skiljer sig främst genom att
stjärten räcker utanför de hoplagda
vingarnas spetsar och att näbben ej är längre än
huvudet. D. är något större än en lärka, till
färgen ovan brungrå med svarta fläckar och
tvärstreck, på undersidan vit med hals och
bröst grå och tecknade med mörka
längdstreck. Den häckar hos oss överallt vid sjöar
och floder, även ovan trädgränsen, och bygger
bo på marken (4 ägg), helst ej långt från
vatten. Födan består av maskar och insekter.
D. vippar med stjärten som en ärla och flyger
vanl. tätt över vattnet, varvid den låter höra
sitt drillande läte. Flyttfågel, som häckar
i hela Europa och n. Asien. T. O.
Drillstock, Drillstötta, se Ratt.
Drillsåningsmaskin, se Sådd.
Drilltåg, se Ratt.
Drillvält, se Vält.
Drilo, se Garvmedel.
Drin, flod i Albanien. Uppstår ur två käll-
floder: Vita D. (Beli D.) från Albanska
alperna i n. och Svarta D. (Crni D.) från
Och-ridasjön, genombryter i djup kanjon (500—
700 m) de albanska kalkbergen. Efter
utträdet på slätten sänder D. genom en
bifur-kation det mesta av sitt vatten till Bojana
(Skutarisjöns avlopp) och utmynnar själv med
ett sumpigt delta i Adriatiska havet.
Drina, biflod till Sava i Jugoslavien.
Kommer från Montenegrinska bergen, mottager
från höger Lim. Längd 464 km. — Vid
världskrigets utbrott överskreds D., som då bildade
gränsen mellan Serbien och det
österrike-Ungern tillhöriga Bosnien, av de
österrikiskungerska trupperna 12—15 aug. 1914. Under
det andra anfallet mot Serbien och därmed
förbundna strider sept.—nov. 1915 spelade
Drinaavskärningen en viktig roll; se
Serbiska krigsskådeplatsen.
Drinkwater [dri’nkcoätø], John, engelsk
författare (f. 1882 1/a).
Försäkringstjänste-man under tolv år; stiftare av The
Birmingham repertory theatre, en av dessa
småteat-rar, uppehållna av
privat intresse, som gjort
ett stort arbete för
den engelska
scenkonstens förenkling och
höjande. Hans första
stycken äro skrivna
för sådana scener och
hållna i en lyriskt
betonad form, som
närmast sluter sig till
de moderna irländarna
(Synge, Yeats);
enaktare på blankvers men
fyllda av dramatiskt liv och känsla, t. ex.
»Cophetua» (1911) och tre, samlade under
titeln »Pawns» (1917). Med dramat »Abraham
Lincoln» (1918) slog han in på en annan
stråt: det är ett historiskt tablåskådespel
över en huvudpersons liv, klart och nyktert
men försett med lyriska korinledningar i en
helt annan, retorisk tonart. Den stora
framgång han rönt med detta har han fullföljt
med de liknande »Mary Stuart» och »Oliver
Cromwell» (1921). D. har också en helt
lyrisk produktion, modernt sober, föga tekniskt
rik, utpräglad tankelyrik av en moralist
(»Poems», 1908—14, »Swords and
ploughsha-res», 1915, »Loyalties», 1919, »Seeds of time»,
1921, »The muse in council», 1925). D. har
även skrivit om W. Morris (1912) och
Swin-burne (1913), »The lyric» (1915), »Prose
pa-pers» (1917) och verkat som utgivare. Hans
»Selected poems» utkommo 1922. A. B-s.
DrPnov [-åf], Marin, bulgarisk-rysk
historieskrivare och filolog (1838—1906).
Verkade från 1871 som prof, i slavisk filologi
vid univ. i Charkov. Skrev på bulgariska
bl. a. en historisk översikt av bulgariska
kyrkan (1869) och utgav på ryska flera
historiska och språkliga arbeten. Under ryska
ockupationen av Bulgarien 1877—79
nyttja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
