Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drinov, Marin - Dristigheten - Drittel - Driva - Driva (älv) - Drivankare - Drivare - Drivaxel - Drivbänk - Driver, Samuel Rolles - Drivet arbete - Drivfjäder - Drivgarnsfiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Dristigheten—Drivgarnsfiske
1260
des han som infödd bulgar vid förvaltningen,
särskilt som chef för
undervisningsdeparte-mentet, och lade därvid grunden till den nya
statens skolväsen. H. B-n.
Dristigheten, ett av svenska flottans
ryktbaraste linjeskepp, byggt 1785 av Chapman,
bestyckat med 64 kanoner. D. fördes under
1789—90 års krig av överstelöjtnant J. af
Puke samt deltog därunder som »ledare»
(främsta fartyg) i de stora sjöslagen, ss. vid
Öland (1789), Reval och Viborgska gatloppet
(1790). Först på 1870-talet slopades D. — Ett
av våra nuv. äldre (1899) pansarskepp bär
namnet D. ö-g.
Drittel (ty. = 1I3’), mindre tunna av bokträ,
vari smör packas för export. Rymmer vanl.
en engelsk centner (cwt) smör = 50,8 kg.
Driva, se Drivning. Ett fartyg under
gång säges driva, då det av vinden föres i
annan riktning än kölriktningen. Ett
fartyg till ankars »driver», då ankaret icke
förmår hålla kvar fartyget på dess plats. —
Jfr även A v d r i f t. ‘ ö-g.
Driva, älv från Snöhetta, Dovre, Norge.
Flyter norrut genom Drivdalen och, efter tvär
böjning vid Opdals kyrka, mellan storslagna
fjällpartier genom Sundalen till
Sundalsfjor-den, Nordmöre; längd 110 km. I Drivdalen
framgår gamla fjällvägen över Dovre och
Dovrebanan.
Drivankare, ett på en ram el. dyl. utspänt
segel, som, lodrätt
nedsänkt i
vattnet och medelst
ankartåg fäst vid
ett fartyg, minskar
dettas avdrift och
möjliggör för
fartyget att stäva
sjön, varigenom i
hårt väder
brottsjöar kunna
undvikas och
rullningen minskas. Ö-g.
Drivare, segel,
som i god och jämn
vind, ss. i
passad-regionerna, stundom tillsättes.
Drivaxel, i en maskin den axel, vartill
drivkraften i första hand överföres; i en
transmission den axel, varifrån kraften genom
remmar, kuggväxlar el. dyl. överföres till
olika arbetsmaskiner. G. H-r.
Drivbänk, med fönster betäckt, varm
plant-lave, som nyttjas för drivning av växter. Till
uppvärmningsämne har hittills begagnats
halmblandad hästspillning el. s. k. »strö».
Därav lägges en — alltefter årstiden och de
växter, som skola odlas — 30 till 90 cm hög bädd,
på vilken bänklådorna (av bräder hopspikade
ramar) ställas. Dessa täckas med glasfönster.
I bänken uppstår inom kort en stark hetta,
orsakad av jäsningsprocessen i ströet. Efter
några dagar brukar temperaturen åter ha
Drivankare.
sjunkit, och då ifylles ett omkr. 20 cm tjockt
jordlager i bänklådan, varuti sådd el.
plantering efter någon dag kan företagas. D.
läggas under tiden mellan jan. och början av
maj. Vid skötseln har man att tillse, att de i
bänkarna odlade växterna varken få för
varmt el. för kallt. Det förra förekommer
man genom att, då så behöves, medelst en
träkil hålla fönstren något öppna (»sätta luft»
el. »lufta»), det senare genom att under kalla
nätter hålla bänkarna täckta med halm- el.
rörvassmattor och träluckor. Ströbädden
måste utveckla så mycket värme, att d. ej
behöva hållas täckta om dagen. —
Kallbänkar bestå av fönstertäckta bänklådor,
som placerats på ett vanligt trädgårdsland.
Sådana anordnas först i april el. maj månad.
På senare tiden har man på grund av den
särskilt i närheten av städer allt större
svårigheten att anskaffa hästströ börjat använda
elektrisk ström för uppvärmning av d. Man
nedlägger på ett 10—30 cm tjockt lager av
grovt grus och eventuellt träkolsstybb 10
»drivbänkskablar». över dessa ställas
driv-bänkslådorna, vilka även vid överkanten
förses med ett par dylika kablar. Därefter
påföres jorden. Hittills vunna resultat av
uppvärmning av d. medelst elektricitet ha varit
mycket goda. Man blir med detta
uppvärm-ningssätt i tillfälle att reglera temperaturen
i d. efter önskan. Se vidare Drivning 3;
jfr även Växthus. C. G. D.; G. L-d.
Driver [dråi’vø], Samuel R o 1 1 e s,
engelsk filolog och bibelkritiker (1846—1914),
prof, i hebreiska och biblisk exeges i Oxford
1883. I ett stort antal åt studiet av G. T.
ägnade arbeten visade sig D. vara anhängare
av den moderata bibelkritiska skolan i
England. Han deltog i revisionen av den
engelska bibelöversättningen (1876—84) och
skrev kommentarer till åtskilliga
gammaltestamentliga skrifter. Mest bekant är hans
»An introduction to the literature of the old
testament» (1897; 8:e uppl. 1909). S. H-r.
Drivet arbete, i metallbleck utfört arbete,
vars rundningar, upphöjningar eller
fördjupningar åstadkommits genom uthamring,
antingen på fri hand med olikformade hammare,
varvid blecket placeras på ett segt underlag
(beck, vax el. dyl.), eller över fast modell,
en metod, som är nära besläktad med den
fabriksmässigtutförda pressningen. Vare
sig arbetet utförts på ena eller andra sättet,
behöves vanligen för fullbordandet av
rätsidans finare detaljer en efterbehandling med
punsning och gravering, s. k. ciselering.
Drivningen är en urgammal teknik, som
särskilt blomstrat under senantiken och
barocktiden. I främsta rummet har den nyttjats
för arbete i ädla metaller (jfr
Guldsmedskonst).
Drivfjäder, se Fjäder.
Drivgarnsfiske, gammalt fiskesätt, som i
stor omfattning brukas vid de stora sill- och
makrillfiskena; även för lax- och
strömmings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
